Ledare: Dags att planera verksamheten inför vintern

Nu börjar hösten göra sig påmind och tar över väderleksmässigt. Efter en så fantastisk sommar känns det tufft att acceptera att vi går mot kallare och våtare tider. Ännu tuffare är det kanske att redan nu börja fundera på snöskottning, men eftersom det nu är fem år sedan Skotta säkert infördes och giltighetstiden för en licens är fem år innebär det att vissa av licenserna går ut i vinter. Ett tips kan vara att planera och se över sin verksamhet redan nu eftersom det kan uppstå köer och överbokade kurstillfällen när många licenser löper ut samtidigt.

Den 6 och 7 oktober var det dags för det andra avstampet med Svensk Näringsliv ute på på Johannesbergs Slott. Till avstampet var samtliga medlemsorganisationers ordföranden och vd:ar inbjudna till att diskutera hur vi tillsammans inom Svenskt Näringsliv kan arbeta för att
förbättra villkoren för företagsamma människor och företag i Sverige. Under dessa två dagar diskuterade vi i mindre grupper fyra teman enligt nedan:

1. Omvärlden – utifrån hur vi påverkas av både den snabba utvecklingen i världen omkring oss, och dagens politiska förutsättningar.

2. Näringspolitik – där utgångspunkten var vilka områden vi behöver prioritera för att leva upp till vår målsättning att före 2020 nå position bland de fem översta länderna i välståndsligan.

3. Arbetsmarknad – vilka är våra viktigaste frågor inom området och hur agerar vi bäst tillsammans för att skapa goda resultat och ökad sysselsättning?

4. Morgondagens medarbetare, företagare och beslutsfattare – om arbetslivets och företagandets villkor, yrkesval och intresset för att starta företag.

Många diskussioner kring de olika ämnena tangerade den svenska modellen och en översyn av arbetsrätten. Samtliga var mer eller mindre överens om den svenska modellen, som så ofta omhuldas i retoriken från alla håll behöver ses över och uppgraderas till dagens förutsättningar på arbetsmarknaden inte minst eftersom modellen i praktiken bär djupt osunda drag, den inskränker vuxna människors avtalsfrihet och inte sällan hämmas både utveckling och tillväxt. Den som väljer att stå utanför kollektivavtalsmodellen eller för den sak gör lokala överenskommelser möts inte med respekt för sitt val, utan av påtryckningsmetoder av en art som ibland drar åt det rent oanständiga. Men om modellens fortlevnad ska bygga på att arbetsmarknadens parter tar ett gemensamt och vuxet ansvar för lönebildningen och villkoren, så är det just nu fackens agerande som är det stora bekymret.

De senaste 20 årens globalisering och liberaliseringar har tillsammans med en stor invandring till Sverige förändrat förutsättningarna för svensk tillväxt.

För att bedöma hur funktionell den svenska modellen är behöver man därför se Sverige även utifrån. Att Sverige ligger i OECD:s botten när det gäller förmågan att släppa in utrikesfödda på arbetsmarknaden är dessvärre ett välkänt faktum. I ”The Global Competitiveness Report 2015–2016” från World Economic Forum framhålls det största hindret i Sverige mot affärsutveckling vara de restriktiva arbetsmarknadsregleringarna. Och IMF (Internationella valutafonden) konstaterade i fjol att Sverige trots en god ekonomisk utveckling har strukturella problem med arbetsmarknaden, som blockerar integrationen bland annat genom höga ingångslöner.

Den svenska modellens utgångspunkt var att de två parterna, de som ger jobb och de som har jobb, skulle komma överens. Vid några tillfällen har den tredje parten (regeringen) trampat in och lagt sig i partssamtalen. Utanför samtalen har alltid den fjärde parten, de som saknar jobb, stått. Ingen har företrätt deras intressen. Delningsekonomin och nya branscher skapar arbetstillfällen med obefintlig eller låg kollektivavtalsanslutningsgrad. För många nya jobb utgör fackförbunden eller kollektivavtalen hinder snarare än möjligheter. Allt detta är tydliga exempel på hur modellen inte klarar av att möta framtiden.
Detta vet Stefan Löfven. Han hade rätt i slutet av februari när han sade att ”den svenska modellen är under attack”. Det han inte nämnde var att det främsta hotet mot den kommer inifrån arbetarrörelsen.

lp13-portr_jorgen_rasmusson_010_v2Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
e-post: jorgen@loddeplat.se

Lämna en kommentar

Vi delar aldrig ut din epostadress till spammare. Obligatoriska fält är markerade med asterisk *.

*
*