Ledare: Företrädaransvaret kan bli en obehaglig överraskning

Efter en kylig vår är sommaren kanske mer efterlängtad än någonsin! Sol och bad, jordgubbar och glass, färsk potatis och sill, nyklippt gräs och dans kring midsommarstången. Visst är väl den svenska sommaren underbar?

Förbundets nya styrelse hade sitt första arbetsmöte den 15 juni och har verkligen kommit igång bra. Naturligtvis är det som ny styrelseledamot mycket att sätta sig in i när det gäller förbundsarbetet. Med våra nya styrelsemedlemmar Annika Olesen och Niclas Ohlsson kommer styrelsen att få många nya inputs, förnyad dynamik och energi för det fortsatta arbetet att skapa medlemsnytta.

Har ni tänkt på att företrädaransvaret kan bli en obehaglig överraskning? De flesta små företagare har aldrig ens hört talas om företrädaransvar. Ändå – eller kanske just därför – händer det att de tar in en god vän eller släkting i styrelsen. Men det kan gå riktigt illa. Företrädaransvaret enligt skatteförfarandelagen – SFL – har ifrågasatts under de senaste åren av bland annat Svenskt Näringsliv 2013 i en mycket ambitiös utredning. Det är också en fråga som vi ägnat mycket tid åt i SME-skattegruppen inom Svenskt Näringsliv. På flyget till Stockholm häromveckan läste jag en intressant artikel skriven av advokat Peter Danowsky där han bland annat beskrev på ett enkelt sätt hur en väntjänst kan bli dyr. Nedan följer ett utdrag ur artikeln utifrån mitt minne.

I artikeln varnades det särskilt för att gå in i styrelsen i ett företag och hjälpa till enbart som en väntjänst. Eftersom det inte är ovanligt att så sker, kan det sluta illa som det gjorde för en man i Jönköping, här kallad Jönköpingsmannen. Han ställde upp som styrelse­ledamot i sin gode väns taxi­företag vilket kom att kosta honom ca 1,4 miljoner kronor.

Bakgrund: Taxi­företagets ägare och vd hade förlorat sitt trafik­tillstånd och saknade kredit­värdighet. Jönköpingsmannen ryckte då in, lånade ut en summa pengar till bolaget och tecknade borgen. Han skulle även stå för trafik­tillståndet och företräda bolaget. Men Jönköpingsmannen bodde i en annan stad och hade ingen insyn i det dagliga arbetet som sköttes av ägaren. Att han anmäldes som styrelse­ledamot till Bolagsverket hade han ingen aning om. Ändå skrev Jönköpingsmannen under årsredovisningen utan att först läsa den, utan att upptäcka att det stod ”styrelseledamot” under hans namnteckning och utan att uppmärksamma att det inte fanns någon revisionsberättelse.

I det här fallet är det uppenbart att Jönköpingsmannen har utnyttjats av sin vän, men det hjälper inte. Har man skrivit under års­redovisningen blir det mycket svårt att undgå ansvar, även om man inte har insyn i det dagliga arbetet enligt Peter Danowsky. Ur artikeln framgår det att situationen inte är ovanlig, och att den inte sällan drabbar kvinnor som ställer upp som ledamöter i sina mäns bolag utan att ha kontroll över vad som händer. Har de skrivit under års­redovisningen kan de bli betalningsansvariga eftersom de borde ha haft löpande kontroll över att skatter och avgifter blivit betalda.

Summan av kardemumman är att förutom legala företrädare finns även faktiska företrädare. Det är personer som, även om de varken är vd eller styrelse­ledamöter, ändå anses ha ett bestämmande inflytande över ett företag. Så håll koll på vad ni skriver under!

Till sist önskar jag å styrelsens vägnar alla en varm, avkopplande och fin sommar!

lp13-portr_jorgen_rasmusson_010_v2Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
e-post: jorgen@loddeplat.com

Lämna en kommentar

Vi delar aldrig ut din epostadress till spammare. Obligatoriska fält är markerade med asterisk *.

*
*