Anrikt familjeföretag som satsar på ungdomar

Historiens vingslag känns uppe på taket. Ett anrikt plåtslageri i Gävle lägger just nu nytt tak på den nästan lika anrika Brynässkolan. Det är fullt möjligt att Franzéns Plåt, grundat år 1900, var med på något hörn redan när Brynässkolan uppfördes 1905. Nu leds plåtslageriet av fjärde generationen Franzén i rakt nedstigande led.

Franzéns Plåt grundades år 1900 av Frans-Oskar Franzén. Han var farfarsfar till nuvarande vd:n, Jan-Åke Franzén, som också äger företaget tillsammans med sin syster Pernilla.

Jan-Åke, 54, slutade skolan vid 15 års ålder och gick sedan som lärling i familjeföretaget i fyra år. Därefter jobbade han ytterligare några år innan han tog över chefskapet, 25 år gammal. Pappa Åke var då kvar i företaget.

Jan-Åke Franzén är fjärde generationen Franzén i rakt nedstigande led som driver det anrika företaget, grundat år 1900 av hans farfarsfar, Frans-Oskar Franzén. Foto: Björn Lundbeck

 

Hur mycket bestämmande släppte han ifrån sig till den fjärde generationen?
– Visst hade vi våra diskussioner i början och han ville förstås vara med och bestämma, men han trappade ner successivt. Det var absolut ett bra sätt att lämna över, tycker jag, säger Jan-Åke.

Orderboken är full

För tillfället ser det mesta ljust ut för Franzéns Plåt. Orderboken är fylld för ett halvår framåt. Det är betydligt mer än normalläget och innebär att man i dag måste tacka nej till jobb.

Det stora pågående projektet för närvarande är ett nytt tak på Brynässkolan i Gävle. Där ska även samtliga nästan 300 fönster bytas, vilket för Franzéns del innebär montering av cirka 800 meter nya fönsterbleck. Den totala takytan är 3000 kvadratmeter med en mängd svåra passager och detaljer. Dessutom är taklutningen på de flesta ställen 50 procent och på vissa delar av byggnaden så stor som 70 procent.

Jobbet, som ska vara klart till årsskiftet, är värt 6,5 miljoner kronor och sysselsätter sex av Franzéns totalt fjorton plåtslagare. Det är ett fysiskt väldigt krävande jobb, påpekar Lars Embretsen, kalkylator och arbetsledare.

– Jag märker också att flera av killarna har gått ner rejält i vikt sedan jobbet började, säger han.

Till vänster: Erik Gustafsson i full färd med att fixa till en vinkelränna. Längre bort jobbar Pierre Ramgren med trappningen vid en av de tolv pylonerna. Till höger: David Rudberg är en av totalt sex plåtslagare från Franzéns Plåt som jobbar med att lägga nytt tak på Brynässkolan. Foto: Björn Lundbeck

Prisökningar oroar

Värt att notera i detta sammanhang är att Franzéns Plåt och Brynässkolan är ungefär lika anrika. Brynässkolan stod klar 1905, fem år efter att företaget grundades. Det kan heller inte uteslutas att farfarsfar Frans-Oskar fanns med på något plåtjobb på skolan när det begav sig, detta minnesvärda år, som ju för övrigt även innehöll en annan stor händelse – nämligen unionsupplösningen med Norge.

Finns det då inga orosmoln på den franzénska plåthimlen?
– Jo, de kraftiga prisökningarna på material är ett sådant, medger Jan-Åke Franzén.

– Det har inte blivit ett problem ännu, men det kan bli framöver. Fast vi måste nog under alla omständigheter vänja oss, för jag har svårt att se att priserna kommer att sänkas. Det får vi väl leva med, och sedan måste vi ju kompensera oss på våra jobb. Men det kan också i förlängningen bli en minskad orderingång på grund av kostnadsökningarna.

Yrkeskunniga plåtslagare är en bristvara även i Gävle. Samtidigt påpekar Jan-Åke Franzén att jobben tyvärr inte fördelar sig jämnt över året, och att det därför kan vara osäkert att nyanställa.

– Just nu har vi användning för ytterligare fem plåtslagare. Men sedan brukar det ju vara rätt lugnt på vintern, och vad ska vi då sysselsätta dem med? Vi skulle ha haft någon form av tillverkning på vintern så att några killar kunde ha varit sysselsatta inne i verkstaden.

 

Ett så kallat oxöga är en av ett stort antal mera komplicerade passager på Brynässkolans tak. Foto: Björn Lundbeck

Tar emot gymnasieelever

Gymnasieelever i Gävle, som väljer att gå byggprogrammets plåtslageriinriktning på hemorten, får finna sig i att pendla till Falun för att göra den praktiska verkstadsbiten av utbildningen. Därför väljer också de flesta gävleungdomar som vill bli plåtslagare att gå hela utbildningen i Falun.

Ett samarbete mellan gymnasieskolan i Gävle och Franzéns Plåt ger dock elever från första årskursen möjlighet att få bekanta sig med plåtslageri en aning. Lars Embretsen tar i omgångar emot cirka 70 elever som ska prova på yrken där skolan inte kan erbjuda praktisk utbildning i form av verkstad och yrkeslärare.

Grabbigheten borta

Under två dagar får eleverna en snabb inblick i plåtslageriyrkets mysterier. Första dagen ägnar Lars åt ganska allmän information. Andra dagen får de mer intresserade eleverna möjlighet att göra något konkret med sina händer.

– Här gäller det att knyta an till elevernas nivå och egen verklighet. Jag har till exempel låtit dem göra mobilhållare, men också ljushållare som de kan ge till mamma. Vi får ingenting betalt av skolan för detta arbete, men det ger oss goodwill och förhoppningsvis kan vi senare knyta till oss några av de elever som väljer att utbilda sig till plåtslagare. För hur ska vi annars kunna fånga upp ungdomarna och berätta om vårt yrke? undrar Lars.

Ryktet om hans pedagogiska ådra verkar för övrigt sprida sig i skolvärlden. Nyligen blev han tillfrågad om han även vill informera grundskolans niondeklassare med föräldrar om plåtslageriyrket inför valet till gymnasiet.

En önskan som han har i detta sammanhang är att fler tjejer ska våga söka sig till yrket.

– Det blir en bättre atmosfär på en arbetsplats med blandade kön, även om den grabbighet som fanns när jag började i branschen helt har försvunnit i dag.

Plåtslagarna Anton Lindberg och Alexander Linde jobbar med ett fönster. Foto: Björn Lundbeck

Bästa plåtslagaren är 40 år

För närvarande har Franzéns Plåt fem lärlingar, varav två kommer från gymnasieskolans byggprogram. De flesta av företagets plåtslagare har för övrigt kommit från byggprogrammet som lärlingar och sedan blivit kvar.

Åldersmässigt varierar företagets plåtslagare mellan 17 och 58 år. Genomsnittsåldern ligger kring 30 år, vilket Lars Embretsen tycker är rätt lagom.

– Idealåldern på en plåtslagare som ska klättra på tak torde ligga kring 40 år. Då är man vanligtvis fortfarande hyfsat frisk i kroppen samtidigt som man har tillägnat sig en gedigen erfarenhet.

På Franzéns webbplats hittar man även en webbshop. Den är dock inte så flitigt använd, enligt Jan-Åke Franzén.

– Fast vi vet ju inte hur många som kommer hit och handlar grejer efter att först ha kollat i webbshopen. Vi hade tidigare en renodlad plåtbutik där man kunde komma och köpa allt möjligt, men nu tar vi bara hem grejer per order.

Franzéns har gått i stort sett oskadda genom pandemin, även om personalens frånvaro har varit något högre än normalt på grund av att man har följt rekommenderade säkerhetsåtgärder. Tre personer har varit bekräftat smittade av coronavirus, men ingen har blivit riktigt sjuk. //

Fakta Franzéns Plåt AB
Ort:
Gävle. Grundat: År 1900. Grundare: Frans-Oskar Franzén. Ägare: Syskonen Jan-Åke Franzén och Pernilla Franzén. Vd: Jan-Åke Franzén. Antal anställda: 21, varav 14 plåtslagare. Omsättning 2020: 31 miljoner kronor. Verksamhet: Alla typer av byggnadsplåtslagerier. Aktuellt: Lägger nytt tak på Brynässkolan, som är nästan jämnårig med Franzéns Plåt. Värt att nämna: Anstränger sig för att nå ut till gymnasieeleverna i Gävle med budskapet om att plåtslagare är ett intressant och kreativt yrke med mycket goda framtidsutsikter.

För Lars Embretsen, kalkylator och arbetsledare på Franzéns Plåt, är Brynässkolans tak ett prestigeprojekt. Foto: Björn Lundbeck

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!