Hem Blogg

Rydebäcks Plåtslageri vann Årets Plannjatak

Plåtslagare blev han redan i gymnasiet, men planen var aldrig att driva eget. Robert var först anställd. Slumpen gjorde dock att det förändrades. När hans chef plötsligt gick bort kände Robert att han aldrig skulle kunna få en lika bra chef igen, eller hitta en arbetsplats där han trivdes lika bra. Då bestämde han sig för att starta eget.

När han startade sitt företag 2004 hette det rätt och slätt Robbans Plåtslageri. För knappt ett år sedan flyttade han till Rydebäck utanför Helsingborg och bytte då namn till Rydebäcks Plåtslageri AB. Företaget är väletablerat och Robert har ett stort kontaktnät i branschen som gör att han får vara med och offerera på både små som stora projekt.

Det mest positiva med att vara ett enmansföretag är att han kan sköta sig själv helt och hållet, menar Robert Persson.

Är där för att jobba

Som enmansföretag kanske man tror att det går att lägga sig på ett lägre pris vid upphandlingarna. Men det är bara en marginell skillnad och omkostnaderna som anställda innebär kan möjligen påverka lite grann, menar Robert.

– Jag vinner snarare mina jobb på att jag är så effektiv. Jag är där för att jobba och ingenting annat. Fikapauserna blir inte heller så långa när man är själv, säger han och tillägger att det mest positiva med att vara ett enmansföretag är att han kan sköta sig själv helt och hållet.

– Jag behöver inte anpassa mig efter någon annan, och det är ingen som undrar vad jag håller på med. Baksidan är att det blir lite ensamt ibland.

Det kan också bli tufft att ta på sig större uppdrag. Men det löser Robert med att ta hjälp av kollegor i branschen som också driver eget.

– Risken är dock stor att ens samarbetspartner också är fullbelagd när man själv har mycket att göra. Det har hänt flera gånger.

Robert Persson är glad och stolt över att hans projekt kammade hem förstaplatsen i Plannjas tävling Årets Plannjatak.

Vann Årets Plannjatak

Men när Robert arbetade på gamla Hotell Öresund hade han turen att få hjälp av plåtslagarkollegorna Robert Fridh och Jon Svensson i perioder.

– Det var förresten Jon som skickade in bidraget till Plannjas tävling Årets Plannjatak, annars hade det aldrig kommit in. Det är roligt att Plannja anordnar en sådan här tävling så att det händer lite i branschen, säger Robert som förstås är glad och stolt över att hans projekt kammade hem förstaplatsen.

– Vad jag förstår är det plåtslagare som sitter i juryn. I deras motivering stod att arbetet var väl utfört, snyggt och genomtänkt. De tyckte att kuporna var välarbetade och stilrena, och att takets linjer följer varandra, säger en glad Robert.

I projektet ”Gamla Hotell Öresund” fanns det många utmaningar, men Robert Persson gillar att ha hand om hela processen från a till ö själv.

Gamla Hotell Öresund

Under 2018 flyttade Hotell Öresund i Landskrona två kvarter, till helt nybyggda lokaler på Jönsaplan. De gamla lokalerna görs nu om från hotell till kontorslokaler. En renovering där Byggmästar’n i Skåne står för totalentreprenaden, som utförs på beställning av fastighetsägaren Landskronahem AB.

För enmansföretagaren Robert Persson var det ett stort projekt att ta sig an, men eftersom det var så spännande och utmanande tackade han ändå ja.

– Det är kanske fem gånger större än de projekt som jag borde tacka ja till. Men jag såg direkt att det skulle bli ett roligt projekt eftersom det är ett komplicerat tak, så jag hoppade ändå på. Det ska vara så svårt som möjligt, då är det som roligast, säger Robert.

Han är van att arbeta med komplicerade projekt som kyrkor och gamla tak, och han gillar utmaningen det innebär att räkna på jobben och lösa problem.

– I det här projektet var det många utmaningar, men jag gillar att man gör hela processen från a till ö själv. Du kan inte åka till bygghandeln och köpa färdigt material, utan du börjar med en rulle plåt och jobbar fram till slutresultatet.

På det gamla hotellet användes mörkröd, skogsgrön och vit plåt i aluminium från Plannja.

Aluminium från Plannja

På det gamla hotellet användes mörkröd, skogsgrön och vit plåt i aluminium från Plannja. Robert hyllar aluminium som material och säger att han uteslutande arbetar med aluminium om inget annat står föreskrivet i handlingarna.

– Det är ett material som många tycker är svårt att bearbeta, men det gäller bara att vara riktigt försiktig så att man inte riskerar att plåten spricker. Det handlar om att arbeta med varsam hand och vara noggrann.

Du har valt att vara medlem i Plåt & Ventföretagen. Vad har du haft för nytta av ditt medlemskap?
– Den största anledningen till att jag är medlem är att förbundet har lyckats förhandla till sig så bra rabatter för försäkringar och företagsbilar, som jag kan använda mig av som medlem. Det lönar sig att betala medlemsavgiften eftersom rabatterna är så bra. //

 

Fakta Årets Plannjatak
Varje år anordnar Plannja tävlingen Årets Plannjatak där de lyfter fram häftiga projekt och gedigna hantverk som har skapats med plåt från Plannja. Vem som helst kan nominera ett bidrag till tävlingen. I april 2021 presenterades nio finalister som hade chans att vinna den ärofyllda utmärkelsen och i september presenterades alltså Rydebäcks Plåtslageri som vinnare med projektet gamla Hotell Öresund i Landskrona.

De prisar Årets plåtslagare

Hur går ni till väga när ni väljer ut Årets plåtslagare?
– Vi får löpande in förslag på kandidater från olika plåtslagerier runtom i landet. Det kan vara arbetsgivare, plåtkonsulter eller arkitekter som skickar in förslag. Sedan åker vi i stiftelsen ut och tittar på objekten och på det arbete som har lagts ner.

Utifrån vilka kriterier gör ni era bedömningar?
– Vi bedömer yrkeskunnandet och tittar framförallt på skickligheten i arbetet och hantverket, men också på hur man har behandlat materialet.

Måste man ha arbetat med stora projekt som kulturbyggnader och kyrkor för att få priset?
– Inte alls! Även små plåtjobb kan göras fint och noggrant. Vi bedömer skickligheten hos plåtslagaren, inte själva byggnaden i sig. Det handlar först och främst om hantverket.

Vad är syftet med priset och fonden?
– Syftet med fonden är att stödja och främja yrkeskunnandet inom plåtslageri, men också att arbeta för god arbetsmiljö och bevara kulturella traditioner inom yrket. Priset är till för att uppmuntra duktiga plåtslagare och föra yrkestraditionen vidare. Vi hoppas att det ska inspirera andra plåtslagare att utveckla sina yrkeskunskaper till nya nivåer. Prispengarna betalas av stiftelsen, Lindabfonden och Plåt & Ventföretagen i lika delar.

Hur gör man om man vill nominera någon till Årets plåtslagare 2022?
– Skicka in ditt förslag till stiftelsen med den blankett som går att ladda ner på pvforetagen.se eller mejla det direkt till mig på thord.blomquist@canit.se. Förslaget ska innehålla några rader om varför du anser att just denna person ska utses till Årets plåtslagare, några rader om objektet och gärna lite bilder på objektet samt din kontaktinformation. //

Ökad kännedom om ventilation

Kampanjens syfte är att informera om hur inomhusklimat och ventilation fungerar. Målgruppen är främst journalister och allmänheten. Kampanjen sker främst digitalt. Men också fysiskt på 750 busshållplatser runt om i landet, samt även i form av en muralmålning på Drottningholmsvägen i Stockholm, en stor vepa på Magasinsgatan i Göteborg och även en stor vepa i Malmö.

Britta Permats, vd på Svensk Ventilation, berättar att hon får fler och fler frågor om inomhusklimat och ventilation, både från journalister och från privatpersoner. Förmodligen för att intresset för hälsosam och energieffektiv ventilation har ökat i Sverige, men även pandemin har bidragit till att frågan lyfts. De som arbetar hemifrån tillbringar stora delar av sin dag i hemmet, vilket gjort att allt fler börjat funderar över sin ventilation.

– Som en förlängning av Hur andas ditt hus? hoppas jag att vi nästa år kan arbeta vidare med fokus mot politiken. Vi har arbetat mot politiken tidigare, och nu har vi en del punkter som vi vill lyfta och arbeta med för att genomföra en förändring. Vi anser till exempel att det behövs mer forskning på inomhusklimat, och man behöver se över OVKn. Idag kan man faktiskt ha en godkänd OVK utan att inomhusluften är särskilt bra. Det hoppas vi på att kunna förändra, säger Britta Permats i ett pressmeddelande. //

Mer information finns här: www.andasfriskt.se.

Säkerhetsindex ska minska yrkesskadorna

Indexet har en skala på 0 till 100, och ju närmare 100, desto högre är säkerhetsmedvetenheten. Till grund för indexet är en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Bosch Professional. I år blev index 67, men vissa grupper sticker ut. Yngre hantverkare (18–49 år) och de som har arbetat kortast tid i byggbranschen får 64. Högst säkerhetsmedvetenhet finns hos äldre och hos kvinnor, vars index är 70 respektive 72. Det finns dock fortfarande mycket jobb kvar för att nå upp till 100.

– I hantverkaryrket gäller det att ha bra koll på säkerheten för att både undvika och reducera arbetsplatsskador. På Bosch jobbar vi aktivt med att utveckla våra verktyg och tjänster så att de blir ännu säkrare. Professionella hantverkare ska känna sig trygga vid verktygshanteringen. Men det är tydligt att vi behöver göra mer för att uppmärksamma säkerheten, säger Jan Samuelsson, verktygsspecialist på Bosch Professional.

Frågorna i undersökningen visar bland annat att endast var tredje hantverkare mellan 18 och 49 år brukar följa de säkerhetsföreskrifter som gäller för olika verktyg. Men för hantverkare mellan 50 och 79 år är det nästan varannan hantverkare som följer säkerhetsföreskrifterna. Undersökningen visar också att nästan sju av tio hantverkare brukar ta hänsyn till att verktyg vibrerar i sitt yrke, ändå svarar två av tio att de har fått arbetsskador från vibrerande verktyg.

– Alla vet att man inte får köra över 30 kilometer i timmen när man åker förbi en skola. På samma sätt borde alla känna till att man inte får använda ett verktyg som skapar vibrationer över dess gränsvärde, fortsätter Jan Samuelsson. //

Tack för en inspirerande ordförandekonferens!

Att rekrytera duktiga människor är inte bara en utmaning för våra medlemmar i Plåt & Ventföretagen utan för hela branschen. Byggmarknaden är het och många slåss om arbetskraften. Av just den anledningen handlade ett av grupparbetena om hur vi kan och bör göra för att lyckas med rekryteringen till vår bransch.

Ett annat grupparbete handlade om förbundets ”Lilla Blå” där vi diskuterade fram förbundets hållning i olika frågor, som exempelvis:
näringslivsfrågor, arbetsgivarfrågor och branschfrågor.

På ordförandekonferensen diskuterades också hur vi ska bli en jämställd bransch, där alla känner sig inkluderade oberoende av kulturell bakgrund, kön eller ålder. Också vikten av att förstå värdet av mångfald – och att det bidrar till en utveckling av både våra medlemsföretag och byggbranschen som helhet – diskuterades.

Jag vill passa på att tacka våra föredragshållare som var med via Teams. Först ut var Per Sigbo och Ulf Karlberg från Lindab. Per Sigbo höll en mycket intressant presentation avseende vad som driver stålpriset och hur man ser på framtiden.

Sist ut var Juha Rosenström från Weatherproof som presenterade deras program Online-plåt. Programmet har plockats fram för att minska spill och missförstånd mellan måttagning och produktion, och lämpar sig väl när man har olika ”gäng” ute på arbetsplatserna och personal som tillverkar i verkstaden. Det är bra att det kommer fram digitala verktyg som är framtagna i vår egen bransch.

Andra frågor som också berördes på ordförandekonferensen var regelkrångel, elförsörjning, skatteregler, kriminalitet samt vad som händer med Cementa.

Även klimatfrågan diskuterades, då den berör hela det svenska näringslivet. Det finns en stor vilja hos våra medlemsföretag att vara med och bidra till omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Men för att vi ska lyckas krävs det en stabil fossilfri energiförsörjning och rimliga transparenta tillståndsprocesser.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medverkande för bra diskussioner och viktiga beslut för Plåt &Ventföretagens framtid. När jag summerar årets upplaga av ordförandekonferensen är jag än mer övertygad om att vi tillsammans kontinuerligt verkar för att öka medlemsnyttan!

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
 jorgen@loddeplat.com

 

Prylar på jobbet!




Ny kraftfull borrhammare från Bosch

Bosch har kommit ut med en ny borrhammare för professionellt bruk i sin BITURBO-serie. GBH 18V-45 C Professional är batteridriven och har en slageffekt på 12,5 joule, samt är lättare än många nätanslutna modeller. Dessutom är den kompatibel med befintliga batterier och laddare i Bosch Professional 18V System. GBH 18V-45 C Professional fungerar lika bra för mejsling som borrning i betong, murverk och sten och är även utrustad med säkerhetsfunktionen Kickback Control som minskar skaderisken genom att omedelbart stänga av motorn om borren till exempel fastnar. Ett test utfört av Dekra Testing visar att den nya borrhammaren, i en jämförelse med konkurrerande modeller, är starkast på marknaden mätt efter borrlängd per laddning.

 

Skönare arbetsklimat med batteridriven fläkt

Även om sommaren har gått över i höst kan det fortfarande bli rejält varmt i verkstaden eller ute på arbetsplatsen. Då kan denna nya batteridrivna fläkt, CF 18.0/230 från Flex Scandinavia, göra arbetsklimatet lite skönare. Med steglös inställning väljer du enkelt vilken hastighet som du vill ha på fläkten. Den drivs av antingen ett FLEX18volts-batteri eller ett vanligt 230-voltsuttag. Väljer du att driva fläkten med batteri är drifttiden upp till 2,2 timmar med 2,5Ah-batteriet och upp till 4,5 timmar med 5Ah-batteriet. Med ett luftflöde på upp till 1 095 kubikmeter per timme byter fläkten snabbt ut den varma luften. På den smarta LED-displayen kan du enkelt avläsa batterikapaciteten.

 

Foto: Jesper Gaarde

Rekommenderat tätskikt

Byggvarubedömningen granskar byggprodukter utifrån kriterier om kemiskt innehåll samt livscykel och betygsätter enligt skalan: rekommenderas (grön), accepteras (gul) eller undviks (röd). Nu har Mataki Unotech FR, som första tätskiktsleverantör, fått Byggvarubedömningens rekommendation. Mataki uppfyller sedan tidigare kraven kring kemiskt innehåll och för att nu bli rekommenderade har de vidtagit åtgärder som minskar produktens miljöpåverkan under hela livscykeln. Främst handlar det om en övergång till förnybar energi och el i produktionen, men de har även implementerat retursystemet Byggpall för samtliga produkter.

 

Vattenpass + smartphone = sant

Med Hultafors nya vattenpass, som du ansluter till din smartphone via bluetooth, kan du mäta enkelt och exakt samtidigt som all data sparas i din telefon så att du kan gå tillbaka till den vid ett senare tillfälle. Vattenpasset har kraftfulla magneter och ett integrerat V-spår på basen, vilket gör det lätt att använda på exempelvis rör. När det placeras i trånga utrymmen använder du appen för att läsa och lagra mätningen. Vattenpasset levereras i en bältespåse. Den kompakta storleken gör det både lätt att bära med sig och får det att passa i alla verktygslådor.

 

Ny utomhuskollektion från Fristads

Intresset för friluftsliv har ökat rejält under pandemin. Enligt en marknadsundersökning från European Outdoor Group räknar så många som 86 procent av friluftsbutikerna med att öka sin försäljning med 5 procent eller mer under 2021, och 61 procent räknar med en ökning på 15 procent eller mer. Arbetsklädestillverkaren Fristads har hakat på trenden. Redan förra året gav de sig in i friluftsklädesbranschen med sin kollektion Fristads Outdoor. Nu kompletterar de det ursprungliga sortimentet med en ny vattentät och vindtät skaljacka. Precis som de andra produkterna i kollektionen är den tillverkad i återvunnen polyester från PET-flaskor och fri från fluorkarboner.

 

Extra tunn PC

FIDS Enzi är en ny, tunn tablet-PC som har utvecklats för att tåla riktigt tuffa omständigheter. Den är bara 15 millimeter tjock och klassad med MIL-STD 810 för tuffa miljöer samt IP65 för vatten- och damminträngning. Den 10,1 tum stora bildskärmen är klar och tydlig även i skarpt solljus och passar därför bra vid utomhusarbete. Processorn arbetar stabilt och obehindrat i temperaturer från tio minusgrader till femtio plusgrader. FIDS Enzi lämpar sig väl för att monteras i fordon, som truck eller arbetsbil, och det går att köpa till en stabil fordonshållare. Moduler med läsare för SmartCard, RFID och streckkoder finns också, liksom 4G LTE-moduler för utökad platsoberoende uppkoppling. //

”En konst att arbeta med plåt”

Bleckkopparslagarmästare Björn Hammar är initiativtagare och projektledare för framtagandet av projektet, som bär arbetsnamnet ”En konst att arbeta med plåt”.

– Det här är ett gyllene tillfälle att locka ungdomar till plåtslagaryrket, genom att visa upp vad man kan skapa med plåt, säger Björn Hammar.

Han jobbar för att unga människor ska få upp ögonen för plåtslagaryrket och menar att de som gör detta yrkesval rustar för en trygg framtid, i och med att det verkligen finns ett jobb att gå till och goda förutsättningar att ha en bra inkomst.

Projektet, som bland annat genomförs i samarbete med Stockholms stad och Plåt & Ventföretagen, planeras att lanseras under våren 2022. Björn Hammars initiativ uppmuntras också av företag och organisationer inom plåtslageribranschen.
– Vi ska fråga flera plåtslagerier om de vill vara med. Men det går också bra att kontakta mig direkt om man vill delta, berättar Björn Hammar.

Tillverka en tavla

Kraven på de plåtslagare som vill vara med är att de har kunskapen att tillverka en tavla, eller snarare baksidan och ramen som blir ett mästerstycke i utförande. Framsidan kommer att bestå av canvas, pannå, metall, glas, elektronisk duk eller något annat material och ett antal plåtslageriföretag kommer att bjudas in att tillverka en eller två tavlor. Totalt ska tolv större tavlor tas fram i olika metallmaterial och i olika storlekar, former och stilar.

– Baksidorna och ramarna ska vara ”state of the art” – det bästa som kan tas fram när det gäller plåtarbete.

Deltagande plåtslagerifirmor står för tillverkningen och materialet står sponsorer för.

Dåvarande bostadsminister Peter Eriksson inviger ”La Nilsson” på Norrmalmstorg 2018. Till höger projektledaren Björn Hammar. Foto: Anders Myrdal

Eventdag för plåtslageri

Stockholms stad bjuder via kulturförvaltningen in konstnärer som på plats målar live samtidigt som det pågår en eventdag för och om plåtslageriyrket, där skolförvaltning, PVF Yrke & Utbildning, plåtslagerier och sponsorer deltar. Även media, allmänheten och skolor kommer att bjudas in till eventet.

– Efter eventdagen kommer tavlorna att auktioneras ut – intäkterna ska gå till ungdomsprojekt för att få in dessa på yrkeslinjer. Ramarna blir en gåva till staden som vartannat år arrangerar S A O, Stockholm Art Open, för liknande projekt, säger Björn Hammar.

Det är ännu inte klart var tavlorna kommer att kunna beskådas, men Sergels torg och Kungsträdgården är två möjliga platser. 22 maj är ett preliminärt datum när tavlorna ska vara klara att ställa ut.

”En konst att arbeta med plåt” är uppföljare till de tre konstpaviljongerna ”Droppen”, ”Jussi – till havs” och ”La Nilsson”. Projektet har samma upplägg som de tidigare projekten, där elever och lärlingar deltar i tillverkningen hos de medverkande plåtslagerierna. De erfarna plåtslagarna är handledare för lärlingarna och står för den mer avancerade kunskapen. //

Är du intresserad av att delta – kontakta Björn Hammar, 073-394 48 18, eller Tomas Skagerlind via e-post: pvmagasinet@pvforetagen.se

Björn Hammar har nyligen restaurerat ornamentet på klocktornet på Svartsjö slott på Färingsö. Originalet är från 1700-talet och materialet i det nya ornamentet är tillverkat av titanzink från Rheinzink. Foto: Anders Myrdal

Fem frågor till en ventilationslärare

Fredrik Blomgren, ventilationslärare på Bråvallagymnasiet i Norrköping.

Vad ser du oftast fram emot med skolstarten?
– Att få träffa eleverna, se vad de har gjort under sommaren och framför allt se den fantastiska utvecklingen som hinner ske under ett sommarlov. De går i väg som småpojkar/-flickor och kommer tillbaka som mognare, nästan vuxna individer. Sedan ser jag också fram emot att få dela med mig av mina kunskaper under en ny termin.

Hur känner de flesta av dina elever när de börjar skolan nu till hösten?
– Jag kan säga så här att i princip alla mina elever har hunnit ringa och fråga när vi börjar, vad de ska göra under de första dagarna och när treornas APL börjar. Jag har verkligen en sådan tur att ha så drivna elever. De vill hela tiden framåt och är riktigt vetgiriga. De elever som börjar ettan kan man ibland behöva påminna om att även gymnasiet är en skola. De kan tro att det här bara är blaj och lek. Men den inställningen försvinner ofta efter de första veckorna, när de börjar förstå att det här är på allvar.

Vad vet de som börjar utbildningen om yrket ventilationsmontör?
– De vet väl egentligen inte så jättemycket. De flesta som söker in till VVS- och Fastighetsprogrammet tänker att de ska bli VVS:are. Men under tidens gång är det fler som vänder över till att vilja bli ventilationsmontörer eller tekniker. Oftast för att de inser att det är ett renare och trevligare jobb. Det har inte alls det där smutsiga som VVS-yrkena kan ha.

Vad är det första som eleverna får lära sig?
– Verktyg, säkerhet och ergonomi är det första som vi går igenom. Vi informerar om att vi kan arbeta med farliga grejer. Till exempel är ett nyklippt ventilationsrör vasst och går att göra sig illa på. De får också ett körkort, som vi kallar det, på de olika verktygen, så att de vet vad de håller på med innan de får börja arbeta med dem.

Kan du tipsa om hur man får i gång höstmotivationen?
– Jag tror att vår introvecka ger bra motivation för att komma i gång. Man får se varandra, lära känna klasskompisarna och ha lite roligt. De flesta tycker i början att det känns löjligt med namnlekar och sådant, men när de väl kommer i gång blir det snabbt kul. Det är en bra förutsättning för att bygga en sammanhållning och trivas med varandra, vilket jag tror motverkar mobbning och trakasserier. //

 

Återbrukad plåt gör entré inom rymdforskningen

Denna artikel har tidigare publicerats i Svensk Byggplåts tidning MIA (Metall I Arkitekturen). Fler artiklar från MIA finns här: https://www.svenskbyggplat.se/mia.

På Råö drygt fyra mil söder om Göteborg ligger det stora rymdobservatoriet som grundades 1949 av professor Olof Rydbeck. Observatoriet rymmer i dag fem radioteleskop för astronomi och geodesi. Syftet med verksamheten är att öka förståelsen för jordens och mänsklighetens plats i universum och för teknikens roll i utforskningen av rymden.

Det nya besökscentret vid observatoriet som planeras stå klart i december 2021 ska rymma utställningshall, konferensrum och kontrollrum för SALSA-teleskop. I linje med fastighetsägarens hållbarhetsarbete ska byggnaden bli klimatneutral och bestå av 85 procent återbrukat material.

– Vi vill visa Sveriges byggbransch att det går att återbruka i större skala, säger Pär Johansson, projektledare på Chalmersfastigheter.

Utforska effekter av återbruk

Han förklarar att projektet syftar till att utforska vilka effekter som man kan uppnå genom återbruk, såväl när det gäller att minska miljöavtrycket som att sänka materialkostnaderna.

– I dagsläget står användandet av jungfruliga material för en stor del av vår egen klimatbelastning. Genom projektet hoppas vi få en bra bild över vilka material som har potential för återbruk. Vissa material kommer sannolikt att visa sig vara för dyra eller ineffektiva att återbruka medan andra kommer att fungera väl, tror Pär Johansson.

De tillfrågade entreprenörerna fick i sina anbud räkna på koldioxidavtryck utifrån ett särskilt utformat förfrågningsunderlag.

– I utvärderingen tittade vi på hur de hade räknat, hur de hade sökt information och hur de hade argumenterat kring olika tekniska lösningars koldioxidavtryck. Det var ett helt nytt sätt för oss att upphandla, och vi har inte heller stött på någon som gjort så tidigare.

Foto: Malin Arnesson

Stora möjligheter återbruka plåt

Återbrukat material är i regel mycket billigt i inköp, men de låga kostnaderna riskerar att ätas upp av fler resurskrävande arbetsmoment i processen och hanteringen av materialet.

– För att få ekonomi i återbruk krävs att man utvecklar standardiserade system och arbetssätt. Här har vi väldigt mycket att lära, men på sikt tror jag att det finns en stor ekonomisk potential i återbruk utöver de miljömässiga värdena.

Plåt är ett exempel på material där Pär Johansson ser stora möjligheter när det gäller återbruk. Materialet är förhållandevis lätt att arbeta med och anpassa för olika ändamål.

– Tanken var ursprungligen att klä både tak och väggar helt i plåt, men våra studier visade att plåten riskerade att störa signalen för den känsliga mätutrustningen på observatoriet. Därför kommer vi att begränsa användningen av återbrukad plåt till dörr- och fönsteromfattning, dropplåtar, vindskivor, gesimsrännor, berättar Pär Johansson.

Foto: Malin Arnesson

Från Helsingfors till Halland

Genom entreprenören NCC kom man i kontakt med en lämplig leverantör, fastighetsföretaget Senatti i Helsingfors, som just var i färd med planerna att renovera stadens museum för samtidskonst, Kiasma. 600 kvadratmeter zinkplåt har nu fraktats till Halland i väntan på att monteras på den nya anläggningen.

För entreprenören Pålsonplåt blir det första gången som man medverkar i ett storskaligt återbruksbruksprojekt. Men projektledaren Andreas Nilsson tror inte att det kommer att innebära några stora förändringar i sättet som man jobbar.

– Rent praktiskt är det inga större skillnader mot ett normalt nybygge. Vi kommer att måtta och tillverka de delar som behövs. Det enda är att plåten har suttit uppe på ett annat ställe förut, säger Andreas Nilsson.

Foto: Malin Arnesson

Överbliven plåt från museet

I Helsingfors fortskrider arbetet med att färdigställa det nyrenoverade museet. Som Finlands nationalgalleri och museum för nutidskonst är Kiasma ett prestigeprojekt. Hållbarhetsarbetet kopplas till den finska regeringens mål att vara en pionjär inom cirkulär ekonomi, där värdet av material ska behållas så länge som möjligt.

– Vi är mycket glada att den överblivna plåten från renoveringen kommer till användning. Idéen kom ursprungligen från Rheinzink som berättade att Chalmers sökte begagnad zinkplåt till den nya anläggningen i Sverige, berättar Selja Flink, byggprojektchef på Senaatti.

Hon förklarar att zinkplåten normalt sett smälts ned som råvara för ny plåt, men när plåten återbrukas sparas den energi som krävs i processen. Demontering av intakt plåt är dock dyrare och det tillkommer också kostnader för lagring av material.

– Plåten från museet måste lossas varsamt i fogarna för att inte skadas och transporteras i hela ark, berättar Selja Flink.

Foto: Malin Arnesson

Zink har lång livslängd

Fler har dock visat intresse för att återbruka plåten från museet. Arken kommer även att användas till fasaden på den nya återvinningsanläggningen i Vanda utanför den finska huvudstaden.

Jari Virmanen, projektledare på HSY (Helsningforsregionens miljötjänster) som driver anläggningen ser många förtjänster.

– Fördelarna med zinkplåt är livslängden och det minimala behovet av underhåll, säger han och berättar att han hoppas att hitta fler byggprojekt där den återbrukade plåten kan användas precis som den är.

Han räknar med att installationen blir dyrare, men tror att detta kommer att kunna vägas upp av de lägre materialkostnaderna.

Vill inspirera andra

På Rymdobservatoriet i Onsala pågår uppstartarbetet för att färdigställa det nya besökscentret. Projektledaren Pär Johansson är förhoppningsfull och tror att projektet kommer att inspirera fler inom byggbranschen till att satsa på återbruk av plåt och andra material.

– Resultaten från våra beräkningar av råmaterial, transport och tillverkning är cirka 170 kg CO2e per m2 Atemp (koldioxidekvivalenter i kilogram per kvadratmeter tempererad yta). Som jämförelse är cirka 350 kg ”normalt” vid nyproduktion. Detta visar att återbruk fungerar i praktiken och med rätt metoder kan bli en viktig del i lösningen för att minska vår klimatpåverkan. //

Denna artikel har tidigare publicerats i Svensk Byggplåts tidning MIA (Metall I Arkitekturen). Fler artiklar från MIA finns här: https://www.svenskbyggplat.se/mia.

Så beräknas projektets klimatpåverkan
Beräkningar av projektets klimatpåverkan baseras på mängden material i byggkalkylen från totalentreprenören NCC och de utsläpp som användningen av dessa material normalt genererar, enligt Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Återbrukat material räknas bort i beräkningen, då dessa material redan har genomgått en livscykel och miljöskulden därmed anses betald. Klimatbelastningen för transporter och konditionering ingår inte i klimatkalkylen, då det i dag saknas tillförlitliga data för de utsläpp som genereras i logistikkedjorna.
Källa: Chalmersfastigheter

Foto: Malin Arnesson

 

Här ger trivsel och teamkänsla bättre affärer

– Det är ju inte så vanligt längre att ett företag har både vent och plåt. Det är mest på mindre orter där ett företag kan utföra de flesta byggtjänster. Men i vårt fall kändes det som en naturlig utveckling eftersom vi redan innan jobbade tätt ihop med Åke, säger Richard Sörenson.

I dag har de tio anställda plåtslagare och lika många på ventsidan, men på de allra flesta sätt fungerar de båda systerföretagen som ett och samma bolag.

– Vi samarbetar mellan avdelningarna i viss utsträckning och vid behov kan vi låna folk av varandra. Vi har också gemensamma veckomöten, fikapauser och firmafester, fortsätter Richard.

Han och Andreas Martinsson träffades redan när de gick på byggprogrammet på Uddevallaskolan.

– För mig kändes det ganska naturligt att det blev inriktning på byggplåt eftersom det är ett omväxlande yrke, säger Andreas.

Om Richards och Andreas väg till plåtslageribranschen var spikrak så var Åke Åkerbloms väg till ventilationsbranschen mer brokig.

– I botten är jag elektriker och sedan hamnade jag på ett ventilationsföretag där jag jobbade med styr och reglering. Så småningom utbildade jag mig till servicetekniker där, säger Åke.

Hur skulle du vilja beskriva Bohus Plåt & Vent?
– Vi är ett ungt, modernt företag som drivs av tre killar från en yngre generation. Vi tänker affärsmässigt, utan att vara toppstyrda och drivs av en teamkänsla. Dessutom ser vi till att vidareutbilda vår personal. Vår sammanhållning är väldigt god – vi hittar på roliga saker tillsammans med våra medarbetare och försöker göra dem delaktiga i saker och ting. Det är viktigt att personalen trivs och att de känner att vi är ett fungerande team.

Andreas Martinsson visar upp diplomet som Bohusläns Plåtslageri fick ta emot för ett år sedan, som ett bevis på att företaget blev det 100:ade plåtslageriet som blev auktoriserade enligt ”Trygg plåt”. Foto: Tomas Skagerlind

Ligga i framkant tekniskt och digitalt

De tre delägarna är också överens om att det är viktigt att hela tiden ligga i framkant och hänga med i den tekniska och digitala utvecklingen.

– Vi satsar mycket på vidareutbildningar för oss och personalen. Inte minst för att det finns många upphandlingar som kräver det. Att få lära sig något nytt blir också ett avbrott och en upplevelse i vardagen. Det är kul och uppskattas av personalen, säger Richard.

Hösten 2020 blev Bohus Plåtslageri det hundrade medlemsföretaget som genomförde Plåt & Ventföretagens auktorisationssystem för plåtslagerier – ”Trygg plåt”.

Varför valde ni att auktorisera er?
– Vi valde att auktorisera oss för att kunna visa att vi är ett seriöst företag. Man måste alltid visa framfötterna i alla lägen i den här branschen. ”Trygg plåt” är ett steg på vägen, tycker Andreas.

Hur stor insats krävdes det för att bli godkända och få auktorisationen?
– Det var ganska enkelt för oss, eftersom vi redan jobbade väldigt strukturerat och med kvalitetsledning generellt. Så först tyckte vi att det var lite ”overkill” med ”Trygg plåt”. Men nu i efterhand känns det bara bra att ha ett bevis på det som vi gör och att vi kan det. Och har man ett arbetssystem så blir det lättare att få in nytt folk i vår företagskultur när vi växer, säger Richard.

Bohusläns Ventilation och Bohusläns Plåtslageri är rent juridiskt två separata bolag, men Richard, Åke och Anderas driver det som ett enda företag. Foto: Tomas Skagerlind

Proffsigt med välutbildad personal

Några av de anställa ventilationsmontörerna har genomgått Plåt & Ventföretagens utbildning för injusterare, ”Mät rätt”. Kursen är en webbaserad grundutbildning inom mätteknik och injustering. Den tar ett helhetsgrepp på allt som har med injustering att göra och innefattar allt från luftflödesmätning till hur man använder olika mät- och injusteringsmetoder med systematik, från inledning till sammanställning och rapportering.

– Jag var jätteglad när ”Mät rätt”-kursen lanserades, eftersom jag hade stött på förbundet och efterfrågat en liknande utbildning. Det är ju alltid mycket bättre att ha dokumenterat välutbildad personal. Inte nog med att allt blir bättre gjort då, det ger också ett proffsigare intryck gentemot kunden om man kan visa upp att vår personal är välutbildad, säger Åke Åkerblom.

Har ni använt någon av den övriga servicen som ingår i medlemsskapet i Plåt & Ventföretagen?
– Ja, det är en hel del faktiskt. Vi har gått webbutbildningen om det nya kollektivavtalet och varit på kurserna ”Entreprenadjuridik”, ”Effektiv projektledning”, ”Safe construction” och ”Skotta säkert”. Vi har även fått mycket hjälp av Patrik Calén när det gäller PV Kalkyl, säger Rickard.

Andreas fyller i:
– Det känns också tryggt att ha ett starkt branschförbund i ryggen och att kunna ta hjälp av förbundets jurister när det dyker upp frågor.

Rekrytering största hindret

Vilket är det största tillväxthindret för er?
– Det största problemet är att hitta folk att anställa, så vi har bland annat ett samarbete med Uddevallaskolan. Vi tar emot lärlingar, lär upp dem och anställer dem. På så sätt kan ungdomarna lära sig vår verksamhet från grunden och det blir lättare för oss att forma dem och få in dem i vår företagskultur. På samma sätt har Åke nyligen tackat ja till att vara mentor för Movants ventelever, säger Richard.

Hur har ni påverkats av coronapandemin?
– Med plåt märkte vi inte så stor skillnad, men på ventsidan blev arbetssättet lite annorlunda. Vår personal kunde till exempel inte komma in för service och för att göra OVK-besiktningar. Men totalt sett har vi inte påverkats så mycket av pandemin, säger Åke.

Hur ser framtiden ut för er?
– Vi vill gärna anställa några till, men på många sätt har vi redan nu en bra nivå på jobb kontra vad vi hinner med. Det är känslan i alla fall och det är viktigt att vi hel tiden har kontroll på verksamheten. Folk ska trivas här. Det är viktigt, för en välmående personal genererar alltid bättre lönsamhet, avslutar Andreas. //

 

FÖRETAGSFAKTA
Bohusläns Plåtslageri AB är ett auktoriserat plåtslageri som bildades 2016. Systerbolaget Bohusläns Ventilation AB kom till 2018.
Ort: Kontor och verkstad finns i Uddevalla.
Ägare: Richard Sörenson, Andreas Martinsson och Åke Åkerblom.
Antal anställda: Tio inom plåt och lika många inom ventilation.

APLICATIONS

Modernare byggregler för effektivare byggbransch

Det ska gå snabbare att bygga och byggandet behöver bli mer kostnadseffektivt. Dessutom måste företag i byggsektorn få större möjlighet att hitta nya, innovativa...

Det sitter i detaljerna

SENASTE NYTT