Ett gyllene samarbete

Johan Lefvert, vd på Vikens plåt & tegel AB, som har varit generalentreprenörer för renoveringen.

Johan Lefvert, vd på Vikens plåt & tegel AB, som har varit generalentreprenörer för renoveringen.

Skoklosters slott är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige. Men tiden har satt sina spår och behovet av restaurering av slottets tak var i det närmaste akut. Vi besökte Skokloster för att på nära håll se modern svensk hantverkstradition ta sig an ett av Europas förnämsta barockslott från 1600-talet.

Den största utmaningen med restaureringen av slottet var att försöka återskapa gamla metoder och försöka lista ut hur det var tänkt hur byggnaden skulle se ut från början.
– Det fanns egentligen inga givna regler, utan vi försökte tillsammans skapa en bild av hur det var tänkt att slottet skulle se ut från början. Detta är den första riktiga renoveringen av taket, där ett helhetsgrepp tas, sedan slottet byggdes 1654-1676, säger den ansvarige generalentreprenören Johan Lefvert, vd för medlemsföretaget Vikens plåt & tegel AB.
Den nyligen avslutade restaureringen påbörjades vårvintern 2014 och avslutas när detta skrivs under oktober samma år. För den inblandade expertisen fanns det ett stort övergripande mål: att med full hänsyn till de kulturhistoriska värdena återställa slottet till i det närmaste originalskick. Det inkluderar förstås plåtjobben, men för att ro i land takrenoveringen var det snarare kombinationen av flera yrkeskompetenser som gör den unik.
– Efter restaureringen är byggnaden nu i bättre skick än vad den någonsin varit, fortsätter Johan Lefvert.

Det första delmomentet att klara av så fort ställningen byggts var att plocka ner lerteglet panna för panna från taket och sortera dem. Eftersom asbest använts, som blandats i bruket för att förstärka det vid lagningar på 1970-talet, blev konsekvensen förstås att allt lertegel måste saneras innan det kunde återanvändas.
– Under saneringsarbetet jobbade tio personer i sex veckor med att skrapa de omkring     20 000 tegelpannorna – panna för panna – rena från asbestbruk. Vi har transporterat bort minst ett ton asbestbruk och 18 ton bruk som tidigare använts vid provisoriska lagningar av taket.
När teglet avlägsnats ersattes den gamla läkten med ny kärnfuruläkt. När läkten låg på plats på det branta taket sattes sedan de pannor tillbaka som var i gott skick med nytt bruk. De trasiga pannorna ersattes med begagnat tegel som köpts in och samlats ihop under längre tid av Statens fastighetsverk. Teglet fungerar som tätning i stället för takpapp eller undertak och ger i dag ett helt tätt tak, till skillnad mot tidigare när det fanns hål på många ställen. Följden blev att vatten rann rakt in genom taket. Slottets luftning sker i dag via sprången och taknocken i takkonstruktionen.

Foto Skoklosters slott (4)Slottet var i vissa avseenden felbyggt från början eftersom det bland annat fattades bärande bjälkar. Följden blev att taket hade börjat ge vika på flera ställen och det fanns risk för att det skulle rasa in. Slottstimmermannen Mattias Hallgren kopplades in, för att utreda och dokumentera träkonstruktionerna. Genom sitt digra arbete kom han fram till hur takets konstruktion egentligen var tänkt att utföras. Ett jobb som sedan genomfördes under 2014, åtgärder som begränsades till nordöstra delen av slottets tak –  det vill säga en fjärdedel av hela taket. Valet av reparationsmetoder anpassades, enligt Mattias Hallgren till det sätt man tidigare hade angripit problemen, nämligen att återanvända överblivet material från tidigare reparationer och ombyggnader.
”Vi har valt att inte kasta onödigt virke i sopcontainern och att inte se virket som
antikvarisk substans, utan som en del i en återanvändningsprocess”, konstaterar Mattias Hallgren i sin skrift ”Takarbeten vid Skoklosters slott 2014.”

När det gäller plåtarbetena har det under hela renoveringsprocessen varit en tät dialog mellan Johan Lefvert och plåtkonsulten Stefan Lardner.
– Han har varit otroligt behjälplig under arbetets gång. Vi har i princip diskuterat varje detalj för att hitta bästa tänkbara lösning ur ett kulturhistoriskt perspektiv, intygar Johan Lefvert.
Den ansvarige plåtslagaren på plats har varit Fredrik Lefvert, som tagit bilder på detaljer i arbetet när det fortskridit och skickat dem till Johan Lefvert. Han har sedan i sin tur skissat på bilderna och skickat dem till Stefan Lardner som, när det har behövts, modifierat skisserna.
Stefan Lardner fyller i:
– Samarbetet med Vikens plåt och de andra inblandade funkade väldigt bra eftersom de har förstått att man måste vara flexibel då utförandena ändrats efter hand då bygget fortskrider. Det har helt enkelt varit svårt att förutspå samtliga detaljer. Utöver att jag har varit på plats under byggtiden har vi haft kontakt via telefon och e-post. Vikens plåt har kommit med egna förslag på ändringar som vi har diskuterat.

Stefan Lardners största utmaning i detta projekt har varit att återskapa den sandgjutna blynocken. Ett material som i princip ingen av miljöskäl tillverkar i dag.
– Men efter att beställaren (Statens fastighetsverk) gjorde ett undantag där tillverkaren använder rätt skyddsutrustning och följer de skyddsregler som gäller gick det att tillverka blynocken.
Det alla inblandade i projektet ska ta med sig efter denna omfattande restauration är att de har varit med och säkrat framtidens bevarande av ett av Europas främsta barockslott. Ett faktum som stärker det goda hantverkets betydelse och får oss att förstå hur viktigt det är att kunskapen följer med nästa generation. Och nästa efter den.

Text & foto: Anders Myrdal

Foto Anders Myrdal (12)FAKTA Projektgruppen
Beställare: Statens fastighetsverk, Greger Bülov
Byggledning: Lars S Almqvist förvaltning AB, Lars Almqvist
Generalentreprenör: Vikens plåt & tegel AB, Johan Lefvert, plåtslagare: Fredrik Lefvert, ansvarig på plats: Christian Ceron
Plåtkonsult: Roslagens Plåtkonsult AB, Stefan Lardner
Konstruktör: Tyréns Växjö, Carl Thelin
Arkitekt/antikvarisk kontroll: arkitekt Anna Blomberg
Timmerarbeten: Hallgrens Hantverk/Traditionsbärarna, Mattias Hallgren
Asbestsanering: Sörmlandskustens bygg & sanering AB, Peter Henriksson
Museets representant: slottsfogde Skoklosters slott, Lotta Lindley

Skoklosters slott
Slottet uppfördes 1654-1676 av greve och fältmarskalk Carl Gustaf Wrangel, under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period på en halvö i Mälaren mellan Stockholm, Uppsala och Enköping. Arkitekturen, de intakta interiörerna och de unika föremålen gör slottet till ett av Europas främsta barockslott.
År 1611 fick ryttmästare Herman Wrangel Skoklosters egendom som gåva för utmärkt krigstjänst. Hans son Carl Gustaf Wrangel, som senare lät bygga slottet, föddes 1613 i stormaktstidens Sverige och var överbefälhavare för svenska armén.
Ritningarna till slottet utarbetades främst av den tyske arkitekten Caspar Vogel, och bearbetades av Jean de la Vallée, Mathias Spieler och Nicodemus Tessin d.ä..
Slottet kom dock aldrig att fullbordas helt utan bygget avstannade då Carl Gustaf Wrangel dog 1676.
Efter Carl Gustaf Wrangels död övergick ägandet till familjen Brahe, då Wrangels dotter Margareta Juliana år 1660 gift sig med riksrådet och amiralen greve Nils Brahe d.y. Vid hans död 1699 instiftade änkan Margareta Juliana ett fideikommiss för sonen – generalmajoren greve Abraham Brahe (1669-1728). Skokloster var sedan i familjen Brahes ägo tills dess ätten dog ut 1930. Då övergick slottet genom arv till familjen von Essen.
1967 köptes Skoklosters slott med de cirka 50 000 inventarierna av svenska staten.
Slottet blev ett statligt museum och ingår i myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. När staten övertog slottet inleddes ett omfattande renoveringsarbete. Sedan 1968 är Skoklosters slott en del av det kulturarv vi alla äger gemensamt. Statens fastighetsverk tar hand om det för kommande generationer.
I de omfattande samlingarna finns en mängd möbler, konsthantverk, textilier, vapensamlingar och böcker från 1600-talet. Det finns också föremål från slottets senare ägare under 17-, 18- och 1900-talen.

(Källa: Skoklosters slott)

Lämna en kommentar

Vi delar aldrig ut din epostadress till spammare. Obligatoriska fält är markerade med asterisk *.

*
*