Enligt Annika Brännmark kommer ett genomförande av förslagen i rapporten ”Framtidens yrkesutbildning” att medföra en bättre balans än dagens mellan elevens önskemål och arbetsmarknadens behov.
– I dagsläget får vi ofta erbjudande om så kallad samverkan, men sedan gör kommunerna som de vill i alla fall. De kan till och med lägga ned fullt fungerande skolor med hänvisning till att det är för få sökande och att det därför blir en alltför dyr utbildning. Därför är det bra om kommunerna blir tvungna att erbjuda ett komplett utbud, vilket i sin tur stärker elevens rätt till en viss utbildning. Man måste kunna välja plåtslageri eller ventilation i sitt närområde. Och detta måste även gälla vuxna personer som vill byta yrkeskarriär. Det måste gå att göra i närheten av bostaden och eventuell familj.
Hur pratar vi med ungdomar?
I detta sammanhang påpekar Annika Brännmark även betydelsen av hur vi pratar med ungdomar om gymnasieutbildning.
– Vi måste betona att det är en fullvärdig utbildning, och inte alls något ”bara”. Dessutom måste vi värdesätta den vidareutbildning och kunskap som eleven får i ett företag som lärling.
Annika Brännmark ser det som en självklarhet att branscherna bör ha ett avgörande inflytande gällande utbildningars utformning och upplägg.
– När vi i branscherna avsätter tid och engagemang för att förbättra våra utbildningar, så vill vi givetvis att våra förslag ska genomföras och inte urvattnas eller – ännu värre – bara rinna ut i sanden.
Den del i regeringens lagrådsremiss som handlar om att kommunerna ska tvingas samverka med varandra när det gäller dimensionering och utbud tycker Annika Brännmark är ett mycket bra förslag, liksom rätten att söka önskad utbildning inom komvux.
– I dag prioriterar kommunerna att starta vuxenutbildningar för att klara sina egna rekryteringsbehov, och bara en bråkdel av utbildningsplatserna återfinns inom byggsektorn.
Mer läsning:
Hur gör vi med framtidens yrkesutbildning?
Viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål”
