Sedan höstterminen 2018 är det obligatoriskt med prao för högstadieelever i alla Sveriges grundskolor. Praon är en stor möjlighet för de unga eleverna att få en inblick i arbetslivet och lära sig hur det fungerar, skapa kontakter och få erfarenheter.
Problemet är att det är en stor utmaning att få tag på praoplatser inom byggbranschen.
– Det är otroligt få företag från byggbranschen som vill ta emot våra praoelever. Det är oroväckande eftersom byggbranschen kommer att behöva så många nya, unga personer framöver för att fylla på generationsgapet. Men om ungdomarna inte känner till vilka yrken som finns inom byggindustrin kommer de förstås inte att söka sig dit, säger Emina Mehmedovic som är praosamordnare i Lund.
Många tackar nej
Många företag tackar nej till praoelever av oro för att de inte ska kunna sysselsätta eleven under två veckor, eller av rädsla över att deras arbetsplats innehåller för många riskabla miljöer för en ung person.
– Jag kan förstå att man tänker så, samtidigt går det ofta att lösa. Eleven ska inte sättas i jobb utan få en inblick i yrket, kunna ställa frågor och se hur det fungerar ute i arbetslivet. Ofta finns det ju dessutom flera olika roller och arbetsuppgifter inom ett företag så att eleven kan följa olika personer med olika befattningar under sina två veckor, säger Emina Mehmedovic.
Hon uppmuntrar även företagen som tar emot praoelever att ha en dialog med kommunens praosamordnare eller den som är ansvarig för prao på skolan. De finns där för att stötta.
– Och tänk på att det alltid är lite spänt första gången som du ska ta emot en praoelev, nästa gång har du erfarenheten och vet vad som funkar. Men man måste våga ta steget första gången.
Hur är det med säkerheten, då? En byggarbetsplats eller plåtverkstad kan vara en farlig plats att vistas på för någon som är ovan.
– Många arbetsgivare tror att det behövs ID06 för att en praoelev ska få följa med ut på en byggarbetsplats, men det gör det faktiskt inte. De kan följa med på ett studiebesök utan ID06 bara för att få en inblick.
Tänk långsiktigt
När det kommer till framtidens kompetensförsörjning betonar Emina vikten av att inte bara tänka kortsiktigt och enbart ta emot praktikanter som kan anställas direkt efter praktiken.
– Visst kan det kännas bättre på kort sikt, för då kanske man tänker att den eleven kan fortsätta att jobba på företaget direkt efter sin utbildning. Men vi måste börja tidigare än så och tänka mer långsiktigt om vi ska få in fler unga till branschen. För om åttondeklassarna, som ska börja fundera på gymnasievalet, inte ens känner till ett visst yrke, som exempelvis plåtslagare, kommer de ju aldrig att välja det, påpekar hon.
– Gör du då ett gott intryck på praon har du kanske fått den eleven att få upp ögonen för ert yrke och, vem vet, kanske har du sått ett frö till en framtida kollega. För visst är det så att även om man har glömt mycket annat från sin skoltid så minns alla sin prao!
