De flesta av Plåt & Ventföretagens medlemmar har stenkoll på vikten av ett bra inomhusklimat och hur man uppnår det. Värre kan det vara med kundernas kunskap. Vi har talat med Arbetsmiljöverkets expert på ventilation för att få några goda argument när man ska motivera sin beställare att satsa på klimatet.

Upplevelse kontra fakta. De flesta av oss påverkas av klimatet där vi vistas. Är det för varmt, för kallt, är luften torr eller är den rentav smutsig? När det gäller såväl temperatur som ventilation på en arbetsplats är det svårt att göra alla nöjda – det som är kallt för någon kan vara lagom för en annan. Men det är däremot viktigt att lyssna på alla, menar Gunnar Åhlander handläggare på Arbetsmiljöverket och expert på ventilation.
– Det viktiga är upplevelsen. Om man upplever att klimatet är bra bryr man sig inte så mycket om specifika mätvärden. Och tvärtom spelar det ingen roll om mätningar visar på bra luft om den enskilde ändå upplever att luften är dålig. Därför är det viktigt att arbetsgivaren alltid tar sina medarbetare på allvar och undersöker vad som är orsaken till eventuella besvär.

90 procent nöjda. Arbetsmiljöverket utgår alltid från en ”normalperson” när de bedömer klimatet på en arbetsplats, även om det i verkligheten aldrig finns någon temperatur som alla tycker är bra.
– Hur man än försöker når man aldrig upp till 100 procent. Om 90 procent är nöjda får det anses som okej. Och en grundregel är att det hellre får vara lite för kallt än lite för varmt. Det är ju mer socialt accepterat att klä på sig om man fryser än att klä av sig om man är varm, säger Gunnar Åhlander.

Mår bättre av att själv kunna styra. Arbetsmiljöverkets rekommendation för inomhustemperatur är 20–24 grader vintertid och 20–26 grader sommartid. Men det finns inga exakta, fasta gränser. Däremot är möjligheten att själv kunna reglera temperaturen viktig för upplevelsen. Därför kan arbete i ett kontorslandskap vara påfrestande eftersom flera personer ska samsas om ett klimat.
– Man har ju sämre påverkansmöjlighet i ett kontorslandskap vilket kan upplevas som jobbigare. Du kanske är varm och vill öppna ett fönster, men personen bredvid dig vill inte ha drag. Hur gör man då? Det finns system där du själv kan styra temperatur och ventilation lokalt kring din egen arbetsplats, men de har aldrig riktigt slagit igenom, säger Gunnar Åhlander och tillägger att aktivitetsbaserade arbetsplatser däremot kan lämna utrymme för en större möjlighet att välja en arbetsplats som är behaglig enligt dig.

Ventilationen får skulden. Gunnar Åhlander menar att god ventilation visserligen är mycket viktig på en arbetsplats, men att det trots allt kommer ett steg ner på åtgärdstrappan. Först gäller det nämligen att ha koll på vilka eventuella ohälsosamma ämnen som avges från exempelvis byggmaterial, färger och rengöringsmedel och se till att minska på dessa i största möjligaste mån. Sedan anpassas ventilationen efter förutsättningarna.
– Ventilation kostar ju en hel del pengar, både att installera och driva, så det är viktigt att ventilationssystemen har goda förutsättningar och inte behöver arbeta onödigt hårt på grund av orsaker som man faktiskt kan åtgärda, säger Gunnar Åhlander.

Låt proffsen mäta. – OVK, som mäter luftflöden, är en jättebra regel som jag tror har lett till ett bättre inomhusklimat under de 25 år som det har funnits. Vi på Arbetsmiljöverket skulle även gärna se att OVK utökades till att gälla även industrilokaler, säger Gunnar Åhlander.
För Arbetsmiljöverket är OVK-protokollen dessutom ett viktigt arbetsredskap, eftersom de ofta används som underlag när de fått in klagomål på just ventilation. Samtidigt kan vissa andra typer av mätningar vara vanskliga som verktyg, menar Gunnar Åhlander. Om man till exempel försöker mäta olika ämnen i luften för att ta reda på luftens kvalitet så gäller det att ha koll på exakt vad man vill mäta.
– Att bara mäta själv rakt av säger oftast ingenting. Man kan hitta mängder av ämnen och inget av dem är i sig hälsofarligt.

Vikten av underhållsplaner. Likaså är det viktigt att det finns en plan för ventilationen i nybyggda kontor och att man, en tid efter inflyttningen, följer upp att ventilationen fungerar och att man fått det man har beställt.
– Det är inte helt ovanligt att ventilation stängs av på grund av att bullrande fläktar upplevs som störande. Då byter man bara ett arbetsmiljöproblem mot ett annat. Därför är det viktigt att man redan i installationsfasen lägger tid på att hålla nere ljudnivån, säger Gunnar Åhlander.

Text: Karin Cedronius

Intervju Henrik Ekgren:

Hej Henrik Ekgren, vd på medlemsföretaget DALAB Sverige AB! Hur ser du på detta med ventilation på arbetsplatser?
– Ventilation är en av flera viktiga delar i att skapa en god arbetsmiljö. Men det är viktigt att komma ihåg att ventilation egentligen bara handlar om att förse byggnaden med luftväxling. Många blandar ihop begreppen och förväntar sig att ventilationen skall hålla klimatet bra i byggnaden. Riktigt så enkelt är det inte. Med ventilationens hjälp kan man skapa bra förutsättningar för god klimathållning, men då krävs det en helt annan teknisk lösning än den som används för att enbart ta bort föroreningar och förse byggnaden med frisk luft. Att klimathålla en byggnad eller arbetsplats kräver ofta dyrare och mer avancerade lösningar, och ofta installation av någon form av komfortkyla. Jag upplever att många inte riktigt förstår skillnaden utan förväntar sig att ”bara” för att man har ventilation som uppfyller myndighetskraven har man även per automatik bra klimat. Det stämmer ju inte riktigt. Här måste vi i branschen bli bättre på att sprida kunskapen bland våra kunder och allmänheten.

Satsas det mer på ventilation idag och har beställaren fått mer kunskap?
– Tyvärr upplever jag snarare att kunskapen blir sämre och att grundkunskapen hos många fastighetsägare är bristfällig. Visst har de flesta arbetsmiljön i fokus, och även ventilationens inverkan, men då kunskapen ofta saknas förlitar man sig alltför ofta på att enbart uppfylla minimikraven från myndigheter. Då tappar man tyvärr bort klimathållningen. Det leder i sin tur till att vi som entreprenörer får klagomål på att ventilationen inte fungerar trots att anläggningarna fungerar som de ska, eftersom brukaren förväntar sig något helt annat än det som är installerat.

Vilken typ av ventilationsjobb får ni mest av?
– Vi på DALAB är framför allt inriktade mot nyproduktion och större renoveringar. Då handlar det oftast om att totalrenovera en byggnad eller att skapa en helt ny byggnad. Jag upplever att de flesta vill kunna säga att de har satsat på god arbetsmiljö men att de inte är beredda att satsa de resurser som krävs för att nå hela vägen fram. Visst finns det goda undantag som både har bra kunskap och är beredda att investera vad som krävs, men det är ofta riktigt stora fastighetsägare eller offentliga förvaltare med väl fungerande byggavdelning. Mindre aktörer och mindre kommuner förlitar sig alltför ofta på inhyrda byggledare som säkert är duktiga på själva byggbiten, men som alltför ofta saknar kunskap i installationssidan i stort.  Det leder till att man lägger ribban för att klara myndighetskraven och inget mer, då händer det alltför ofta att brukaren inte blir helt nöjd.

Hur motiverar du dina beställare att investera i bra inomhusklimat?
– Vi försöker så grundligt som möjligt förklara skillnader i olika system och förklara vikten av ett bra inomhusklimat för slutkunden. Detta är kan vara rätt svårt för oss då vi som installationsentreprenör oftast ligger under ett byggföretag, som ju inte har någon egen vinning i att bygga en dyrare och bättre anläggning än vad deras kund vill betala för. Därför försöker vi alltid få en dialog med slutkunden och argumentera för att de ska satsa på bra inomhusklimat. Tyvärr upplever jag att vi som entreprenörer kommer in i projekten alltför sent då budgetar och annat redan är satta. Då väljer man ofta att enbart uppfylla myndigheternas minimikrav eftersom man inte har mer pengar med i projekten.

Vilken typ av beställare är bäst motiverade till att arbeta för ett bra inomhusklimat?
– Det är väldigt olika, men exempelvis har landsting och större kommuner, med egen byggprojektsavdelning, ofta bra grundkunskap och förståelse för vad som krävs för att skapa ett bra inomhusklimat. Därför är de beredda att satsa de pengar som behövs och har ofta redan med detta i sin tidiga budget. Sedan upplever jag även att en del företagare som bygger egna lokaler och själva ska använda dem är mer intresserade av att lyssna och förstå skillnaden på de olika systemen. Här händer det ofta att många under projektet satsar mer för att säkra upp ett bra inomhusklimat. Fastighetsägare som hyr ut sina lokaler har nog ofta svårt att få sina hyresgäster att acceptera en lite högre hyra om de får ett bättre inomhusklimat. Man förväntar sig att om man uppfyller gällande lagar och krav så får man per automatik ett bra inomhusklimat. Här måste vi kanske skärpa kraven från myndighetshåll och få in inomhusklimatet i till exempel BBR, då det i dag egentligen enbart handlar om att ventilera bort föroreningar och ersätta med ren luft och det inte är något fokus alls på inomhusklimatet i stort.

Vad är viktigast när det kommer till ventilation på en arbetsplats?
– Att få förståelse för att vi ventilerar för att byta luft, så att luften är ren och tjänlig att andas, men att vi, för att skapa ett bra inomhusklimat, måste göra mer än bara ventilera. Arbetsplatser i dag har väldigt olika förutsättningar och nyttjandegrad. Det öppnar upp för nya systemtänk, särskilt med tanke på att vi alla vill minimera energianvändningen. Då måste vi ge oss råd att investera i fungerande system med rätt förutsättningar för att kunna hålla ett bra inomhusklimat när lokalerna används och samtidigt kunna spara energi så fort de inte används.

Text: Karin Cedronius