”Ambassadörernas arbete är jätteviktigt – vi behöver nytt folk”

Marcus Däumichen är vice vd och projektledare på Erikssons Plåt & Kopparslageri. Han är glad över att Oscar Carlsson tar möjligheten att arbeta som ambassadör, vid sidan om det vanliga arbetet, för att locka fler till branschen.

Som arbetsgivare märker Marcus Däumichen precis som många andra företagare ofta bristen på plåtslagare. Därför var det ett lätt beslut att låta en av sina anställda arbeta som ambassadör för PVF.

Som ambassadör för PVF Yrke & Utbildning representerar man branschen och har en viktig roll i rekryteringsarbetet. Man kan till exempel besöka skolor runt om i Sverige för att locka elever att utbilda sig till plåtslagare. En ambassadör är ofta en person som är relativt ny i yrket och som kan berätta om vardagen uppe på taket.
Oscar Carlsson, 22 år från Hudiksvall, hade arbetat som plåtslagare i ett och ett halvt år när hans gamla lärare från gymnasiet ringde för att fråga om uppdraget som ambassadör skulle locka honom.
– Jag tyckte att det lät roligt och fick gå en utbildning om hur man pratar inför folk. Nu besöker jag skolklasser ungefär två dagar per termin, hur ofta beror lite grann på hur tajt det är på bygget som jag jobbar på just då.

Självklart vara ambassadör!
Ett tiotal företag i branschen har idag anställda som också är ambassadörer. För Oscar Carlssons chef Marcus Däumichen, vice vd på Erikssons Plåt & Kopparslageri, var det självklart att ge sitt godkännande.
– Det behövs nytt folk till branschen. Det är en generationsväxling som är enorm just nu. Vi har lärt upp några traditionella lärlingar genom åren, men det är inte så många som går plåtskola som Oscar har gjort. Problemet är ju att få känner till vad en plåtslagare gör, så jag tycker att det här arbetet är jätteviktigt.
Marcus Däumichen påpekar att det inte bara handlar om att det blir färre personer att anställa. Mycket kunskap försvinner också när gamla plåtslagare går i pension. Plåtslageriyrket är ett hantverk som kräver praktik, känsla och kunskap.
– Det är skrämmande att höra att så få går utbildningen. Om kunskapen inte bevaras kommer det sluta med att det blir mer ersättningsmaterial som tegel istället för koppar och plåt eftersom det inte finns någon kvar som kan hantverket, säger Marcus Däumichen bekymrat.
Oscar Carlsson fyller i:
– Det vore så tråkigt! Yrket är ett av få som inte har ändrat sig så mycket på hundra år. Många verktyg ser ju likadana ut som förr.

Ovanliga koppararbeten
Han öppnar en lucka och vi kliver ut på taket för att syna dagens uppgift. Här är gänget från Erikssons Plåt & Kopparslageri i full fart med att täcka ett ventilationsrum på en fastighet som ska bli både bostäder och kontor. Åtta ton koppar går åt när 400 kvadratmeter ska täckas. Nere på gatan strömmar stockholmarna i strid ström nerför Götgatsbacken mot Slussen. Men här uppe är det lugnt, ganska kallt och en grå himmel hänger tungt över Södermalms takåsar. Det här är ett uppdrag som Oscar Carlsson trivs med.
– Det är roligt att få vara med här, det är inte så tätt mellan kopparjobben. Koppar är ju mjuk och går lätt att forma, jag tycker om att jobba med det även om det också är svårare och mer känsligt om man jämför med stålplåt. Tänk att komma förbi om några år, titta upp och känna att ”det där gjorde jag”, säger Oscar Carlsson.

Text & foto: Malin Age
Publicerad: 2019-06-19
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #4.2019)

Vill du bli ett ambassadörsföretag?
Eller vill du veta mer om hur du kan engagera dig för branschen? Kontakta projektledare Therese Berganäs, therese.berganas@pvf.se för mer information.

Inläggsförfattare: Redaktionen