Hem Blogg

Plåt och graffiti ska locka unga till yrket

Den tio meter långa tavlan, som egentligen består av tio olika konstverk, drog blickarna till sig ovanför Sergels torg vid Stadsteaterns fasad. Nyfikna förbipasserande stannade för att titta och ställa frågor till plåtslagarna om konstverken.

Det här var fjärde gången som initiativtagaren och projektledaren Björn Hammar hade samlat ihop flera plåtslagarfirmor som exponerade olika typer av material. Fem plåtslagerifirmor har tillverkat grunden till tavlorna i olika material.

Foto: Anders Myrdal
Foto: Anders Myrdal

Snillrik kombo

Skillnaden mot tidigare initiativ, med paviljonger på olika platser i Stockholm, var att det här kombinerades med graffitikonst. En udda men snillrik idé för att dra åt sig uppmärksamhet och visa vad som faktiskt går att göra med olika metaller. Initiativet är ju också ett levande bevis på att plåtslageriyrket i allra högsta grad är kultur. Inte bara ett hantverk.

– I grunden är det här ett rekryterings- och utbildningsprojekt med målsättningen att det ska bli fler plåtslagare som kröner våra tak. Det handlar om att göra något för att säkra återväxten. Plåt är en del av samhället och det är en svensk tradition att ha plåt på taken, berättar Björn Hammar övertygande.

Hans tanke är att i framtiden också få med andra hantverksyrken till liknande initiativ. Det är, som de flesta vet, inte bara brist på plåtslagare utan också en rad andra yrken inom hantverksskrået.

Foto: Anders Myrdal

Skriande behov av plåtslagare

– Men det vi med säkerhet vet är att det i Stockholm behövs 400–500 plåtslagare, i hela Sverige är den siffran 3 500–4 000. Så jobb finns det och det är ett väldigt skapande och positivt bekräftande yrke. Plåtslageriyrket passar dessutom lika bra för tjejer som killar.

Björn Hammar blev ombedd av en lokalpolitiker i Stadshuset att hitta på något nytt som passade in och kunde vara med på Stockholms kulturfestival. Resultatet är alltså det som kallas för graffiti metal fusion, som beskriver mötet mellan graffitimålare och plåtslagare.

De båda välkända graffitimålarna Kiss-one och Onsdag, uppbackade av Graffitifrämjandet, skapade på plats vid Sergels torg graffitikonst på främst baksidan av konstverken.

– Fusionen mellan olika material är kul, tycker jag. Det kan vara trä och metall eller trä och glas, men det här med graffiti var ett nytt grepp, säger Björn Hammar.

Foto: Anders Myrdal

Olika metaller i konstverken

Materialen som använts i konstverken är rostfritt stål, lackerad plåt, matt zinkplåt, aluminium, quartz-zinc, koppar och olika mässingsytor.

Alldeles bredvid konstverken står erfarna plåtslagare från plåtslagerifirmorna Odensala plåtslageri och Bång & Lewerth för att visa hur man jobbar med plåt. Bång & Lewerth har specialiserat sig på olika typer av koppar, gammal, patinerad och nytillverkad koppar, medan Odensala plåtslageri jobbar mycket med olika zinkmaterial från vmzinc. Prefa har stått för aluminiuminslaget, Rostfria tak har tagit fram tavlan med syrafast stål, JWP plåtslageri står för sektionen med lackad plåt och CGT bidrog med kopparmaterial.

Efter att Kulturveckan avslutades står tavlorna nu permanent i det nya kulturcentret som växer fram i före detta Birkahallen nära Slussen.

– Mer centralt kan det inte bli. Arrangörerna av Kulturveckan var mycket positiva till deltagandet och ser gärna en uppföljare, berättar Björn Hammar.

Foto: Anders Myrdal
Foto: Anders Myrdal

Koncernen som levererar kompletta klimatskal

Stefan Öberg, vd på Opejra Sverige AB.

– Den största fördelen med namnbytet är att vi vill skapa en gemensam företagskultur under samma paraply och varumärke. Dessutom blir det nu lättare att komma ut och marknadsföra vår portfölj av produkter och tjänster inom byggsektorn, säger Stefan Öberg, vd på Opejra Sverige AB.

Han fortsätter:

– Plåtpartnergruppen har sedan starten 1990, tiden knutit till sig flera plåtslagerier runt om i Mellansverige. Bolagen som har anslutit har haft kvar sitt unika företagsnamn, med tillägget: En del av Plåtpartnergruppen. Men trots det har det inte varit helt lätt att marknadsföra en koncern med flera olika företagsnamn.

Stefan Öberg ansåg därför att det var dags att ta nästa steg och tog kontakt med byrån Kategorator, som arbetar med att ta fram nya affärskoncept för bolag inom olika branscher.

– Min första tanke var att vi bara skulle göra justeringar i Plåtpartnergruppens varumärke och logotyp, men arbetet som vi drog i gång med Erik Stenbeck ledde till något helt annat. Jag fick en väldigt mycket bättre överblick och tillsammans arbetade vi fram något helt nytt och det är jag mycket glad för. Jag tror på Opejra, säger Stefan Öberg.

Lyckas sammankomst om framtiden

I slutet av april samlades alla 117 medarbetare i två dagar för att få veta hur detta framtidssteg skulle se ut. Det enda medarbetarna visste var att ett nytt företagsnamn var på gång.

– Det är en stor satsning och vi ville inte tappa möjligheten att samla personalen för att få alla anställda med på resan och få dem att gå åt samma håll. För många var det som att komma till en helt ny arbetsplats, eftersom det var många som aldrig hade träffats. Så det blev en väldigt lyckad sammankomst där vi fick möjlighet att lära känna varandra och skapa en gemensam företagskultur.

Energi – viktigt ledord

Ett viktigt ledord i det nya koncerntänket stavas energi. Enligt Stefan Öberg handlar den närmaste framtiden mycket om hur vi på bästa sätt kan bygga klimatsmart och energieffektivt. Aha, solpaneler tänker ni då, men i Opejras fall handlar det snarare om att se till helheten när husets klimatskal ska byggas.

Vi är måna om totalekonomin i projekten och tar därför gärna ett lite större ansvar för helheten – ett energiproducerande klimatskal som är integrerat med övriga system för kyla, värme och ventilation.”

– Vi närmar oss lösningar för solenergi på ett litet annat sätt än övriga aktörer på marknaden. Och vi erbjuder bland annat olika typer av solcellslösningar, fristående eller integrerade i materialet. Vi är måna om totalekonomin i projekten och tar därför gärna ett lite större ansvar för helheten – ett energiproducerande klimatskal som är integrerat med övriga system för kyla, värme och ventilation. Då vi i möjligaste mån vill integrera lösningen med övrig energiförsörjning i fastigheten behöver vi arbeta efter en långsiktig plan tillsammans med fastighetsägaren. Det ger bättre förutsättningar för att kunna säkerställa rätt lösning.

Vad är lönsamhet för dig?

– Det gäller främst att tänka långsiktigt och att hela tiden utveckla och utbilda människor, både internt och i kombination med andra. I vår bransch kommer ungefär 80 procent av vad vi presterar från våra händer och 20 procent kommer från material och verktyg. Kunskapen om hantverket är a och o och att vidareutbilda sig inom det är därför väldigt betydelsefullt för oss. Den största utmaningen är kompetensbristen. Det är också mycket viktigt att få de anställda att trivas och utvecklas så att de stannar kvar. Här handlar det mycket om social hållbarhet.

Stefan Öberg återkommer gärna till vikten av att satsa på den personal som man som arbetsgivare redan har. Inte minst för att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta kompetent arbetskraft att rekrytera. Han har också vid flera tillfällen genomfört plåtslagarutbildningar, tillsammans med Arbetsförmedlingen, för till exempel nyanlända. En del av dem som har utbildats på det sättet är fortfarande kvar i något av Opejras plåtslagerier eller på företag i närområdet.

– Som arbetsgivare i byggbranschen går det inte att gå runt och gnälla och tycka att någon annan ska trolla fram nya plåtslagare. Jag förstår att alla vill ha självgående plåtslagare, i 30-årsåldern, med körkort, och som plötsligt knackar på dörren. Men det kommer inte att hända om du inte själv bidrar och gör något åt saken. Det enklaste som en arbetsgivare kan göra är att berätta om plåtslagaryrket och visa att vi är stolta över det som vi gör. För det är ett bra yrke med stor frihet där man tjänar bra.

FAKTA OPEJRA
Företagen som har bytt namn till Opejra är Deje Husplåt, Skara Plåtslageri, Lillåns Bleck & Plåt, Enebybergs Plåtslageri, Torshälla Plåt, Allfasad samt Aluminiumland. Huvudkontoret finns i Örebro.
Vad betyder Opejra? Den långa historia som alla företagen tillsammans bär på är viktig och ska tas tillvara på inom det nya namnet. Namnet som valdes, Opejra, är ett ord som inte betyder något specifikt. Tanken är därför att alla medarbetare tillsammans ska fylla namnet med det som företaget står för.

En ny tid stundar för byggbranschen och Sverige

Styrelsen följde med spänning valvakan. Det mesta pekar nu på att vi får en ny regering under ledning av Ulf Kristersson. I den spanska dagstidningen El Pais kunde man läsa att Socialdemokraterna vann valet som största parti – men att högerns frammarsch ser ut att omöjliggöra en regeringsbildning till vänster. Hursomhelst vilar det ett tungt ansvar på den nya regeringen.

Jag hoppas att exempelvis ”byggandet och bostadsmarknaden” hamnar högre på den politiska agendan. Ett förslag kopplat till vårt arbete i Nordic Waste-projektet kan vara att genomföra politiska reformer som ger incitament för byggherrar och beställare att öka andelen återbrukat byggmaterial i nyproduktion, och ställa kvar på att förslagsvis minst 10–15 procent av byggmaterialet i nyproduktion skall vara återbrukat. På så sätt skapas det förutsättningar för en ny affärsmodell kring återbruk och försäljning av material till byggbranschen.

1,2 miljoner svenskar använder rotavdrag

Ett annat beprövat instrument, som jag har skrivit om i tidigare ledare när det gäller att få fart på investeringsviljan, är rotavdraget. Det är en samhällsekonomisk åtgärd som mycket väl fyller sin funktion. I dag använder över 1,2 miljoner svenskar rotavdrag till ett värde av 12,1 miljarder. Återställ rotavdraget till 50 procent av arbetskostnaden och utöka det, så att det inte enbart gäller för privatpersoner. På så sätt skapas fler arbetstillfällen inom byggsektorn när vi nu går mot en förmodad lågkonjunktur, samtidigt som förutsättningar möjliggörs för att det befintliga fastighetsbeståndet underhålls bättre.

Med hjälp av rätt politiska reformer kan byggbranschen även vara med och bidra till att lösa den långsiktiga klimatkrisen och skapa fler jobb inom grön teknik. En bra katalysator vore en komplettering av skattereduktionen för grön teknik så att även energieffektiviseringsåtgärder omfattas.

Ett förslag om en ”klimatrot” var ett politiskt initiativ som dök upp redan för cirka tio år sedan. Så nu borde det vara dags för ett riktigt ”grönt rotavdrag” som ett komplement till det befintliga rotavdraget, men med en skatterabatt på 50 procent av arbets- och materialkostnaden upp till 50 000 kronor.

”Grönt rotavdrag”

Syftet med ett ”grönt rotavdrag” är att lyfta fram fler klimatsmarta bygglösningar. Alltså ett skatteavdrag som skulle ställa om bostäder till effektivare och billigare energiförbrukning, vilket verkligen behövs i dessa tider med skenande energikostnader. En sådan utvidgning av rotavdraget skulle bara skapa vinnare.

Våra över 900 medlemsföretag med cirka 10 000 anställda kan bidra med långsiktiga, miljövänliga och effektiva bygg- och energilösningar. Tätning av tak och fönster, installation av ett energieffektivt ventilationssystem, montering av solceller och isolering av vindsutrymmen är exempel på åtgärder som kan bidra till att man i ett normalhus gör en rejäl och miljövänlig energibesparing.

Med tanke på att byggbranschen i dag står för en tiondel av Sveriges BNP och är den enskilt största sektorn och en viktig motor i svensk ekonomi, uppmanar jag den nya regeringen att i ett första steg snarast använda en fungerande reform för att snabbt och tryggt stimulera jobb och ekonomi genom att återställa och komplettera rotavdraget och höja beloppet. Samt att dessutom utvidga avdraget och även låta bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare använda det. På så sätt kan vi hålla farten uppe i byggbranschen och skapa ett klimatsmart och mer hållbart samhälle samtidigt som vi minskar riskerna för en lågkonjunktur för Sverige.

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com

 

Två plåtslageriföretag nominerade till Årets Fasad 2022

Priset Årets Fasad delas ut av Mur & Putsföretagen, branschföreningen för murat och putsat byggande. Tävlingens syfte är att uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande, hållbara fasader och byggnader.

I priskategorin Nyproduktion är tre projekt nominerade. För två av projekten, Kvarteret Drabanten och Magasin X, har Plåt & Ventföretagens medlemsföretag varit ansvariga för samtliga plåtarbeten.

– Våra medlemsföretag Väsby Plåtslageri och Upsala Plåtslageri, visar på bästa sätt hur modern byggteknik i kombination med plåtslagarnas hantverk, kan lyfta en byggnads utseende, säger Johan Lindström, vd på Plåt & Ventföretagen.

Kvarteret Drabanten i Upplands Väsby. Foto: Håkan Johansson.

De nominerade byggnaderna

Kvarteret Drabanten i Upplands Väsby rymmer ett äldreboende. Byggnaderna är täckta av veckad plåt och bandtäckning som är tillverkad av över 80 ton mässingsplåt.

– Det har varit ett kul och utmanande projekt så det är roligt att vårt arbete blir uppmärksammat. Vi är väldigt glada över nomineringen, säger Håkan Johansson, vd på Väsby Plåtslageri.

Magasin X i Uppsala är en kontorsbyggnad. Upsala Plåtslageri har arbetat med plåtarbetena på tak och fasader och monterat fasadskiffer.

– Det här är vårt första projekt där vi arbetar med både plåt och skiffer. Det är väldigt roligt att det blir uppmärksammat och att vara nominerad, säger Micke Larsson, arbetsledare och ansvarig för projektet på Upsala Plåtslageri.

Vinnaren presenteras på Fasadforum den 10 november.

I somras publicerade vi ett reportage om Drabanten i Plåt & Vent Magasinet. Klicka här för att läsa det!

Johan Lindström, vd på Plåt & Ventföretagen tycker att det är väldigt roligt när medlemsföretag blir uppmärksammade för sina hantverksarbeten och yrkeskunnande. Foto: Bengt Säll.

Inspirerande fakta om plåtfasader

Platsen var restaurang K-märkt i nya Life City, i Stockholms nya stadsdel Hagastaden.

Det bjöds på bubbel, mingelbuffé och samtal kring inspirerande och hållbar arkitektur för arkitekter och fastighetsutvecklare. På plats finns även Svensk Byggplåts medlemsföretag, vilka bland annat representerar alla världens olika plåtmaterial, vattenavrinning och fasadsystem.

Daniel Rönnqvist, arkitekt på Metod Arkitekter, byrån som ligger bakom Life City och dess fasad.

Under kvällen hölls också ett föredrag av Daniel Rönnqvist, arkitekt på Metod Arkitekter, byrån som ligger bakom Life City och dess fasad.

– Det är en mycket speciell plats som huset står på, eftersom byggnaden har uppförts direkt ovanpå E4:an och E20. Huset ska kunna hoppa 0,5 meter, om det exempelvis sker sprängningar i närheten så fasaden var tvungen att vara lätt. Valet föll därför på plåt, berättade Daniel som även uppmanade plåtleverantörerna att fortsätta skicka produktprover till arkitektbyråerna, för i det här fallet var det ett just varuprov som gjorde att valet föll på plåt, levererat av FMH.

– Jag är speciellt nöjd med hur plåten upplevs på olika sätt under dagen, från glittrande guldig på morgonen och på dagen till nästan helsvart på kvällen och på natten.

FAKTA MIA
MIA ges ut av Svensk Byggplåt, en branschorganisation som arbetar för att stärka och lyfta fram plåtens unika egenskaper som byggnadsmaterial. I Svensk Byggplåt ingår: ArcelorMittal, Areco, Bevego, Dala-Profil, FMH Stainless, Lindab, Plannja, Plåt & Ventföretagen, Prefa, Rheinzink, Ruukki och SSAB.

Läs mer om Svensk Byggplåt och om magasinet MIA här.

Kari Koskinen från RheinZink berättade om Svensk Byggplåt, vad målet är med föreningen är och vilka som är med.
Magnus Andersson från SSAB berättade om Hybrit, vad fossilfritt stål är och när arkitekterna kan börja föreskriva fossilfri plåt. Projektets mål var från början att det år 2045 skulle erbjudas en helt fossilfri stålproduktion, men detta har tidigarelagts till år 2030.

Lyckad satsning på plåt

– Även om vi har många duktiga konkurrenter i respektive segment, skulle jag vilja påstå att Ahlsell är marknadens bredaste grossist för proffskunder som är verksamma mot installation, bygg/anläggning, fastighet och industri. Vi är en stor organisation, med ett stort centrallager för att kunna leverera dagen efter order, säger Jesper Svedberg, divisionschef för Klimat på Ahlsell som omfattar ventilation, teknisk isolering och numera även plåt.

Hos Ahlsell hittar kunden sådant som arbetskläder, tillfällig belysning, säkerhetsutrustning, toapapper och kaffemaskin och andra indirekta material som alla företag behöver. Tanken är att kunden ska hitta allt som den behöver för sin dagliga verksamhet. Beställning sker via webben, appen eller genom en kontaktperson inom Ahlsell.

Tätad lucka

Det har funnits en lucka när det gäller plåterbjudandet, något som Ahlsell löste genom att köpa Bahab Vent och Plåt AB 2019. Tanken var att bygga upp en starkare kompetens runt byggnadsplåt och samtidigt skapa en närmare relation till grundleverantörerna. Bakgrunden till satsningen är kundbehovet och en vilja att bredda affären.

– Ahlsell har länge velat stötta företag inom plåt och plåtbearbetning, ta plats och bli en grossist att räkna med även här. En enorm fördel med att vara aktiv i så många segment är att kärnsortimentet för en kund blir ett kringsortiment för en annan kund. Målet är att vara en one-stop-shop för alla våra kunder, säger han.

Satsningen på plåt ligger i linje med Ahlsells strategi att göra kundernas vardag enklare. Det nya sortimentet riktar sig till plåtslagare och alla de som har plåt som kärnprodukt. Ahlsell erbjuder planplåt och profilerad plåt – lackad eller inte – samt plåt i alla olika metaller. Även produkter för taksäkerhet, vattenavrinning och tillbehör som verktyg och infästning ingår i sortimentet.

Insatsen på riksnivå påbörjades 2020, med att lagret i Hallsberg byggdes ut. Samtidigt undersöktes behovet och logistikkedjan sågs över – allt för att kunna erbjuda ett komplett sortiment med smidiga och precisa leveranser även inom plåt. De första kundleveranserna från centrallagret gick ut i februari 2021.

Centrallager ger breddat erbjudande

I dag är utomhuslagret i Hallsberg 250 000 kvadratmeter och inomhuslagret utgör 130 000 kvadratmeter. Jesper påpekar att Ahlsell har haft ett centrallager i många år och har upparbetat god erfarenhet av hur det ska skötas.

– Vi vet exakt hur vi ska optimera. Det gäller allt från hur vi lägger i hyllorna, hur varorna ska plockas, beställas och stämmas av till hur vi bäst samordnar och effektiviserar transporter. Det makalösa med centrallagerlösningen är att ett lager förser alla våra kunder i hela Sverige. Alla kunder får samma breda erbjudande, oavsett om kunden finns i Stockholm eller Mockfjärd. Det är dessutom enklare och effektivare för oss att ha allt på ett ställe.

Han fortsätter:

– I detta har vi en enorm nytta av att vi är ett så stort företag. Vi har flera fulla bilar som går ut varje natt från vårt centrallager till distributionscentralerna. Effektiviteten ökar eftersom vi får högre fyllnadsgrad och färre bilar ut. Även mottagningen hos våra kunder underlättas när bara en bil behöver lossas.

Att materialet hämtas upp av kunden i en av Ahlsells 130 butiker, eller körs ut till verkstaden, eller om möjligt till önskad adress där jobbet ska utföras, skiljer ut Ahlsell från andra liknande aktörer i branschen.

– Vi vill som sagt göra det enklare att var proffs. Kunden ska kunna fokusera på det som den är bäst på. Då är bredden i sortiment en stor styrka, säger han.

Framgångsrik satsning

Sedan ”plåtlanseringen” i februari 2021 när det tillbyggda centrallagret öppnades har affären gått väldigt bra, enligt Jesper. Också den uppköpta delen har fortsatt att utvecklas med framgång.

– Vi var lite spända i början men det har gått helt toppen! Vi har hittat bra sätt att hantera materialet och har en fin tillväxt. Dessutom har vi en bra avstämning med våra leverantörer och planer för fortsatt utveckling, säger han.

Att satsningen på kunder inom byggnadsplåt dröjde beror på att Ahlsell tidigare inte hade tillräckligt med kunskap om plåtverksamheter och deras behov.

– Under lång tid arbetade vi för att uppnå ett riktigt bra erbjudande inom ventilation och det tog tid att bygga upp relationer och affären. Köpet av Bahab gynnade oss på flera sätt och vi kunde gå vidare, säger Jesper.

Trenden att grossister inom ventilation och plåt bygger upp egen produktion är en utveckling som han inte tror på.

– Jag menar att grossisten ska jobba med duktiga leverantörer. Med risk för att ha fel tror jag att man ska låta leverantörerna vara duktiga på tillverkning och grossisterna på lager, logistik och distribution. Att vara producerande leverantör är inte detsamma som att vara levererande grossist.

Vision: ett hållbart samhälle

Ahlsell har ett tydligt hållbarhetsfokus i alla led. Konsolidering av beställningar är hållbart ur miljösynpunkt, eftersom försörjningskedjan blir kortare. Krav på miljöklassade lastbilar för längre transporter, lokala körningar med el-lastbilar och bilar som går på miljödiesel, HVO 100, är exempel på hållbarhetstänk i transportledet. Företaget arbetar också med lösningar för att få ner energikostnaderna och minska spillet i vardagen.

– Många är beroende av leveranser från oss. Vi vill kommunicera att det faktiskt är en insats för miljön att välja Ahlsell och att vår vision är att bygga ett hållbart samhälle. Det kan låta högtravande, men med tanke på de volymer som Ahlsell hanterar och skickar ut i Sverige skulle det få stor påverkan på samhället om Ahlsell skulle stanna, säger Jesper.

Digitalisering är ytterligare ett fokusområde i Ahlsells strategiska plan.

– Här ligger vi också långt framme. Nyligen anställde vi en ansvarig för den digitala satsningen och en hållbarhetsdirektör på koncernnivå. Vi lyfter blicken och funderar varje dag på hur vi levererar till vår omvärld. Här lägger vi in en växel till. Det har varit ett utmanande år med pandemi och råvarubrist, men vi är nöjda med utfallet och känner oss trygga i vår 2025-plan.

 

Fakta Ahlsell
• 1877 började Ahlsell handla med VV-rör. Från att vara rörgrossist gick företaget till att köpa ventilationsverksamheten från Elektroskandia 1991.
• 2014 bröts teknisk isolering loss från VVS och division Klimat skapades. Senaste tillskottet är byggnadsplåt.
• Huvudsaklig verksamhet i Sverige, men finns även i Finland och Norge. Ahlsellgrossist (FEB) i Estland.
• Omsättningsmålet för 2020 var 30 miljarder kronor. Målet till 2025 är 50 miljarder. Tillväxt ska ske till hälften organiskt och till hälften genom förvärv. Öppenhet för att bredda affären.

Självtänkande robothundar och starka kraftrobotar

Helena Eriksson studerar robotar på arbetsplatser.

Modern teknik med AI och datagenererande robotar har successivt blivit ett allt vanligare inslag inom många områden. Ingen höjer längre på ögonbrynen åt robotgräsklippare eller robotdammsugare, och inom industrin blir det allt vanligare med smarta hjälpmedel som underlättar och bistår i produktionen.

– Utvecklingen har skett som i sjok där det tekniska nu har hunnit i kapp. Datorer kan i dag hantera mycket större mängder data vilket möjliggör smarta, flexibla robotiklösningar som kan hantera en föränderlig värld. Genom att utrusta robotarna med sensorer kan vi få dem att själva dra slutsatser och justera sin uppgift efter rådande omständigheter, förklarar Helena Eriksson som ser på hur robotar kan bistå på byggarbetsplatser hos Cognibotics AB samt Center för byggrobotik vid Lunds Tekniska Högskola.

Flera användningsområden

För att roboten ska bli så självgående som möjligt prövas olika tekniska lösningar. Visionsensorer hjälper roboten att läsa av sin omgivning och kraftsensorer gör att roboten känner av om den tappar något som den har tagit upp.

”Genom att utrusta robotarna med sensorer kan vi få dem att själva dra slutsatser.”

– När vi pratar om byggarbetsplatser så finns redan robothunden Spot som hjälper till att läsa av bygget. Den är en inspektionsrobot som går sina rundor och rekonstruerar byggarbetsplatsen, vilket är till stor hjälp för platschefen. Det har fungerat bra och vi tittar nu på andra användningsområden för den typen av robot. Bland annat skulle den kunna vara en hjälp när det kommer till skyddsronder och man skulle även kunna sätta exempelvis fuktsensorer på den, berättar Helena.

Enkel manövrering

Möjligheterna och användningsområdena för byggrobotar är många, menar Helena.

– Nu är vi i ett skede i forskningen där vi tittar på i vilka arbetsmoment som robotar behövs. Det kan handla om att bistå i repetitiva arbetsuppgifter och smutsiga miljöer. Syftet är att robotarna ska underlätta på arbetsplatsen, inte ersätta människan.

”Visst kommer det att öppnas en ny bransch för den som har kunskap inom både bygg och integration av data.”

Hon ser inte att behov av ytterligare kompetens på arbetsplatsen kommer att behövas.

– Robothunden Spot är ett bra exempel. Den styrs av en enkel handkontroll som påminner om de som används för tevespel. Själva grundinställningarna kommer troligtvis att skötas av leverantören av roboten, sedan ska vem som helst kunna styra den. Men visst kommer det att öppnas en ny bransch för den som har kunskap inom både bygg och integration av data för den sista applikationsprogrammeringen.

Viktigt med tvärvetenskap

När det kommer till robotar inom plåt- och ventilationsbranschen ser Helena många användningsområden.

– En servicerobot som hämtar fram material eller en svetsrobot som lappar ihop de olika plåtstyckena skulle kunna vara två användningsområden. Det finns även robotar som bidrar med styrka men som är så känsliga att den som styr roboten fortfarande kan känna av materialet.

”Syftet är att robotarna ska underlätta på arbetsplatsen, inte ersätta människan.”

Hon berättar att intresset för byggrobotar är stort och att flertalet större byggbolag har bidragit med sin kunskap i hur robotar skulle kunna hjälpa till på byggarbetsplatser.

– Det krävs tvärvetenskap för att vi ska kunna utveckla hjälpmedel som verkligen gör nytta. Det finns otroligt många möjligheter inom området där kunskap och teknik är tillgängligt. Men det är fortfarande plåtslagarna, byggarna och ventilationsteknikerna som kan sin verklighet bäst. De är hantverkarna och deras kunskap kommer aldrig att gå att ersätta. Däremot kommer vi att kunna underlätta för dem att utföra sitt jobb, säger Helena.

 

OLIKA SORTERS BYGGROBOTAR
Drönare | Drönare används redan i dag på byggen för att kontrollera projekt från ovan utomhus. För att kunna använda tekniken inomhus har små drönare utvecklats, så kallade Crazy Flies, som kompletterar robothunden och flyger upp för att kontrollera bygget där hunden inte kommer åt. Mini-drönarna flyger sedan tillbaka till hunden och dockar på sig för att överföra datainformation till hunden.
Kraftrobot | En robot som bidrar med styrka, men även har så väl utvecklad teknik att den som använder roboten fortfarande kan nyttja sin finmotorik och anpassa styrkan till när den behövs.
Svetsrobot | Svetsar ihop plåtstycken. Har använts i EU-projektet Carlos, där båtar med skrov av metall byggdes av robotar som höll koll på var delarna skulle sitta och sedan monterade ihop dem.
Servicerobot | En robot som kan hämta material, ta fram verktyg när de behövs och hålla koll på lagerstatus på komponenter och byggmaterial samt se till att dessa kan beställas just-in-time. Denna typ av robot kan även ställas in för att sopsortera och städa upp på en arbetsplats.
Inspektionsrobot | Kan användas för inspektionsrundor där roboten reagerar på avvikelser eller detaljer som måste åtgärdas. Går även att använda för exempelvis skyddsronder eller för att skapa en DIM-modell, Data Information Meaning, som kan hjälpa platschefen på bygget att få en uppdaterad lägesrapport. Robothunden Spot är en sorts inspektionsrobot. Den kan användas på exempelvis byggarbetsplatser eller i gruvor för att kontrollera status i farliga och smutsiga miljöer, för att utföra kontroller såsom brandinspektionsrundor eller för att kartlägga status på ett projekt.

Ny vd för Inventiair

Inventiair har ändrat sin strategi, från teknikutveckling i huvudsak, till ett större fokus på försäljning och marknad och vi har precis börjat vår tillväxtfas. Det andra skälet till att vi valde Oktay är att han har varit med om att bygga upp bolaget och gjort det oerhört bra, säger Inventiairs grundare och tidigare vd, Martin Sellö.

Oktay Körhan har en bakgrund inom Försvarsmakten och en kandidatexamen från Uppsala universitet i företagsekonomi med inriktning mot management. Redan 2014 arbetade han som timanställd på Inventiair vid sidan av studierna.

”Extremt rolig utmaning”

– Jag känner mig ödmjuk inför rollen. Martin har varit en förebild. Att jag får chansen att ta över är stort för mig och en extremt rolig utmaning, säger Oktay.

Han beskriver sig själv som en strukturerad arbetsmyra som brinner för utmaningar.

– Det är spännande saker på gång. Vi ska fortsätta att växa och exekvera vår tillväxtplan, något jag ska jobba för varje dag. Inventiair består av ett fantastiskt team och vi sticker ut i våra produkter och vår teknik. Vårt mål är att ge människorna i rummet den bästa möjliga inomhusmiljön i Sverige, både när det gäller luftkvalité och komfort. Detta är något som blir allt viktigare i vår värld, med tanke på att vi tillbringar en mycket stor del av vår tid inomhus.

Mer än dubblad försäljning

Martin Sellö menar att Oktays egenskaper för att ge bolaget en starkare tillväxt är oöverträffade.

– Sedan Oktay började i bolaget har försäljningen mer än fördubblats. Han är något av en naturbegåvning och trots att han aldrig tidigare haft en vd-roll är han en av de absolut bästa vd-kandidaterna jag någonsin har sett. Det här är ett genomtänkt beslut som både ägare och anställda står bakom.

Martin kommer att gå till andra uppgifter i bolaget.

– Mina primära områden blir affärsutveckling, innovationer och den långsiktiga strategin för företaget – saker som jag är mer lämpad för än vd-rollen. Dessutom har jag faktiskt varit vd i tio år nu.

Inventiair utvecklar, tillverkar och levererar produkter och tjänster för ventilationssystem. Företaget grundades 2011 och har sina rötter i svensk forskning, innovation och entreprenörskap. Företaget har utvecklats snabbt, i takt med att fler upptäcker vikten av effektiv luftdistribution, ett bra inomhusklimat och energibesparingar.

Leverantörens storsatsning på plåt!

– Vi på Lindab Sverige har utvärderat våra försäljningskanaler och för att leverera produkter samt service med högsta kvalitet genomför vi nu en organisationsförändring. Omorganisationen i kombination med vakanser ger oss en unik möjlighet att utföra en av våra offensivaste personalsatsningar någonsin, säger John Gauffin, VD Lindab Sverige AB.

Kvalitet, service och tillgänglighet har varit nyckelord i arbetet med att utveckla och stärka säljavdelningen. Till den nya organisationen kommer det initialt att anställas affärsområdeschef, kategorichef, försäljningschef och säljare.

– För att vässa erbjudandet till våra kunder och kunna erbjuda marknadens bästa service är alla av våra lediga tjänster nyckelroller. Vi är väldigt måna om att nyrekryteringarna är personer som har just de egenskaper, kompetenser och inställning vi söker. Detta ger oss optimala förutsättningar för att bli ännu bättre och ta marknadsandelar framöver, säger John.

Personalsatsningen på flera orter runtom i landet innebär bland annat att Lindabs kunder kommer att få hög tillgänglighet och ökad service.
– Plåtslagare är takens hjältar och det är vårt ansvar som leverantör att ge dem optimala förutsättningar i sitt dagliga arbete, avslutar John.

”Myter om elbilar kommer alltid att finnas”

Jesper Johansson, ordförande för Gröna Mobilister.

Enkätsvaren diskuterades på eCom Expo i våras under rubriken ”Myterna kring elbilar”. Inför eventet skickades det ut en enkät där de som svarade rangordnade vilka de såg som de största hindren för att köra eldrivet.

Enligt enkäten toppar argumentet ”Räckvidden är för kort” med 27 procent medan ”Batterierna håller inte” fick 24 procent. ”Elbilar har för hög miljöpåverkan” kom på en tydlig tredjeplats med 17 procent.

– Räckvidden är för kort är nog den myt som kommer vara svårast att bli av med. Men att slå hål på den är inte svårt. Nu när det finns elbilar för hantverkare som har en räckvidd upp till 30–40 mil så kommer räckvidden inte att vara något problem för den absolut största andelen hantverkare. Väldigt få åker över 30 mil på en dag, säger Jesper Johansson, ordförande för Gröna Mobilister.

Räckviddsångest

Han menar att räckviddsångesten nästan alltid grundar sig på oklarheter och osäkerhet kring laddmöjligheter.

– Var finns det laddare, hur fungerar de, hur snabbt laddar de, hur betalar jag för laddningen, kommer laddaren fungera eller vara trasig när jag kommer dit, kommer det vara kö vid laddaren? Dessa frågor måste det finnas svar på för att den upplevda räckviddsångesten ska försvinna.

Jesper Johansson konstaterar också att om bilen kan laddas under natten så kommer det inte att finnas något behov av laddning under arbetsdagen.

– Behöver man ladda under arbetsdagen så brukar det räcka med cirka 30 minuters laddning för att klara normal körning. Det är en kort lunch eller en fikapaus.

Garanti på batteri

Det är också en trygghet att dagens batterier håller minst den tid som biltillverkaren ger garanti på. Biltillverkarna brukar garantera runt åtta år.

– När en biltillverkare garanterar åtta år så vet vi att de håller betydligt längre. Garantitiden ökar successivt med lanseringen av nya modeller, säger Jesper Johansson.

Han menar också att det finns mycket forskning som visar att elbilar inte har för hög miljöpåverkan. Något som framför allt gäller sett över ett fordons livscykel.

– Självklart har elbilar en negativ miljöpåverkan över en livscykel precis som allt som tillverkas. Men ett bensin- eller dieselfordon har en högre miljöpåverkan. Det här är en viktig fråga nu när övergången till elektrifierade fordon ökar. Gröna Mobilister kommer att göra om tävlingen Miljöbästa bil så att den fokuserar på hur stor miljöpåverkan utifrån en livscykelanalys som en bil har i stället för från avgasutsläppen. Det kommer att bli viktigt att minska miljöpåverkan i hela livscykeln när det inte längre finns några avgaser. Men det kommer alltid att gnällas, och påhittade eller uppblåsta negativa myter kommer alltid att finnas. Men med faktabaserad information och kommunikation kan de minskas till en nivå som inte påverkar användare och köpare.

Hur uppstår myter?
– Myter har alltid funnits och kommer alltid att finnas. En myt kan vara negativ eller positiv. Ofta uppkommer negativa myter kopplat till något nytt och de bygger på okunskap och rädsla. Små saker som kan vara påhittade eller sanna växer och blir sanningar när de sprids. Tyvärr har detta ökat i samband med digitaliseringen och sociala medier. Det är även lite för lätt i dag att medvetet plantera en negativ myt.

Vad krävs för att vi ska få bort myterna kring lätta eldrivna lastbilar?
– Jag tror att det gäller att få ut mycket information. Det är väldigt viktigt att den bygger på forskning och verklighet. Den här informationen får inte komma ut vid enstaka tillfällen utan måste spridas hela tiden. För att nå en viss målgrupp behöver informationen vara riktad mot dem. Det ger inte lika bra effekt om en hantverkare får information om hur bra en liten eldriven personbil är. För att öka intresset kring informationen bör den kopplas till reella upplevelser hos andra användare inom samma målgrupp.

Hur tror du att framtiden kommer att se ut gällande övergången från diesel- till eldrift. Och hur kommer fördelningen av drivmedel att se ut om 2, 5, 10 och 20 år?
– Övergången till eldrift ökar rejält nu. Mer än vad prognoserna visade. Antalet eldrivna modeller ökar snabbt och billigare modeller kommer ut på marknaden. De flesta biltillverkare har satt ett årtal då de inte kommer att tillverka förbränningsmotorer längre. Städer runt om i världen inför restriktioner och förbud mot bensin- och dieselbilar. I dag finns det inget som pekar på att denna utveckling kommer att vända. Om 10 år tror jag att det praktiskt taget inte säljs några nya bilar som drivs på bensin- eller diesel. Om 20 år så har troligtvis även de flesta bensin- och dieseldrivna bilar som funnits i drift fasats ut. Mest för att det kommer att vara så jobbigt att köra dem. Drivmedelspriserna, fordonsskatterna, trängselavgifter och parkeringsavgifter kommer att vara mycket högre än i dag, samtidigt som det inte kommer att vara tillåtet att köra in i stadskärnorna.

APLICATIONS

Här är finalisterna som tävlar om PLÅTPRISET 2020

Finalisterna i PLÅTPRISET 2020 bjuder på allt från studentboende, vårdbyggnad och förskola till restaurang och kontor. Helt olika i sina respektive tilltalande arkitektoniska uttryck,...

SENASTE NYTT