Hem Blogg

Konkurrensverket vill göra det svårare att dumpa priser

Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att föreslå regeländringar som stoppar oseriösa anbud i offentliga upphandlingar och stärker konkurrensen baserat på kvalitet snarare än pris.

Den 30 september redovisades den första delen av uppdraget. Myndigheten föreslår bland annat en hjälpregel som innebär att anbud som ligger 30 procent under genomsnittspriset alltid ska granskas. Vid överprövning av upphandlingar ska domstolar bara beakta de förklaringar som leverantören har lämnat under anbudsprövningen, utom i undantagsfall. Regelverket föreslås även förtydligas kring ansvarsfördelningen när ett anbuds trovärdighet ska bevisas, och upphandlande organisationer ska bli skyldiga att förkasta onormalt låga anbud i flera delar av lagstiftningen.

Enligt Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman ska de föreslagna åtgärderna bidra till att motverka oseriösa leverantörer i offentlig upphandling och ge bättre förutsättningar för en effektiv och rättvis konkurrens.

Vikten av avtalsuppföljning

Dessutom betonar myndigheten vikten av avtalsuppföljning för att hindra oseriösa aktörer från att tilldelas offentliga kontrakt. Regeringen föreslås vidta lämpliga åtgärder för att stärka upphandlande organisationers avtalsuppföljning och Upphandlingsmyndigheten föreslås få i uppdrag att ta fram praktiskt stöd till upphandlande organisationer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– De åtgärder som vi nu föreslår kommer bidra till att motverka oseriösa leverantörer i offentlig upphandling och ge bättre förutsättningar för en effektiv och rättvis konkurrens, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman i ett pressmeddelande.

Vill stärka status på kvalitet

Konkurrensverket har nyligen redovisat den andra delen av sitt regeringsuppdrag, vilket resulterade i ett förslag på en metod för att bedöma i vilken utsträckning leverantörer uppfyller kvalitetskrav i offentliga kontrakt. Syftet är att stärka möjligheterna för leverantörer att konkurrera med kvalitet i stället för enbart med pris.

– Det finns ett missnöje bland både upphandlare och företag över att det är svårt att få till stånd en konkurrens med kvalitet. I upphandlingar måste man behandla alla lika vilket gör att det kan vara svårt att ge fördelar till en leverantör man varit nöjd med eller för den delen ”ge minuspoäng” till någon man varit missnöjd med, säger Stefan Jönsson, projektledare på Konkurrensverket, i ett pressmeddelande.

Han förklarar att leverantörer i dag ibland tappar i kvalitet mot slutet av ett kontrakt, men tanken är att det alltså ska löna sig att leverera bra under hela avtalstiden.

LÄS MER!
På Konkurrensverkets sajt kan du läsa mer om myndighetens förslag som, med kvalitet som verktyg, ska förbättra konkurrensen i offentliga upphandlingar. Här kan du också ladda ner hela rapporten: ”Metoder för att beakta kvalitet i offentliga kontrakt”.

LÄS OCKSÅ!
Den första delen i vår artikelserie om offentlig upphandling: ”Kampen mot oseriösa anbud i offentlig upphandling”.

Cecilia Cederek: ”Jag ser mig som en PT i hållbarhet”

Den golfintresserade tittar kanske till både en och två gånger när de ser Cecilia Cederek. I början av 2000-talet, då hon hette Ekelundh, försörjde hon sig nämligen som golfproffs och syntes ofta i media. På meritlistan finns tre segrar på Europatouren – och som bäst var hon rankad 87:a i världen, år 2005.

Numera har hon lagt klubborna på hyllan och bytt golfbanan mot andra utmaningar, men hon har fortfarande samma idoga målfokus. I dag är Cecilia Cederek hållbarhetsansvarig på Lindab, där hon driver frågor om klimat, materialval och ansvar genom hela byggkedjan.

– När jag började på Lindab lockades jag framför allt av att arbeta på ett företag som har hållbarhet i sitt syfte och där energieffektivisering, inomhusmiljö och miljötänk är en del av företagets dna. Det tilltalade mig som är både affärsdriven och vill göra skillnad, säger Cecilia Cederek som nu är inne på sitt fjärde år hos Lindab.

Fick chansen jobba med hållbarhet

Egentligen var det lite av en slump att Cecilia gled in på hållbarhetsbanan. Hon arbetade tidigare som Contract Manager på ett företag inom maskinteknik och reste mycket i Asien och USA, men när hon blev förälder ville hon byta sitt kringflackande jobb mot något mer fast och fick då chansen att bli hållbarhetsstrateg med ansvar för företagets arbete med agenda 2030.

– Det kändes helt rätt och jag kände direkt att jag hade hittat mitt varför. Jag vill jobba för att göra skillnad för mina barns framtid och att arbeta med hållbarhet ger mig den möjligheten. Från att ha jobbat ganska kortsiktigt med kvartalsvisa säljmål och projektleverans fick jag nu chansen att jobba med långsiktiga mål och förändring på djupet.

Strategiskt och handgripligt

Till Lindab och rollen som hållbarhetsspecialist kom Cecilia Cederek 2022 för att jobba både strategiskt och handgripligen med företagets hållbarhetsarbete. Arbetsdagarna består av allt från att driva utvecklingsprojekt och integrera dem i företagets affärsplaner till att föreläsa internt och externt om hållbarhetsarbete och att driva företagets omställning.

– Det är så kul att få vara med från båda håll och göra skillnad på riktigt. Inte bara planera för det på strategisk nivå utan faktiskt också genomföra förändringen, säger Cecilia vars jobb är lokaliserat i Ängelholm men hon jobbar över hela regionen vilket inkluderar norra Europa.

Hållbarhet är inget sidospår

Cecilia Cederek är väldigt bestämd med att hållbarhet aldrig får bli något sidospår i företaget och hon ser sig själv som något av en personlig tränare, en ”hållbarhets-PT”, för sina kollegor.

– Hållbarhet ska alltid vara en del av vår kärnaffär och vårt kärnvärde. Det är inte något som bara en enda person jobbar med utan det är ett lagspel där vi alla måste arbeta tillsammans. Därför är det så viktigt att få in det i affären så att vi kan se både en affärsnytta och en klimatnytta av det vi gör. Jag ser mig själv som en slags personlig tränare för min organisation och jag hjälper och stöttar alla med min kunskap inom hållbarhet.

Återbruk är en krävande fråga

Just nu är det till exempel stort fokus på återbruk både i branschen i stort och hos Lindab internt. Men det är en klurig och krävande fråga med många bottnar.

– Återbruk är viktigt för oss på Lindab. Det handlar både om hur vi tar tillbaka våra produkter, hur vi kvalitetssäkrar dem och hur de kan sättas på marknaden igen, säger Cecilia Cederek.

Hon understryker samtidigt att återbruk behöver gå hand i hand med nytillverkade produkter i hållbara material, exempelvis nära-noll-stål och stål med högt skrotinnehåll.

– För att skapa verklig förändring i bygg- och fastighetssektorn krävs att vi först och främst minimerar materialanvändningen och väljer produkter med lång livslängd. Därefter kommer återbruk och när det inte är möjligt, ska vi använda material med hög andel återvunnet innehåll.

Cecilia Cederek menar att det är först så vi kan nå en omställning på riktigt.

– Men då får det inte vara svårt att arbeta cirkulärt vilket det till viss del fortfarande är i dag.

Att tänka cirkulärt

För det är inte alltid helt lätt att tänka cirkulärt. Det gäller både det gedigna arbete som krävs för att kvalitetskontrollera, testa och rekonditionera produkter som ska återbrukas, men också att utbilda branschen så att den hanterar de produkter som ska återbrukas korrekt.

– Det är utmanande och vi måste börja tänka om när det kommer till att riva material. Vi kan inte göra som förr och bara slita ner allt, utan vi måste göra det på rätt sätt och ta hand om produkterna så att de faktiskt går att återbruka, eller återvinna i andra hand, säger Cecilia Cederek och fortsätter:

– Om den här omställningen ska lyckas behövs också nya affärsmodeller som möjliggör cirkulära flöden och skapar ekonomiska incitament för att ta vara på material och produkter i stället för att kassera dem.

Finns mer att göra inom design

Det handlar även om designen. Lindab tillverkar redan i dag ventilationssystem och takprofiler med klickfunktion i stället för skruv, så att de ska vara enklare att montera ned och återanvända, utan att gamla skruvhål försämrar prestandan eller gör dem obrukbara. Men då gäller det att marknaden får upp ögonen för dessa produkter och börjar använda dem som standard.

– Där har vi en del kvar att jobba med, för det är en konservativ bransch och det är många som gör på ett visst sätt ”för så har vi alltid gjort”.

Skapar affärsnytta

Att hållbarhetsfokus kan skapa affärsnytta och leda till nya affärer gäller även Lindabs kunder, påpekar Cecilia Cederek.

– Att jobba hållbart och anamma återbruk kan öppna möjligheter till nya affärer om du bara vågar vara öppen för det. Du behöver inte ens alltid vänta på att beställaren ska efterfråga återbrukat material, eller produkter i återvunnet material, utan du kan lägga in det som ett förslag i offerten och plötsligt se nya vägar öppna sig.

Vilka är de största utmaningarna?

Vilka är de främsta utmaningarna för att vi ska komma vidare med hållbarhetsarbetet inom byggbranschen?

– Byggbranschen är ju en stor bidragande orsak till våra höga utsläpp i Sverige och förändring tar tid. Det är en utmaning i sig, för det är en väldigt traditionell och konservativ bransch som tar lång tid att ändra på sig, säger Cecilia Cederek och fortsätter:

– Sedan är det kostnadsfrågan. Både för oss på Lindab och för branschen i stort. För initialt kostar de hållbara lösningarna mer, innan man får upp volymerna. Men vi måste samtidigt våga ta det steget för vi har inget annat val. Här tänker jag att fastighetsägarna måste gå i bräschen och ställa krav på sina leverantörer så att de blir tvungna att göra hållbara materialval där energieffektivitet och klimat går hand-i-hand.

Det fanns en tid då material som stål var så dyrbart att man verkligen tog vara på varenda bit. Den mentaliteten finns fortfarande hos många plåtslagare och installatörer, påpekar Cecilia Cederek.

– De vet vad det innebär att arbeta resurssnålt och den kunskapen är guld värd nu när vi ställer om till cirkulära flöden. Vi måste uppvärdera deras kompetens i hållbarhetsarbetet. Genom att involvera dem mer aktivt och lyfta deras roll i hållbarhetsarbetet kan vi göra verklig skillnad – både i klimatpåverkan och i affären.

Framtiden ser ljus

För Lindabs del finns det några specifika framkantsprojekt som Cecilia gärna nämner. Bland annat har de levererat världens första ventilationskanaler som är tillverkade av fossilfritt stål från SSAB i ett av Skanskas byggprojekt i Lund. Från både Galleria Boulevard i Kristianstad och Nydalaskolan i Malmö har Lindab tagit emot nedmonterade ventilationskanaler för återbruk. Men i samma anda påpekar hon att det nu är viktigt att komma bort från pilotprojekten och börjar jobba ”på riktigt”.

– Framtiden ser ljus ut, men det är en utmaning att få den stora omställningen att ske. Vi är alla beroende av varandra för att det ska kunna ske. Men med det sagt så är både Lindab och jag redo att ta nästa steg!

Fakta Cecilia Cederk
|Gör: Regional Sustainability Specialist/hållbarhetsansvarig på Lindab. |Ålder: 47 år. |Bor: Veijbystrand. |Familj: Man, två barn på 7 och 11 år och ett bonusbarn på 18 år. |Fritid: Spelar padel, både tränar och tävlar, har länge haft golfen på hyllan men kommer att återuppta den sommaren 2026.

Dags att nominera till Årets byggkvinna 2026

– Att uppmärksamma kvinnliga förebilder inom bygg- och anläggningssektorn är något som engagerar många. Det är något som vi gärna stöttar i strävan efter att stärka mångfald och kompetensförsörjning i branschen, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen.

Årets Byggkvinna spelar en viktig roll för att forma en bransch med framåtanda och kännetecknas av:

  • Ett starkt engagemang för arbete inom bygg- och anläggningssektorn.
  • En utvidgad syn på vilka som kan verka inom bygg- och anläggningsbranschen.
  • En inspirerande förebild för alla som är verksamma inom sektorn och som bidrar till att skapa en förbättrad byggbransch.
  • En inspirationskälla för kommande generationer inom byggsektorn, både genom sitt personliga sätt och genom sitt yrkesutövande.

Fram till 13 februari är det möjligt att nominera till Årets byggkvinna 2026 på Byggföretagens hemsida. Vinnaren tillkännages 23 april på ”Nordbygg by night”.
Jury – Årets byggkvinna 2026: Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen, Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads, Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna, Gabriella Lavecchia, förbundsordförande SEKO, Jonas Steen, ordförande SME-utskottet, Byggföretagen, Malin Söderson, Årets byggkvinna 2022 och vd Iskad, Folkets röst (rösta på Byggföretagens hemsida 27 mars–10 april)

Kampen mot oseriösa anbud i offentlig upphandling

Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor, eller ungefär 18 procent av BNP, enligt Riksrevisionen. Myndigheterna ska ställa krav på lägstanivå gällande arbetsvillkor, om det finns risk för oskäliga sådana och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort.

En ny rapport från Riksrevisionen visar dock att det sällan sker. Orsaken tros vara svårtolkad lagstiftning, otillräckliga verktyg och brist på resurser. Regeringen har heller inte agerat tillräckligt för att åtgärda problemet. Konsekvensen blir att seriösa företag konkurreras ut, samtidigt som skattepengar riskerar att finansiera arbetslivskriminalitet.

System som slår mot seriösa

Enligt Rickard Lindskog, företagsrådgivare på Plåt & Ventföretagen, riskerar systemet att missgynna de företag som vill göra rätt för sig.

– Bland det värsta fall jag sett var där den stipulerade timpenningen låg på 280 kronor. Det säger sig självt att det inte går att bedriva en seriös verksamhet på det, säger han.

Enligt Lindskog beror problemet dels på att upphandlare saknar insikt i vad som är rimliga kostnadsnivåer, dels på att kontrollerna ofta uteblir.

– Jag skulle vilja se att upphandlande part gör platsbesök. Om en plåtslagarfirma har en postadress i en bostadslägenhet eller flera bolag är skrivna på samma adress är det mycket troligt att något inte stämmer. Men det sker i princip aldrig någon uppföljning, säger han.

– Om antalet underentreprenadsled begränsas kan det i stället gynna de stora företagen som kan göra mer arbete själva, medan småföretag tappar möjligheter, säger Mats Åkerlind.

Två underentreprenörsled splittrar

En lösning som diskuterats, och som fackförbundet Byggnads har drivit, är att införa ett tak på två underentreprenörsled. Syftet är bättre kontroll över leverantörskedjan, men åsikterna om förslaget går isär.

– Våra medlemmar, som många gånger är småföretag med färre än tio anställda, arbetar ofta som underentreprenörer till varandra. Att sätta en generell gräns vid två led skulle slå undan benen för många av dem, säger Rickard Lindskog.

En rapport från European Employers Institute, EEI, pekar på att en sådan begränsning riskerar att påverka kostnaderna och konkurrenskraften negativt. Den varnar också för juridisk otydlighet och splittring mellan EU-länderna.

Även Byggföretagen har varnat för konsekvenserna.

– Om antalet underentreprenadsled begränsas kan det i stället gynna de stora företagen som kan göra mer arbete själva, medan småföretag tappar möjligheter. I dag finns ingen EU-lagstiftning som reglerar hur långa kontraktsleden får vara, så ett sådant förslag saknar motstycke och är inte lämpligt att införa, säger Mats Åkerlind i ett pressmeddelande.

– En av våra största sårbarheter i dag är den bristande avtalsuppföljningen. Det räcker inte att ställa krav – man måste också följa upp att de efterlevs, säger Anna Larka.

Möjligt att begränsa antalet led

Upphandlingsmyndigheten gör en annan bedömning. Projektledare Anna Larka påpekar att den tidigare genomförda Leverantörskontrollutredningen redan har slagit fast att en generell begränsning av antalet underentreprenörsled i offentliga upphandlingar inte är tillåtet då det skulle strida mot upphandlingslagstiftningen.

– Det är möjligt att begränsa antalet led om det finns särskilda skäl, som exempelvis för att säkerställa en effektivare kontroll av leveranskedjan eller för att uppnå specifika kontrollkrav. Då måste dock begränsningen tydligt framgå i upphandlingsdokumenten och vara motiverad av tillräckliga skäl. En generell begränsning är inte tillåten, säger hon.

Anna Larka ser i stället att nyckeln till framgång för att hindra kriminella aktörer att komma in i systemet är bland annat ökad kunskap och ett mer proaktivt arbete i upphandlingarna. När Upphandlingsmyndigheten frågade över 700 offentliga aktörer uppgav bara en tredjedel att de i hög utsträckning följer upp krav på arbetsrättsliga villkor.

– En av våra största sårbarheter i dag är den bristande avtalsuppföljningen. Det räcker inte att ställa krav – man måste också följa upp att de efterlevs, säger hon.

Viktigt med uppföljning

Anna Larka menar att det offentliga inköpssystemet är ett komplext system där alla nivåer hänger ihop och påverkar varandra. Delarna behöver både skapa en fungerande helhet och fungera väl i de enskilda delarna. Därför behövs tydligt ledarskap och ansvar på alla nivåer, från den enskilda upphandlingen till den övergripande strategin.

– Det här är en strategisk fråga. Ledningen måste ge sitt aktiva stöd och säkerställa tydliga roller och ansvar. Med regelbunden uppföljning och fokus på arbetsrättsliga villkor kan vi snabbt upptäcka och stoppa oseriösa aktörer, säger hon.

Upphandlingsmyndigheten har lanserat ett nytt webbstöd med metoder, policyer och riktlinjer. Det ska hjälpa kommuner, regioner och myndigheter att identifiera risker och mota bort oseriösa aktörer redan innan kontrakt skrivs.

– Onormalt låga anbud måste ifrågasättas. Låter det för bra för att vara sant så är det troligtvis det. Att stoppa kriminella aktörer redan i upphandlingsfasen är steg ett. Men om de ändå tar sig in måste vi se till att de snabbt åker ut, slår hon fast.

Vägen framåt

Problemen med offentlig upphandling i byggsektorn är väl dokumenterade – och lösningarna är flera. Tydligare lagstiftning, fler kontroller, bättre uppföljning och ett närmare samarbete mellan myndigheter lyfts fram av både bransch och experter.

I grunden handlar det om något enkelt: att värna de seriösa företag som bygger Sverige, och att säkerställa att skattepengar används ansvarsfullt.

– I slutänden handlar det om att hushålla med våra gemensamma resurser. Skattepengar ska inte finansiera kriminalitet – de ska gå till att bygga ett hållbart samhälle, med yrkesstolthet och kvalitet i varje plåtbit som sätts på plats, säger Rickard Lindskog.

Hans Eriksson, biträdande förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen, lägger till:

– Jag vill också gärna lyfta fram Plåt & Ventföretagens samarbete med Upphandlingsmyndigheten där vi sätter minimivillkor för arbeten som ligger på vårt avtalsområde. Det är ett lite osynligare arbete för oss på den juridiska sidan, men ack så viktigt, säger Hans Eriksson, biträdande förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen.

FAKTA – När upphandling blir en riskzon
Riksrevisionen konstaterade i september 2025 att staten inte lever upp till sina egna ambitioner. Myndigheter ställer sällan krav på skäliga arbetsvillkor vid inköp av byggtjänster och kontroller är ofta ytliga. Orsaken är en kombination av krånglig lagstiftning, bristande resurser och otillräckligt stöd. För att ge upphandlare fler verktyg har Upphandlingsmyndigheten lanserat ett nytt webbstöd med policyer, checklistor och metoder som hjälper till att identifiera risker och granska onormalt låga anbud. Trots det följer bara en tredjedel av de offentliga aktörerna upp de arbetsrättsliga krav som ställs.

LÄS MER!
Här hittar du del två i vår artikelserie om offentlig upphandling, ”Konkurrensverket vill göra det svårare att dumpa priser”.

Unga ventilationsmontörer gör upp om SM-platser

– Det här är en tävling som växer för varje gång. Det är mycket glädjande att fler vill utbilda sig till ventilationsmontörer och även visa upp sitt yrke och sin yrkesskicklighet, säger Magnus Karlqvist, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån samt tävlingsledare.

I SM unga ventilationsmontörer deltar sammanlagt 30-talet elever på gymnasieskolor i Varberg, Uddevalla, Visby, Norrköping och Östersund. Det teoretiska provet speglar den kunskapsnivå som ventilationselever i årskurs tre på gymnasiet ska ha uppnått och innefattar moment så som styckning, mängdning, upphängning, montering, produktkunskap, ritningsläsning och kostnadsberäkningar. Provet ska dessutom klaras av inom loppet av 4 timmar.

De tre elever med högst poäng på det teoretiska provet får varsin plats i SM-finalen. Finalisterna tillkännages den 3 mars.

SM-final under Yrkes-SM i Stockholm

Vem som slutligen tar hem guldet och blir Sveriges bästa unga ventilationsmontör 2026 kommer att avgöras under SM-finalen som i år hålls på YRKES-SM i Stockholm den 4–6 maj. Det blir ett stort och festligt evenemang med uppåt 40 000 besökare som får uppleva och prova på en mängd olika yrken samt titta på när Sveriges yrkesskickligaste ungdomar inom över 30 olika yrken gör upp om medaljerna.

Utbildade ventilationsmontörer är mycket eftertraktade

En ventilationsmontör installerar ventilationssystem i byggnader och ser till att det finns frisk luft inomhus. Det är ett område med snabb teknisk utveckling, och behovet av utbildad arbetskraft är stort. De allra flesta ventilationsmontörer får fast anställning direkt efter gymnasieutbildningen. Yrket erbjuder en bra lönenivå, och karriärmöjligheterna är mycket goda med en mängd olika specialinriktningar att välja bland. Ventilationsmontör är ett fritt och varierat yrke som kombinerar problemlösning med fysiskt arbete.

Om SM unga ventilationsmontörer.
SM unga ventilationsmontörer genomförs vartannat år i samband med Yrkes-SM och är en tävling som arrangeras av Plåt & Ventbyrån, ventilationsbranschens organisation för rekrytering och utbildningsfrågor. SM unga ventilationsmontörer genomförs på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Plåt & Ventföretagen samt fackförbundet Byggnads. För mer information: Magnus Karlqvist, tävlingsledare samt utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån, 070-276 28 78, magnus.karlqvist@platventbyran.se

Välkomna till ett nytt spännande år med förbundet

Ett nytt år ligger framför oss, med nya möjligheter men också några utmaningar. Jag vill börja med att hälsa er alla varmt välkomna till ännu ett verksamhetsår tillsammans med Plåt & Ventföretagen. Det är i vardagen hos våra medlemsföretag som branschen formas, och det är där vårt gemensamma arbete ska göra skillnad i medlemskapet, i affären och i den långsiktiga konkurrenskraften för branschen.

Årets inledning har också bjudit på en tydlig påminnelse om var vi befinner oss. Under januari gjorde vintern sig rejält påmind mer eller mindre i hela landet, med stora snömängder och bitvis tuffa arbetsförhållanden. Med det i åtanke vill jag särskilt påminna om vikten av att skotta säkert. Snö- och istäckta tak innebär stora risker, både för dem som arbetar på taken och för omgivningen. Arbetet måste alltid planeras noggrant och genomföras med säkerheten i fokus. På förbundets webbplats finns information kring Skotta säkert. Använd den och se till att säkerheten alltid kommer först.

Vår gemensamma kompass

Arbetet med förbundets strategiplan fram till 2030 fortsätter. Den ska vara vår gemensamma kompass och hjälpa oss att prioritera rätt, fokusera på medlemsnytta och utveckla branschen långsiktigt. Frågor om kompetensförsörjning, affärsvillkor, hållbarhet och attraktivitet påverkar redan i dag företagens planering och lönsamhet. Därför måste strategin vara tydlig, relevant och förankrad i medlemsföretagens verklighet.

Vad händer med ROT?

Samtidigt möter vi konkreta utmaningar. Ett tydligt exempel är att rotavdraget återgår till 30 procent. Men det avgörande för rotavdragets effekt är inte en tillfällig procentsats, utan långsiktighet. När regelverket ändras från år till år skapas ryckighet som slår direkt mot seriösa små och medelstora företag. Dessa företag behöver kunna planera, investera och behålla sin kompetens.

Rotavdraget behöver därför inte bara diskuteras i termer av nivåer, utan också i hur det kan breddas på ett träffsäkert sätt. I dag är avdraget begränsat till privatpersoner och till arbete i den egna bostaden. En naturlig utveckling vore att låta ROT även omfatta fastighetsägare och bostadsrättsföreningar vid renovering, underhåll och energieffektivisering i det befintliga beståndet. Det skulle stärka underhållet av våra byggnader, bidra till minskad energianvändning och skapa stabil efterfrågan för seriösa företag. En sådan breddning kombinerad med långsiktiga och förutsägbara regler skulle göra ROT till ett effektivt verktyg för jobb, kompetensförsörjning och klimatomställning i stället för ett kortsiktigt konjunkturinstrument.

Nominera en duktig plåtslagare!

Jag vill också påminna om att det går att nominera till Årets plåtslagare. Runt om i landet finns yrkesskicklighet och stolthet som förtjänar att uppmärksammas.

Nytt för i år är att vi har två ordförandekonferenser. En på våren och en på hösten. Redan i mars ses vi på den första. Ett viktigt tillfälle för dialog, erfarenhetsutbyte och gemensam riktning. Och den 7 maj samlas vi till PVM:s Branschdag i samband med förbundskongressen. Det blir en dag med fokus på kunskap, inspiration och framtidsfrågor men också på gemenskap och stolthet över vår bransch.

Avslutningsvis. Tillsammans har vi nu möjligheten att skapa ett modernt, framåtlutande och spetsigt förbund. Jag vill också passa på att hälsa Rickard Thulin och Ulrika Lingefelt varmt välkomna som rådgivare i Göteborg respektive Malmö. Välkomna till ett nytt år med förbundet!

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com

 

De tillverkar taksäkerhet som räddar liv

I över 50 år har Weland Stål utvecklat lösningar och produkter för taksäkerhet. I sortimentet ingår även trappor, solpanelsfästen samt plåtbearbetningstjänster.

– Vi försöker att alltid ligga steget före. Byggreglerna har skärpts och det gör att vi måste tänka nytt och bidra med lösningar som verkligen fungerar, säger Anders Rost.

 

Från trappor till taksäkerhet

Det var 1974 som Staffan Gunnarsson startade tillverkning av raka trappor i Ulricehamn. I början som en filial till moderbolaget Weland AB i Smålandsstenar. Kort därefter bildades ett fristående bolag, Weland Stål AB.

– Weland Stål gör aldrig avkall på säkerheten. Vi erbjuder produkter som gör att våra kunder kan fokusera på den egna verksamheten och det gör vi genom att hela tiden utveckla våra tillverkningsprocesser med modern teknik, fortsätter Anders.

Regelverk som driver utveckling

Entreprenörskap och uppfinnesrikedom går som en röd tråd genom Weland Ståls verksamhet. Att det finns ett tydligt regelverk för alla som jobbar på tak är naturligtvis också en aspekt som företaget måste förhålla sig till.

– Boverkets byggregler tillsammans med arbetsmiljöreglerna har satt mycket på sin spets och ambitionen är att Weland Stål ska vara med och bidra i den utvecklingen. Vi vill alltid ligga i framkant, vara innovativa och hitta nya lösningar. Vi arbetar dels på egen hand och dels tillsammans med andra i olika konstellationer, exempelvis inom Taksäkerhetskommittén.

Familjekänsla och långsiktighet

Att Weland Stål i mångt och mycket fortfarande drivs som ett familjeföretag är bara positivt anser Anders Rost.

– Min egen känsla är att vi har en familjär företagskultur med väldigt korta beslutsvägar. Det gör att det kan gå undan när vi känner att vi har något på gång. Och om det snabbt genererar pengar till företaget så är det förstås något som gynnar hela koncernen, säger Anders.

Den familjära känslan har också bidragit till att Weland Stål har blivit ett bolag där de anställda stannar länge.

– Vi har en mycket låg personalomsättning. Här finns många som trivs och har varit med länge, vilket bidrar till en samlad erfarenhet och kompetens som vi värnar om. Det är också något som tyder på en bra arbetsmiljö för oss som arbetar här.

Lokal närvaro och arkitektoniska krav

Det känns även som att ert lokala engagemang i Ulricehamn är viktig för er. Stämmer det?

– Ja, vi ser många fördelar med att vara med och samarbeta med både skola och kommunen. Vi är ofta med och sponsrar olika projekt och idrottsaktiviteter. Det stärker vår lokala förankring och attraktionskraft som arbetsgivare. Vi ägde och drev till exempel skidbacken i Ulricehamn från 1990 till 2018, kanske ingen kanonaffär men ett roligt sätt att ge något tillbaka till orten som vi verkar i.

Hur mycket behöver ni anpassa er till beställarnas krav på utformning och estetik när det gäller era taksäkerhetsprodukter?

– Säkerheten går förstås alltid före allt annat, men vi försöker satsa även på det estetiska så långt det bara går. Vi har till exempel en mängd olika kulörer som vi kan anpassa produkterna till. Det måste finnas balans mellan funktion och utseende och vi har alltid möjlighet att anpassa produkterna för att möta arkitekters krav på färg och form, utan att kompromissa med säkerheten.

Steget in i solenergin

Weland Ståls inträde i solenergibranschen började då en oväntad observation gjordes. När marknaden för solenergi växte för ett tiotal år sedan fäste nämligen solcellsinstallatörerna solpanelerna i de redan förekommande taksäkerhetsprodukterna från Weland Stål. Den ökade efterfrågan gjorde att Weland Stål började utveckla och konstruera lösningar till de olika solcellsleverantörerna, alla med specialanpassade infästningar. Och allt eftersom förfrågningarna växte, beslutade Weland Stål att ta fram ett standardiserat sortiment för solcellsinfästningar.

– Steget från takbryggor och snörasskydd till infästningar för solceller är inte långt. Allt handlar om säkerhet, förklarar Anders och fortsätter:

– I dag erbjuder Weland Stål både infästningslösningar och ett kalkylprogram som gör det enklare att planera montage. Även här vill vi förstås bidra med kunskap och produkter som gör jobbet både säkert och effektivt.

Tätt samarbete med branschen

Hur är er relation till Plåt & Ventföretagens medlemmar?

– Vi känner en stark gemenskap med förbundets medlemmar och vill gärna fördjupa den relationen, där ser vi Plåt & Vent Magasinet som en perfekt kanal för våra budskap. Kontinuerligt bjuder vi även in våra återförsäljare och plåtslagare och andra som arbetar på taken till olika event. De får klämma och provmontera våra produkter och samtidigt snappar vi upp deras feedback och förslag på förändringar. Så i mångt och mycket handlar det om ett samarbete.

– Närmast i pajpen ligger en utbyggnad av vårt showroom, där vi räknar med att hålla utbildningar och kundbesök då vi ser ett stort behov av att utbilda samarbetspartners och deras kunder, säger Anders Rost.

Innovation och framtidstro

Framtiden handlar således mycket om produktutveckling.

– En nyhet inom det området är Weline ONE-systemet som vi i dagarna har testat mot ny EU standard, EN-17235. Vi har testat för fyra användare med så här långt lyckat resultat. En fallskyddslösning med ett nytt universalfäste som kan monteras både längs med andra taksäkerhetsprodukter och direkt på takets yta. Ett system som framför allt förenklar montering på tak då användaren enkelt kan koppla sin säkerhetslina direkt till löparen på vajern. Det är en produkt som skapar en tryggare och mer anpassningsbar arbetslösning för alla som har taket som sin arbetsplats.

Miljö och hållbarhet är en annan självklarhet. På taket till fabriken finns det solceller och på gården står elbilarna redo. Weland Stål har också stora batteripaket för energilagring, trots att inga lagkrav finns på detta ännu. Det här är åtgärder som Anders Rost ser som en del av Weland Ståls ansvar och med en stark koppling till företagets varumärkesprofil.

Trots den rådande lågkonjunkturen står Weland Stål starkt.

– Vår verksamhet är inte så konjunkturkänslig, så vi känner oss trygga med att vi har ett brett sortiment, en stark koncern i ryggen och en vilja att fortsätta utvecklas. Det är så vi skapar trygghet, både för våra kunder och för oss själva, avslutar Anders Rost.

FAKTA WELAND STÅL AB
|
ORT: Ulricehamn. |ANTAL ANSTÄLLDA: Cirka 60 personer som jobbar med tillverkningen. |HISTORIK: 1974 startade Staffan Gunnarsson tillverkning av raka trappor i Ulricehamn. I början som en filial till moderbolaget Weland AB i Smålandsstenar. Kort där efter bildades det fristående bolaget, Weland Stål AB. 1981 kom idén att tillverka tak och fasadstegar. Samtidigt drevs ett projekt i Smålandsstenar för att tillverka ställbara gångbryggor för tak. Dessa två lades i Ulricehamn och blev starten på vad som i dag är Weland Ståls taksäkerhetsprogram.

Andrea Bennetoft driver klimatarbetet på Bevego

Hur jobbar ni med att minska koldioxidutsläppet för just era verksamhetsområden?

–  Hållarbetsarbetet får ett allt större fokus och inom Bevego genomförs en mängd olika aktiviteter i syfte att minska vårt koldioxidutsläpp. Transport, solenergi och emballage är bara några områden där hållbarhetsarbetet pågår för fullt och mitt bidrag i arbetet är att samla in data och ta ett helhetsgrepp över hållbarhetsarbetet, säger Andrea Bennetoft som sedan länge har varit engagerad i hållbarhetsfrågor på Bevego och hon har även arbetat som hållbarhetsambassadör på produktionsenheten i Landvetter.

–  Hållbarhet är inte en lätt grej att implementera i en verksamhet. Om man inte förstår varför vi gör detta är det lätt att bara se det som något som tar tid från ens vanliga arbete. I min roll hanterar jag mycket rapportering och arbetar med att få fram data som är svår att få tag på. Där behöver jag hjälp, vilket kräver hjälpsamma och förstående kollegor och det har vi verkligen på Bevego, fortsätter Andrea.

Bevegos ägare, Saint-Gobain Group, är anslutna till målet om nettonoll klimatutsläpp år 2050, vilket innebär att det finns delmål att uppfylla redan 2045. Samtidigt arbetar Bevego just nu med att ta fram och definiera egna mål.

– Sedan jag började här i januari har mitt arbete till stor del handlat om att göra en nulägesanalys och när jag nu skapat mig en helhetsbild har jag blivit positivt överraskad över att det faktiskt görs ganska mycket. Men det hade vi tidigare inte kommunicerat så mycket kring, varken externt eller internt.

Kan du ge ett konkret exempel på hur ni jobbar med era klimatmål?

– Just nu arbetar vi mycket med den fossilreducerade plåten genom att vi erbjuder den i vårt sortiment och vi kan också tillverka rektangulära och cirkulära ventilationskanaler av plåten. Vi har också tagit fram EPD:er för de cirkulära kanalerna tillverkade av den fossilreducerade plåten, vilket kommer göra den produkten ännu mer attraktiv, berättar Andrea.

Ett mål som Bevego själva satt upp är att vara en del av Transportutmaningen 2030. Utmaningen är ett initiativ av Sveriges politiker och innebär att transportsektorn i Sverige ska minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Vid slutet av 2024 gick 44 procent av Bevegos turbilar på fossilfritt drivmedel.

– Jag kan säga att det kommer att hända mycket på Bevego framöver. När det kommer lagkrav ska vi vara förberedda och det kräver satsningar och resurser att arbeta med dessa frågor. Speciellt eftersom vi förstås vill ligga i framkant. Det hade så klart varit enklare att vara sist på bollen så vi kunde titta på hur andra har gjort, avslutar Andrea.

Topplistan – 2025 års mest lästa artiklar

Plåt & Vent Magasinets 12-i-topp 2025

 

 

(1) ”Vi står upp för våra specialistföretag”

Tillsammans med ytterligare fem branschorganisationer medverkade Plåt & Ventföretagen i en gemensam debattartikel i Dagens Industri i januari förra året. Budskapet gällde fackförbundet Byggnads krav på max två led av specialistföretag på varje byggarbetsplats vid offentlig upphandling. Något som missgynnar små och medelstora företag, som ofta är helt beroende av att utföra arbeten åt större bolag.

(2) Den vågiga plåtens gåta kan vara löst

Vågig plåt har länge gäckat branschen. Men nu verkar lösningen vara här. Den pensionerade plåtslagaren Mats Hofve har uppfunnit ett helt nytt valsverk som tar bort de spänningar som orsakar pilhöjd. Valsverket produceras av Belano och lanserades i april.

(3) Fortsatt strid om plåtslagarnas kobryggor

Våren 2025 blossade det upp en debatt kring kobryggor med anledning av att Arbetsmiljöverket plötsligt ville förbjuda dem och tvinga plåtslagarna att använda otympliga, tunga och dåligt anpassade CE-märkta stegar. Mycket tyder på att myndigheten inte förstår skillnaden mellan en vanlig stege och en kobrygga, men efter påtryckningar från Plåt & Ventföretagen backade Arbetsmiljöverket delvis från kravet.

(4) Enkelt, exakt och lönsamt

Plåt & Ventföretagens nya och webbaserade kalkylprogram för ventilationsföretag, Webbvent, gör det lättare att snabbt få fram noggranna kalkyler.
”Med Webbvent blir kalkylarbetet både enklare och mer träffsäkert”, säger Patrik Calén, företagsutvecklare på Plåt & Ventföretagen.

(5) Runda former som utmanar

I två unika projekt på Östermalm i Stockholm har medlemsföretaget Stockholms Plåtmästare skapat eleganta, rundade tak på nybyggda vindsvåningar. En spännande utmaning för de skickliga plåtslagarna som både har fått lära nytt och tänka kreativt för att uppnå det fina resultatet.

(6) Tillväxt och framtidstro hos Härnösands plåtslageri

15 miljoner kronor i ökad omsättning på bara ett år – det kan medlemsföretaget Härnösands plåtslageri stolt visa upp. Ägaren, 35-årige Fredrik Melander, bygger sitt företag med samarbete, lönsamhetstänk och passion för hantverket.

(7) Nyskapande och miljövänligt kanalsystem

En grupp australiska arkitekter har uppfunnit ett nytt luftkanalsystem. Det är tillverkat av återvunnen plast och har miljön och slutanvändare i fokus. Inspirationen kommer från havens korallrev och grodornas hud.

(8) Lärlingsutbildning inom ventilation – pilotprojekt på komvux

Kan en lärlingsutbildning inom komvux förse ventilationsbranschen med den kompetens som efterfrågas? På flera orter ska utbildningsvägen testköras och enligt Henrik Ekgren på Dalab i Borlänge kan det här generera studiemotiverade lärlingar.

(9) Nu är anmälan till PVMGolfen öppen!

Arrangemanget för förbundets populära golftävling gick 2025 över i Plåt & Vent Magasinets regi. Det nya namnet på tävlingen är således PVMGolfen, som då gick av stapeln den 4 september. Här möts medlemmar och leverantörer för att spela golf, knyta kontakter och ha lite extra trevligt.

(10) I huvudet på en besiktningsman

Efter 35 år i ventilationsbranschen i en mängd olika roller kan Jonas Lindquist, konsult på BSV och besiktningsman, en hel del om hur man får till en väl fungerande, kostnadseffektiv och hållbar ventilationslösning. Nyckelordet är samverkan.

(11) Hon vill locka framtidens talanger till ventilationsbranschen

Som vd för Svensk Ventilation är Britta Permats ansiktet utåt för ventilationsbranschen. Som liten hängde hon ofta med sin pappa, vvs-konsulten, ut på olika jobb. När hon blev äldre valde hon själv en liknande bana, men med fokus på ventilation. Efter ett stickspår som idrottslärare på 1990-talet hittade Britta Permats tillbaka till ventilationsbranschen och sedan 2010 är hon vd på branschorganisationen Svensk Ventilation

(12) Ung företagarduo med plåten i blodet

Båda är uppväxta i plåtslagarfamiljer. Men i stället för att ta över sina fäders respektive företag valde Viktor Sundin och David Lardner att starta eget tillsammans. Det var sex år sedan och ända sedan starten har jobben rullat in.

+ 3 BUBBLARE!

(1) Festlig avslutning och positiv inledning på 2025 

Artikel om grossistföretaget IBN som startades för tre år sedan

(2) En kongress att minnas och ta lärdom av!

Jörgens Rasmussons omtalade ledare om Plåt & Ventföretagens 125:e kongress den 15 maj.

(3) Ny vd för Plåt & Ventbyrån

Amelie von Zweigbergk rekryterades som ny vd för Plåt & Ventbyrån.

Missa inte Plåt & Vent Magasinets Branschdag

– Till stora delar handlar det om att vi har stöpt om och plockat ut de bästa delarna ur det populära konceptet Leverantörernas afton. Det innebär bland annat att vi kommer behålla tipspromenaden, prisutdelningar samt förstås minimässan med alla våra samarbetspartners. Vi kommer dessutom att lägga till ett program med olika föreläsningar, seminarier, panelsamtal, säger Tomas Skagerlind, chefredaktör för Plåt & Vent Magasinet.

– Att det är PVMagasinet och inte förbundet som står som arrangör innebär att vi även kan bjuda in brett och låta byggherrar, fastighetsägare, arkitekter och branschfolk komma på besök. Vi siktar högt och satsar på ett riktigt bra innehåll. Om några år hoppas vi att Branschdagen kan stå stabilt på egna ben och kunna locka bortåt 300 besökare.

Även om PVM:s Branschdag är öppen för alla kommer dagen att avslutas med att Plåt & Vent Magasinet, tillsammans med medarrangörerna, bjuder in till en middag som är exklusiv för förbundets medlemmar och representanter för medarrangörerna.

VAD? Plåt & Vent Magasinets Branschdag. NÄR? Torsdagen den 7 maj. VAR? Quality Hotel Strawberry Arena i Solna. Vill du veta mer? Kontakta då Nikita Zabzine via, nikita.zabzine@pvforetagen.se

APLICATIONS

Trygg plåt fyller fem år

Fredrik Wiklund, ägare av Norrplåt i Skellefteå:  Varför valde ni att auktorisera er 2018? – Vi gjorde det framför allt för att få mer tyngd i våra...

Prylar för jobbet!

SENASTE NYTT