En världsunik byggnad med plåten som signum

MAXIV_Pressbild_2s5d3950_cropped

Synkrotronljusanläggningen MaxIV är formad som en gigantisk ring med en omkrets på cirka 700 meter, till hälften täckt av plåt.

En unik fasad på en unik byggnad. Den nya synkrotronljusanläggningen MaxIV som just nu byggs upp i Brunnshög i nordöstra Lund är spektakulär på många vis, både till det inre och till det yttre. Två medlemsföretag, Plåtexpressen och Pamako, har bidragit till den prisbelönta byggnadens utseende och funktion.

Strax utanför Lund har det under de senaste åren vuxit fram en världsunik forskningsanläggning. I en spektakulär byggnad, formad som en gigantisk ring med en omkrets på cirka 700 meter, till hälften täckt av plåt, öppnar till våren – synkrotronljusanläggningen MaxIV. Byggnaden är ett slags supermikroskop som gör det möjligt att undersöka materians allra minsta beståndsdelar.

Forskningsanläggningen, som byggs för Max IV-laboratoriet vid Lunds universitet, förväntas locka till sig forskare från hela världen. Här kommer man, med synkrotronljusets, hjälp kunna undersöka molekylära strukturer och ytor på en detaljnivå som aldrig gjorts tidigare. Det kan handla om allt från halvledare, läkemedel, plaster och batterier till arkeologiskt och geologiskt material. Resultaten av forskningen kommer att lägga grunden till allt från bättre bilmotorer och mer effektiva solceller till nya, bättre mediciner.

Prisbelönt

Men det är inte bara verksamheten inne i MaxIV som är unik. Byggnaden i sig är också mycket speciell. Gestaltningen gör att den påminner om ett rymdskepp som nyss landat i det grönskande, kulliga landskapet. Byggnaden, vars upphovsmän är Fojab arkitekter och norska Snöhetta, som står för landskapsdesignen, korades i våras till ”Bästa framtidsprojekt” på Mipim Awards i Cannes.

Projektet, som drivs av Peab, startade 2010 och hela anläggningen ska tas i bruk våren 2015. Uppdraget att täcka fasaden på byggnaden med aluminiumkomposit gick till Plåtexpressen, som under två års tid har ägnat sig åt detta omfattande arbete.

– Det är ett prestigejobb som knappast hör till vardagen som plåtslagare. Det är ju inte särskilt ofta som det byggs så här stora anläggningar, med det här ändamålet. Så det är verkligen roligt att vi har fått vara med och bygga MaxLab IV, säger Nikolaj Demkov, produktionsledare på Plåtexpressen.

Uppdraget att täcka fasaden på byggnaden med aluminiumkomposit gick till Plåtexpressen.

Skräddarsydd fasad

Fasaden på den ringformade byggnaden har täckts med 600 kompositskivor i aluminium. Skivorna kommer från Lindab, som har specialtillverkat och skräddarsytt dem för den unika fasaden. Var och en av skivorna mäter 9,4 meter och har en tjocklek på fyra millimeter. Det innebar att Plåtexpressen var tvungna att arbeta fram en ny metod för att få de stora, otympliga skivorna på plats. Lösningen blev en specialbyggd jigg, ett slags lyftok, där man lyfte upp skiva för skiva med vakuumsugar och monterade på fasaden. Skivorna, som kom helt släta till arbetsplatsen, formades delvis av sin egen tyngd när de lades på den delbara jiggen, därefter formades de ytterligare när ovandelen av jiggen landade på den undre delen.

– Vi använde jiggen både för att forma plåten, lyfta skivorna på plats och som en säker montageplattform för våra plåtslagare att stå på när de skulle montera fast plåten på fasaden, berättar Nikolaj Demkov.

Förutom den spektakulära laboratoriebyggnaden, som krävde cirka 6 500 kvadratmeter aluminiumplåt, har Plåtexpressen även täckt en intilliggande kontorsbyggnad med cirka 5000 kvadratmeter vita plåtkassetter och solskyddslameller.

– Det är extra roligt att plåten är så framträdande i huvudbyggnaden och att det är något av det första man ser när man tittar på MaxLab. Mer än halva fasaden är täckt av plåt på denna byggnad som ju kommer att synas över hela världen, konstaterar Nikolaj Demkov.

 

Text: Karin Cedronius

 

Lämna en kommentar

Vi delar aldrig ut din epostadress till spammare. Obligatoriska fält är markerade med asterisk *.

*
*