Under 2018 införs förändringar i socialförsäkringslagen. Den största skillnaden mot i dag är att arbetsgivaren måste upprätta en rehabiliteringsplan efter 30 dagars sjukskrivning. Om det tydligt framgår att medarbetaren i fråga inte kan återgå i arbete behövs ingen plan.
Från den 1 juli blir det obligatoriskt att göra en rehabiliteringsplan för medarbetare som har varit sjukskrivna i 30 dagar, men bara om det är troligt att arbetsförmågan kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar. Det betyder att ansvaret faller tillbaka på arbetsgivaren igen, efter att ha legat hos Försäkringskassan under de senare åren. Arbetsgivaren är skyldig att se till att planen följs upp ”löpande”, men först ska den ju upprättas – något som kan kännas väldigt ovant för den som aldrig har gjort det förut.
– Det finns ingen anledning till oro – rehabiliteringsplanen kan se ut på många olika sätt. Det viktiga är att man gör insatser från företaget som kan leda till att den sjukskrivna kommer tillbaka i ungefär samma skick som före sjukskrivningen, säger Hans Bergström som är företagsrådgivare på Plåt & Ventföretagen.
Start, uppföljning och i mål
Startpunkten är att sätta sig ner med den anställda – om hälsotillståndet medger det – och diskutera den nedsatta arbetsförmågan. Vad beror den på, vad går att göra? Se på det medicinska underlaget som ett komplement och sätt upp mål, riktlinjer och hur vägen framåt ska stakas ut.
– Håll sedan koll på rehabplanen löpande och släpp den inte, utan uppdatera den flitigt. Detta är ett högst levande dokument. Gör justeringar och håll dialogen igång, säger Hans.
Ibland kan det behövas en mall att stödja sig mot. Exempel på vad en rehabiliteringsplan kan innehålla går att hitta hos Prevent eller SKL. Men trots mallar eller tidigare erfarenhet kan det uppstå svårigheter eller frågor kring planen. Då hjälper Hans gärna till. En annan möjlighet kan vara att arbetsgivaren vänder sig företagshälsovården för att få hjälp. I samband med de nya reglerna avser regeringen att öka stödet till arbetsgivaren för arbetsplatsnära insatser. Detta innebär att det arbetsplatsnära stödet till arbetsgivaren ska kunna lämnas med ett tak på 10 000 kronor per arbetstagare och kalenderår. Bidraget föreslås bli maximalt 200 000 kronor per arbetsgivare och kalenderår.
Önskvärt att stämma av med alla parter
Arbetsgivaren kan be om avstämningsmöten med Försäkringskassan. Något som skulle underlätta arbetet med rehabiliteringen avsevärt vore om det gick att få till trepartssamtal på telefon mellan arbetsgivaren, den sjukskrivna och den ansvariga läkaren.
– Den extra tiden vore oerhört värdefull, eftersom det ytterst är mellan dessa tre parter lösningen finns, säger Hans.
En annan förändring är att sjukpenning ska kunna lämnas i avvaktan på slutligt beslut från Försäkringskassan. Denna förändring har redan trätt i kraft. I klarspråk betyder det att den som är sjukskriven får ersättning under den tid det tar för Försäkringskassan att fatta ett nytt beslut om huruvida arbetstagaren får ha kvar sin sjukpenning eller inte.
– Så tolkar jag det, men det är inte glasklart vad det betyder för arbetsgivaren, säger Hans.
Läs utförligt om förändringarna i ”Medlemscirkulär 1-2018. Regeländringar i socialförsäkringen”, från Svenskt Näringsliv. Efter inloggning hittar du det här: pvforetagen.se/arbetsgivarinfo/cirkular.
Text: Susanne Ringheim Kilje
