Det var egentligen inte alls meningen att Etna Runborn från Norrköping skulle bli plåtslagare. Hon hade siktet inställt på att bli tulltjänsteman, precis som sin pappa, och började därför på gymnasiets samhällsvetenskapliga program.

Men efter bara några dagar insåg hon att hon ju var mer praktiskt lagd och gillade att röra på sig mycket, i stället för att sitta still i en skolbänk. Så hon bytte till byggprogrammet med sikte på att bli målare, som sin mamma.

– Jag är född med pensel i handen och har alltid hjälpt till när mamma har målat något hemma. Så det kändes naturligt att välja målarutbildningen, säger hon.

Kände inte till plåtslageri

Men så hade förstaårseleverna på Bråvallagymnasiet rundgång och Etna fick prova på plåtslageri, ett hantverksyrke som hon inte alls kände till innan dess.

– Då upptäckte jag att det var ännu roligare än måleri, så jag bytte inriktning. Det jag gillar med plåtslageri är att man får skapa saker och göra allt själv från grunden. Och så tycker jag om att det är mycket eget tänkande och räknande.

I dag går 17-åriga Etna andra året på byggprogrammet med inriktning plåtslageri. Hon är en av två tjejer i sin klass och trivs som fisken i vattnet. Tre dagar i veckan är hon på praktik på K.G. Hjelmgrens Plåtslageri eftr. AB i Norrköping där hon har Jenny Landberg, 28 år, som sin handledare.

– Jag trivs jättebra här, både med arbetsuppgifterna och kollegorna. Mycket handlar ju just om vilka man jobbar med och det är jättebra kollegor här på K.G. Hjelmgrens, säger Etna.

Började som praktikant

Jenny Landberg började också som praktikant på K.G. Hjelmgrens under sin gymnasietid. Nu har hon varit på företaget i nio år.

– Innan jag kom hit på praktik hade jag varit på en annan firma, men där trivdes jag inte alls lika bra. Det är viktigt att man känner sig välkommen som praktikant och att företaget ställer upp och tar sig tid för en. Det gjorde de här på K.G. Hjelmgrens och det försöker jag göra nu när jag tar hand om våra praktikanter. De ska känna sig som en i gänget och ha vettiga uppgifter att göra. Visst kan det ta lite mer tid ibland och det händer att det blir fel, men det ingår när man tar sig an en praktikant, menar Jenny.

”Bli inte arg om de gör fel”

– Man måste ge praktikanterna tid och ha ett visst lugn, inte bli arg om de råkar göra fel. Visst, det kostar kanske pengar om det blir fel, men samtidigt är det ju, som vår chef Patrik brukar säga, ”läropengar”. Man lär sig av att göra fel, och då får det bli ”gör om gör rätt” i stället. Den inställningen finns här hos oss och det tycker jag är bra.

Jenny var ensam tjej på firman väldigt länge, och även om hon trivs bra med att jobba tillsammans med killar så tycker hon att det är roligt att nu få fler tjejer som kollegor.

– I början var det kanske lite grabbigt när jag var ny som plåtslagare, även om jag aldrig har varit utsatt för något jobbigt. Men det var inte många tjejer i branschen. Nu kommer det fler och det är jättekul. Vi får ofta positiva kommentarer från kunderna som tycker att det är kul att se en tjej som är plåtslagare.

Mansdominerat yrke inget problem

För Etna var det ingen stor sak att välja ett mansdominerat yrke.

– Jag är uppvuxen med killar och har alltid haft många bra killkompisar, så det är liksom ingen stor grej. Jag är som en av killarna på jobbet, även om vissa andra ute på byggena kan reagera ibland, men det är bara att lära sig hantera det och strunta i det.

Båda två är medvetna om att det är svårt att få ungdomar att söka sig till branschen och de tror att tidig information är en av nycklarna.

– Man måste visa upp yrket mer för unga, för jag tror att många hade tyckt att det var kul men nu känner de inte till det. Och man måste ut tidigt, gärna redan i sjuan på högstadiet, för det är många som redan då börjar fundera på vad de vill bli, säger Etna.

Yrkesambassadör

Jenny håller med. Hon är en av K.G. Hjelmgrens yrkesambassadörer med uppgiften att få upp ungdomars intresse för plåtslageri. Det innebär att hon då och då tar emot elever från gymnasiets årskurs ett och visar dem företagets plåtverkstad och vad man kan göra med plåt samt svarar på deras frågor.

– Jag tror att det är viktigt att de får se hur vi jobbar och kan ställa frågor om yrket. Jag tror även att det är bra att lyfta fram fördelarna, som att det är bra lön och att du är så gott som garanterad ett jobb efter gymnasiet och att jobbet är väldigt fritt. Det är sådant som är viktigt när man ska göra sitt yrkesval.

”Ingen fråga är för dum”

Jenny har inte varit ute på skolor än, men flera av hennes kollegor har det och det ligger i planen att även hon ska ut och missionera om plåtslagaryrket. Precis som Etna tror hon att det är viktigt att börja redan på högstadiet.

– Vi måste nå dem som är 14–15 år så att de har betänketid innan det är dags att välja inriktning. Jag tror att det är bra att vi plåtslagare som träffar dem är lite yngre och gärna tjejer, så att fler tjejer vågar söka sig till yrket. Vi blir ju lite av förebilder för dem.

För Etna, som tar studenten om ett år, är framtiden ljus. Jobb lär hon ha, förhoppningsvis på K.G. Hjelmgrens för där trivs hon jättebra, och förhoppningsvis blir det SM för unga plåtslagare i årskurs tre.

Till andra unga personer som står i begrepp att göra sitt gymnasie- och yrkesval har hon ett gott råd:

– Gå på öppet hus och besök skolor, för där kan du få prova på yrket och få en bild av det. Och ställ massor av frågor, ingen fråga är för dum!

Läs artikeln om K.G. Hjelmgrens Plåtslageri och deras inställning till praktikanter. 

Minst en ny praktikant, ibland två, varje år. Så ser det ut för medlemsföretaget K.G. Hjelmgrens Plåtslageri eftr. AB i Norrköping. Ända sedan Patrik Rydberg tog över firman år 2000 har de arbetat aktivt med att ta emot och lära upp praktikanter från Bråvallagymnasiet, som tidigare hette Ebersteinska gymnasiet.

– Man kan säga att jag har byggt upp företaget från Bråvallagymnasiet. Varje år tar vi in praktikanter från skolan och 90 procent av mina anställda kommer därifrån, eftersom flera av dem stannar kvar hos oss efter studenten.

Patrik Rydberg har alltså jobbat tätt ihop med skolorna i Östergötland i över 20 års tid och han har lyckats väl med att få ungdomar att upptäcka plåtslagaryrket. Men tyvärr blev det en del tapp under pandemin.

– Då kunde vi inte åka ut och visa upp yrket under skolornas rundvandring. Det gjorde att vi missade många unga som kanske hade valt plåtslageri om de hade känt till yrket. Nu har vi tagit igen det och har till och med ett överintag i skolorna i både Norrköping och Linköping till hösten, men det blir ju ändå ett glapp på tre år.

Lagarbete

En stor fördel med att ta in praktikanter är möjligheten att forma dem till de yrkespersoner som man vill ha, förklarar Patrik Rydberg. Samma sak gäller förstås med lärlingar, som också spelar en viktig roll i att bygga företaget inför framtiden.

– Det är lite som att sätta ihop ett idrottslag, man måste ha alla slags typer för alla behövs i kedjan. Det går inte att ha enbart en massa Zlatan. Och man måste våga ta in lärlingar och praktikanter i både hög- och lågkonjunktur, säger Patrik Rydberg som ser praktikanterna som en långsiktig investering i nya medarbetare för både sitt eget företag och hela branschen.

För det mesta är K.G. Hjelmgrens praktikanter med ute på byggen och gör liknande arbetsuppgifter som sin handledare. Men ibland brukar Patrik även ge dem övningsuppgifter i verkstaden för att de ska få chansen att träna upp sina färdigheter i lugn och ro på hemmaplan. Då får det både ta tid och bli fel ibland.

– Det finns alltid grejer som de kan göra. Jag brukar sätta dem att göra ett större antal fönsterbleck eller gavlar. Det går faktiskt att tjäna pengar på praktikanter från dag ett om du visar dem hur de ska göra.

Praktikanterna måste få öva

Det händer förstås att det blir fel och att de får slänga material, så visst går det åt en del plåt. Men K.G. Hjelmgrens har flera leverantörer som skänker sekunda material som eleverna kan träna på.

– Man måste våga låta praktikanterna öva om det ska bli bra på det de gör, säger Patrik Rydberg och fortsätter:

– Men det är självklart även jätteviktigt att de får vara med ute på riktiga jobb och lära sig yrket på plats. Tyvärr tar många andra firmor med praktikanter som bara får stå och titta på.

Han påpekar att man som handledare även måste tänka på att förmedla sin kunskap och berätta hur man gör.

– Många i vår bransch har jobbat väldigt länge själva. Att då ta in en praktikant och plötsligt berätta hur man gör en sak som sitter i ryggmärgen kan vara svårt. Men det är inte så krångligt egentligen, utan handlar om att hela tiden berätta varför du gör som du gör och låta din praktikant få testa själv.

”Vi måste ut på skolorna”

Att unga personer tar intryck av andra unga är en sak som K.G. Hjelmgrens tar fasta på. Därför har de utsett just några av sina yngre plåtslagare som ambassadörer för yrket. De är ute på Bråvallagymnasiet en dag per läsår och träffar elever, föreläser och berättar om plåtslageri.

– Vi företag måste ut på skolorna och hjälpa dem, för de har varken ekonomin eller kunskapen att göra det själva. När vi visar vårt intresse får vi även chansen att vara med och forma utbildningen och ställa vissa krav på den, vilket gynnar oss som företag.

Patrik Rydberg är även engagerad i såväl Kompetens25 som Euroskills, där han har agerat både projektledare för den svenska uttagningen och ansvarig för sponsorerna.

– Branschen saknar 2 000 plåtslagare och ventilatörer, så det är helt avgörande att vi gör den här typen av aktiviteter som rekryteringskampanjen Kompetens25 och tävlingen Euroskills om vi ska nå målet med 25 procent fler plåtslagare till 2025, säger han och tillägger:

– Visst är det en hel del jobb och kostnader förknippat med det, men vi måste satsa för att vinna och komma ut där ungdomarna ser oss. För vi måste synas, annars finns vi inte, och då söker sig inga till branschen.

Läs vad praktikanterna Etna Ruborn och Jenny Landberg tycker om plåtslageriyrket.