Problematisk bostadsmarknad färgar svenskarnas relationer

Bostadsbristen gör att många tackar nej till utbildningsplatser och arbetserbjudanden. Den hindrar dessutom unga från att ens söka utbildningar eller jobb.

Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

En enkätundersökning från det statliga bolåneföretaget SBAB visar att bostadsbristen i sig påverkar ungas möjligheter att utbilda sig och skaffa ett jobb. Framför allt påverkar den personer i åldern 20–29. 42 procent har inte sökt en utbildning på grund av bostadssituationen, 39 procent har dragit sig från att söka jobb på annan ort, och 37 procent har tackat nej till en utbildningsplats.
– Rapporten visar tydligt att problemen på bostadsmarknaden påverkar många delar av människors liv och relationer. I förlängningen riskerar det att skapa stora konsekvenser för tillväxten i landet. Företag har redan idag problem att rekrytera nya talanger på grund av bostadsbristen. För de flesta personer under 30 år räcker inte en genomsnittslön för att köpa en bostadsrätt på 30 kvadratmeter i någon av Sveriges största städer. Det är klart att det är svårt för företag att rekrytera någon som inte har råd att bo där man ska jobba, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, i ett pressmeddelande.
– De som är i störst behov av en bostad, som planerar sin framtid – de slussas ut till andrahandsbostäder. Hur kan vi ha det så? frågar sig Claudia Wörmann.

Bostadsbristen påverkar också stora val i livet. Många uppger att de flyttat ihop med en partner snabbare än tänkt och att de avstått från att skaffa barn.
– Boendet är mer än bara fyra väggar och tak, och bakom alla rapporter om den akuta bostadsbristen finns mänskliga konsekvenser och människor som inte kan förverkliga sina framtidsdrömmar, säger Claudia Wörmann.
På sikt blir det ett näringslivsproblem om inte ungas bostadssituation löser sig, anser Claudia Wörmann.
– Först när de stora arbetsgivarorganisationerna inte kan anställa tillräckligt med arbetskraft, då börjar man nog inse konsekvenserna.

Hon tror att det behövs särlösningar för att hjälpa fler unga att kunna köpa sin egen bostad.
– Man kanske måste särskilja den här gruppen från övriga, till exempel att kravet på kontantinsats ska se annorlunda ut som till exempel att man kan få låna 95 procent som man gör i andra länder.
Den ideella föreningen jagvillhabostad.nu som verkar för en bättre bostadssituation för unga ser dyra bostäder som det största hindret för unga att skaffa sitt eget boende.
– Vi behöver fler lägenheter med rimliga hyror som unga kan göra anspråk på. Det måste också bli lättare att köpa en bostad. Det är svårt att få lån och att kunna spara ihop till en kontantinsats under tiden som man bor i en dyr andrahandslägenhet, säger Emma Ringqvist, ordförande i jagvillhabostad.nu i en intervju med TT.
Även kommuner måste ta ett större ansvar för bostadsbristen, genom att använda sitt planmonopol till att ställa krav på byggarna att producera bostäder med billiga hyror, anser Emma Ringqvist.
– Kommunerna använder inte möjligheten att planlägga billiga hyresrätter som passar unga. Vi behöver bygga till de som behöver lägenheter, inte lyxlägenheter.

Publicerad: 2019-07-18
Källa: TT/SBAB
(Pressmeddelande)

 

Fakta
• Undersökningen gjordes av Cint på uppdrag av SBAB i januari i år. Enkäten besvarades av 1538 personer mellan 20 och 80 år.
• Av dessa var 200 personer i åldersgruppen 20–29 år och 274 personer 30–39 år.
• Frågorna ställdes enligt följande ”Jag eller någon jag känner har flyttat ihop med en partner snabbare än tänkt på grund av bostadssituation” och besvarades med ja eller nej.

 

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!