Ledare: Används verkligen skatteintäkterna på rätt sätt?

Nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna kommer från skatt på arbete, framför allt inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Ungefär 30 procent utgörs av skatter på konsumtion och insatsvaror. Resterande del, dryga 10 procent, utgörs av skatt på kapital. Totalt uppgick skatteintäkterna år 2016 till cirka 1 920 miljarder kronor.

Vi lever i ett land med världens högsta marginalskatt vilket bland annat framgår i en rapport där Alexander Fritz Englund och Jacob Lundberg jämfört marginalskatterna i 31 länder. Sverige har sedan den 1 januari 2016 världens högsta marginalskatt. Av 100 kronor i löneökning går 60 kronor i inkomstskatt till stat och kommun. Men i praktiken är marginalskatterna i Sverige högre än så. Den effektiva marginalskatten är den totala skatten på den sist intjänade hundralappen, där såväl inkomstskatt som arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter räknas in.

Hur räknar man då ut den effektiva marginalskatten? Enligt rapporten för Sveriges del ser uträkningen ut så här för höginkomsttagare: Om lönen ökar med 100 kronor ökar arbetsgivar-avgifterna med 31 kronor och inkomstskatten med 57 kronor – i det ingår ökningen av kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt. Dessutom försvinner 3 kronor till, eftersom jobbskatteavdraget trappas av på högre inkomster.

Nu har vi en nettoinkomst på 40 kronor. Den här nettoinkomsten kommer sedan att konsumeras, och 19 procent av den kommer att vara skatt. Det kan handla om moms, men också energi- och bensinskatter. Totalt kommer 99 kronor att gå i skatt. Det motsvarar 75 procent av arbetsgivarens kostnad på 131 kronor. Den effektiva marginalskatten visar hur stor del av en persons produktion som tillfaller statskassan. Till detta ska även beaktas att Sverige har mer än dubbelt så hög skatt på företagande som genomsnittet i EU när man väger samman bolagsskatten, skatten på utdelning och reavinst samt förmögenhetsskatten.

Skatter kan vara höga eller låga, men var vi än står i den frågan så måste de användas förnuftigt och på ett sätt som ger oss valuta för pengarna. Annars försvinner skatternas legitimitet och folk börjar undvika dem med kreativa lösningar. Men även det motsatta gäller. När folk uppfattar att systemet är rimligt betalar de gärna till det och tittar snett på den som inte gör det. Så minskade till exempel acceptansen för att anlita svart arbetskraft efter att ROT-avdraget infördes. Och ett år efter att ROT:en sänktes upplever nu varannan småföretagare att svartarbetet ökar igen, enligt nyhetsportalen Arbetsmarknadsnytt.

Vi är många som har skäl att ifrågasätta svensk skattepolitik. Att som vår finansminister med flera, hånfullt vifta bort människors oro och prata om skattemoral är inte vägen att gå. Det talas ofta om samhällskontraktet, det vill säga, medborgaren och statens plikt och skyldigheter mot varandra. Om staten bryter mot sin del av kontraktet och tar in skatt som är för hög eller på ett orättvist sätt i förhållande till den välfärd och trygghet som medborgaren kan förvänta sig i enlighet med kontraktet, vad gör vi då? – har då medborgaren rätt att bryta sin del, det vill säga att inte betala in allt eller byta land till ett som har sundare skattepolitik med bättre och effektivare verkningsgrad på varje skattekrona. Här får var och en själv fundera över om skatteintäkterna används rätt.

Efter ett långt och strävsamt liv av att bidra till samhället och inte ligga någon till last fanns inte samhället där fullt ut när min far som jag tidigare skrivit om behövde det som mest i livets slutskede. Så det är inte konstigt att min far och många med honom borde kunna förvänta sig mer av samhällskontraktet efter att ha arbetat och betalat skatt ett helt liv. Sett i det sammanhanget är det både rimligt och nödvändigt att ifrågasätta vad vi får för pengarna.

Under vintern kommer vi att starta upp ett nytt utbildningskoncept för Skotta säkert, som vi hoppas ska leda till att fler får kunskap om säker takskottning, förbättrar arbetsmiljön, minskar onödiga skador på personer och fastigheter.

Så rusta er rätt med både kunskap och verktyg inför vinterns kalla prövningar!

lp13-portr_jorgen_rasmusson_010_v2Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
e-post: jorgen@loddeplat.com

Lämna en kommentar

Vi delar aldrig ut din epostadress till spammare. Obligatoriska fält är markerade med asterisk *.

*
*