Säkerheten i främsta rummet

Taksäkerhet är viktigt för såväl arbetsgivare och yrkesmän som fastighetsägare. Olycksfall i samband med takarbeten är vanligt inom många olika branscher och framför allt för privatpersoner, följderna vid ett fall blir ofta allvarliga. Arbetet med säkerhet för takarbeten är därför under ständig utveckling.

Fallolyckor är den vanligaste typen av olyckor på tak och det är dessutom den vanligaste orsaken till dödsfall inom plåt- och ventilationsbranschen. Men dödsolyckor är tack och lov väldigt ovanliga och det finns inga rapporterade dödsolyckor de senaste tre åren. Allt som oftast är det istället åkommor som stukningar, skärskador och benbrott man ådrar sig på taket, visar statistiken. Det handlar alltså inte om att man ramlar ner från taken utan att man ramlar på taken utan att falla ned.
Det krävs ingen formell utbildning i taksäkerhet för att få arbeta på tak, men det finns ett ofrånkomligt kunskapskrav i Arbetsmiljölagen om att var och en som arbetar på höjder ska känna till vilka regler som gäller och vilka skyddsåtgärder som ska vidtas. Och de måste ha kunskaper för att använda den skyddsutrustning som kan behövas. Arbetsgivaren ska därför informera alla sina medarbetare om att det inte är tillåtet att arbeta där det inte finns fallskydd och de ska se till att personalen har kunskaper om detta. Arbetsgivaren behöver även personalens underskrift på att de har tagit emot informationen.
– Om man väljer att använda personligt fallskydd ska alla som är inblandade arbetet ha tillräckliga kunskaper för detta, säger Hans Eriksson, Plåt & Ventföretagens arbetsmiljöexpert och ordförande i Taksäkerhetskommittén. Det går tyvärr aldrig att komma bort helt från olyckor men det viktiga är att de blir färre, mindre allvarliga och medför kortare tid med sjukfrånvaro.

Hans Eriksson, Plåt & Ventföretagens arbetsmiljöexpert och ordförande i Taksäkerhetskommittén.

I Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa om vilka säkerhetsåtgärder som arbetsgivaren ska vidta innan arbeten på tak får utföras, samt vad en arbetstagare ska rätta sig efter. Kraven på fasta skyddsanordningar varierar, beroende på när de är uppförda, byggnadens fasadhöjd och taklutning. På Plåt & Ventföretagens hemsida finns ett cirkulär med namnet ”Arbetsmiljöinformation”. Förutom att se till att alla har tillräckliga kunskaper tar cirkuläret upp vad arbetsgivaren ska informera sina medarbetare om för att undvika sanktionsavgifter och, förstås, arbetsmiljöolyckor. Cirkuläret innehåller också information till de anställda, där det bland annat framgår att den som upptäcker brister kring fallskyddet måste avbryta arbetet och kontakta en på förhand namngiven person i arbetsledningen.
I Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa om vilka säkerhetsåtgärder som arbetsgivaren ska vidta innan arbeten på tak får utföras, samt vad en arbetstagare ska rätta sig efter. Men tyvärr har inte Boverket och fastighetsägarna hängt med i samma takt som det införts högre säkerhetskrav. Kraven på fasta skyddsanordningar varierar nämligen beroende på när fastigheten är uppförd, byggnadens fasadhöjd och taklutning på ett sätt som inte går hand i hand med arbetsmiljökraven.Fallskydd på låglutande tak är ett bekymmer i sig, menar Hans Eriksson, eftersom skillnaderna kring vad Boverket kräver i form av taksäkerhetsanordningar och vad Arbetsmiljölagen kräver i form av fallskydd är störst på dessa tak. På dessa låglutande tak borde det finnas användarvänliga taksäkerhetsanordningar med löpande förankring som gör det enkelt att förflytta sig men det är inget krav enligt Boverket ens på nybyggda fastigheter.

År 2015 utökade Arbetsmiljöverket antalet brott mot myndighetens föreskrifter som det kan utdömas sanktionsavgifter för. Om det finns allvarliga säkerhetsbrister kan sanktionsavgiften bli så hög som flera hundra tusen kronor i ett större företag. Ett exempel är när det saknas fallskydd vid arbeten på högre än två meter.
– Några av våra medlemsföretag har drabbats av sanktionsavgifter men de är oftast förenade med att en medarbetare inte har följt säkerhetsreglerna, eller att någon utomstående har saboterat fallskyddet, berättar Hans Eriksson. Det borde vara självklart att alltid använda någon sorts fallskydd – räcken eller andra anordningar – när man jobbar högt upp, och ibland också när det är lägre än två meter.
– Arbetsgivaren kan ju inte kontrollera vad den enskilde gör längst ut i produktionslinjen. Sanktionsavgifter fungerar för åtgärder av typen om man har lämnat in en arbetsmiljöplan eller inte, säger Hans Eriksson.
Han rädd att sanktionsavgifterna kan skapa en avog inställning till Arbetsmiljöverket.
– Det har nämligen hänt att våra medlemmar ringt till verket och bett om hjälp när de ser oegentligheter, men då händer inget. Sedan upplever de att de får betala avgifter trots att de själva inte upplever att de gjort fel. Arbetsmiljölagen ställer orimliga krav på arbetsgivarna. Det hjälper inte att utbilda och informera för i praktiken krävs realtidsövervakning av arbetstagarna för att vara säker på att de följer reglerna.

Hans Eriksson anser inte att arbetstagaren ska betala sanktionsavgiften men att det är orimligt att, oavsett vem som gjort vad, så betalar arbetsgivaren. Han tycker att arbetsrätten ger begränsad hjälp åt företagen i de här fallen eftersom uppsägningar inte är ett realistiskt alternativ.
– De anställdas kunskap är vad företagen säljer och det har varit personalbrist hos våra medlemmar de senaste 20 till 30 åren. Skulle företagen säga upp anställda för att de dragit på företaget en sanktionsavgift drabbas de ju dessutom av ett produktionsbortfall.
När allt kommer omkring är det omöjligt att vara mer än förutseende och göra mer än att bedöma risker, planera arbetet och inte stressa. Det gäller med andra ord att tänka efter före. Varje steg på taket kan vara avgörande, så ta aldrig några risker, se till att ha god kunskap om fallskydd och använd dessa.

FAKTA
• Med arbetsolyckor menas i statistiken skador som leder till minst en dags frånvaro.
• Inom plåt- och ventilation var arbetsolyckorna år 2016 99 stycken respektive 107. Året dessförinnan såg ungefär likadant ut. Med tanke på att det finns cirka 7 300 yrkesaktiva byggnadsplåtslagare och drygt 9 000 ventilationsmontörer är skadenivån procentuellt sett låg.
• Inom byggbranschen totalt sett avlider stadigt sex till sju personer varje år på grund av arbetsolyckor. Sådana dödsolyckor drabbar ytterst sällan Plåt & Ventföretagens medlemsföretag. Där har det inte varit några kända dödsolyckor de senaste tio åren.
Läs mer om arbetsmiljö och sanktionsavgifter på förbundets hemsida: http://pvforetagen.se/arbetsgivarinfo/arbetsmiljo/

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!