Årets Kasper Salin-pris går till…

Arkitekturgalan 2021 blev en annorlunda historia. Inte bara för att den för första gången sändes digitalt, utan också för att galan presenterade en i sammanhanget ovanlig vinnare av Kasper Salin-priset. Utmärkelsen, som är svensk arkitekturs mest prestigefyllda pris gick nämligen till ett ombyggnadsprojekt, nämligen till Kulturhuset i Stockholm. En byggnad med mycket innehåll, såväl som lång historia, och som är både älskad och hatad.

Kulturhuset, som invigdes 1971, ritades ursprungligen av arkitekten Peter Celsing. Ansvarig arkitekt för ombyggnationen är Per Ahrbom, Arbom & Partner, och byggherre är Stockholms stad.
– Hållbarhet ligger i tiden och jag hade onekligen hoppats att det skulle belönas, även om jag inte riktigt hade vågat tro att vi skulle vinna. Vi på kontoret har haft fokus i 40 år på att jobba med befintlig bebyggelse och förfina den, säger arkitekt SAR/MSA Per Ahrbom vid prisutdelningen.

Arkitekten bakom Kasper Salin-pristagaren, Per Ahrbom, på skärm vid prisutdelningen på digitala Arkitekturgalan. I studion Christina Holmberg, Grohe, jurymedlemmen Torun Hammar och moderator Parisa Amiri.

– Det är helt fantastiskt! Jag trodde aldrig att en byggnad som har funnits i 50 år skulle kunna vinna, men det ligger i tiden. Vi kan inte fortsätta som vi håller på nu. Vårt fokus har hela tiden varit att jobba med det befintliga beståndet innan man ger sig ut på jungfrulig mark, fortsatte Per Arhbom.

Att ombyggnaden av Kulturhuset och Ahrbom & Partner Arkitektkontor vinner Kasper Salin-priset är extra speciellt med tanke på arktitektkontorets och Kulturhusets historia.
Ahrbom & Partner startade verksamheten i sin nuvarande form 1999, men har sitt ursprung och arbetssätt i en tradition sedan 1960-talet. Arkitekterna Per och Ann-Charlotte Ahrbom arbetade hos Peter Celsing, fram till hans död 1974.

Valet av vinnare ger också uttryck för en ny syn i arkitektsammanhang – hur man faktiskt kan uppgradera en befintlig byggnad. Det sker också i en tid när renovering och återbruk är helt nödvändiga för att samhällsbyggnadssektorn ska kunna klara sina klimatmål.
– Det redan byggda är det mesta vi har. Vi kan inte fortsätta som om det är ”Business as usual” om vi ska nå våra klimatmål. Vi kan inte fortsätta att bygga nytt, sa Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter tidigare under Arkitekturgalan.

Text: Tomas Skagerlind
Foto: Jonas Malmström
Publicerad: 2021-03-30

Fakta Kasper Salin-priset

Projekt: Kulturhusets ombyggnad
Arkitekt: Ahrbom & Partner Arkitektkontor
Byggherre: Stockholms stad

Juryns motivering

”Vinnaren representerar betydelsen av en kvalificerad arkitekts närvaro över tid, där ombyggnaden utgör ett crescendo i en ständigt pågående process. Att tillåta estetisk spretighet och bara ändra det som behöver ändras kräver mod, skicklighet och kompetens. Utan att kompromissa kring ursprungsbyggnadens värden har arkitekterna med hög kvalitet revitaliserat betydelsen av öppenhet, föränderlighet och publik närhet.”

Om Kasper Salin-priset

Sveriges Arkitekter delar varje år ut Kasper Salin-priset till ett svenskt byggnadsverk eller grupp av byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Priset instiftades 1962 på grundval av en vilande donation av Stockholms stadsarkitekt Kasper Salin (1856-1919). Det delas ut till själva byggnadsverket och består av en bronsrelief, utformad av arkitekt Bengt Lindroos som fästs på byggnaden. Repliker av priset ges till byggherren och arkitekten. Läs mer om Kasper Sahlin-priset här.

Övriga nominerade till årets pris

Kunskapshuset i Gällivare
Arkitektkontor: Liljewall och MAF arkitektkontor
Byggherre: Gällivare kommun

Lindholmens tekniska gymnasium, Göteborg
Arkitektkontor: KUB arkitekter
Byggherre: Lokalförvaltningen Göteborgs stad

Norra tornen, Stockholm
Arkitekt: Office for Metropolitan Architecture (OMA)
Byggherre: Oscar Properties

Om Kulturhuset

• År 1966 vann Peter Celsing tävlingen om kulturhus, teater och riksbank vid Sergels torg. Hans projekt blev det kulturella inslaget och den arkitektoniska höjdpunkten i den hårt kritiserade citysaneringen.

• Namnet Kulturhuset myntades i Celsings vinnande förslag, samtidigt som idén om kulturhus växte fram över Europa i ett försök att vidga kulturbegreppet. Kulturhuset är tänkt som en öppen hylla i flera plan, hängande mot en väldig betongvägg. Peter Celsings vision var ett lättillgängligt hus, “ett slags kulturens vardagsrum” med odelade, fria ytor och öppen kommunikation mellan planen och där betongväggen kan fungera som en stor bildskärm. Tack vare glasväggen är det fri insyn från och fri utblick mot Sergels torg och Hötorgscity.

• Kulturhuset uppfördes i etapper under åren 1968 till 1974. Sveriges riksdag hade avskaffat tvåkammarriksdagen och skulle byggas om. Under tiden behövdes ett provisorium. Det som var tänkt att bli Stadsteaterns stora scen blev plenisal fram till 1983. Därefter tog den europeiska säkerhetskonferensen plats under närmare tre år. Först 1990 kunde Stockholms stadsteater flytta in.

• Lagom till riksdagens vårsamling i januari 1971 invigdes halva Kulturhuset, den västra delen. På nedersta våningen, med glasdörrar ut mot Sergels torg öppnade Läsesalongen. Efter ytterligare tre år var den östra delen färdigbyggd och Kulturhuset invigdes i sin helhet den 15 oktober 1974.

• 2013 gick Kulturhuset och Stockholms stadsteater samman och bildade Kulturhuset Stadsteatern.

• Under 2019 och halva 2020 var huset stängt för en omfattande renovering av husets tekniska installationer. Under stängningsperioden var verksamheten utlokaliserad till cirka 15 olika platser runt om i staden. I samband med renoveringen gjordes även en varsam restaurering av husets interiörer till ursprungligt skick. Läs mer om Kulturhuset här.  

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!