Hem Blogg

Fyra medlemmar om pandemins påverkan

Tommy Wixner, Wixner Plåt & Ventilation

Hur har ni påverkats av pandemin?
– Under våren 2020 märkte vi inte av den så mycket, det var mest oro över vad som skulle hända. Däremot blev andra vågen under hösten desto tuffare med betydligt mindre sysselsättning. Vi jobbar mycket mot bostadsrättsföreningar, och eftersom vi jobbar med ventilationsarbeten inomhus i folks lägenheter så blev många jobb inställda.

Hur löste ni de utmaningarna?
– Som tur är har vi ett andra ben att stå på – våra plåtentreprenader. Så vi har riktat in oss mycket på det. Och nu i vintras hade vi även tur i oturen för det blev så mycket snö att vi har haft fullt upp med snö- och takskottning.
– Men vi har även lagt till en del i verksamheten: produktutveckling. Vi märkte nämligen att när folk var hemma under pandemin blev de mer och mer intresserade av att jobba i trädgården och vi fick in många förfrågningar om att göra blomlådor och rabattkanter i corten. Så vi startade en sidobusiness med det som har gått jättebra. Vi har även tagit fram en snöraka som man kan ha för att skotta av taket på sin villa. Den har sålt jättebra. Det gäller att tänka lite utanför boxen!

Vad tar ni med er för erfarenheter framöver?
– Vi har alltid jobbat med både ventilation och plåtentreprenad. Och vi har en fördel av att alla våra anställda som gör ventilation i grunden är plåtslagare, så alla klarar även plåtjobben. Så när vi har haft lite sämre med jobb på ventilation, men mer på plåtsidan, har våra servicetekniker och montörer fått gå in och lägga plåt och vara med och hjälpa till. Det gör oss flexibla och det är en styrka.

Vad tror du om branschens utveckling efter pandemin?
– Det är svårt att säga, men jag tror att det kommer bli ganska mycket jobb när den är över. Man kan se att det är många förfrågningar och anbud som har lämnats in, men där beställarna ligger och väntar utan att komma till beslut. Så jag tror att det under de närmsta fem åren kommer att bli ganska mycket jobb.

Kan du ge något tips på hur företag i byggbranschen bör tänka för att få i gång verksamheten och lönsamheten efter pandemin?
– Att inte låsa sig vid medarbetare som bara har specialistkunskap. För det blir problematiskt om det är färre jobb på den delen. Var flexibel och anställ folk som kan jobba med flera olika områden.

Vad ser du mest fram emot när pandemin är över?
– När det gäller jobbet längtar jag efter att kunna umgås med kunder och anställda utan att behöva tänka på munskydd, handsprit, handskar och avstånd. Det känns så onaturligt. Privat ser jag mest fram emot att få resa igen. //

 

 

Håkan Bolander, Hagmans tak

Hur har ni påverkats av pandemin?
– För oss blev våren 2020 en katastrof, eftersom många av de företag som vi jobbar åt frös sina investeringar. Det gjorde att vi tappade omsättning. Vi avslutade väldigt många jobb till årsskiftet 2019/2020 och hade en mycket svag ingång på 2020, och tyvärr ingenting som kom i gång.

Hur har ni tacklat era utmaningar?
– Vi löste sysselsättningen genom att subventionera vissa jobb för att kunna sysselsätta våra anställda. Men vi var ändå tvungna att säga upp tre plåtslagare på grund av vikande orderingång och osäkerhet.

Vad tar ni med er för erfarenheter framöver?
– Det var ingen vidare bra strategi att säga upp personal på grund av en risk för vikande marknad. Vi tappade inte bara de tre som sades upp, utan även ytterligare tre som inte var nöjda med företagets lösning av problemet.

Vad tror du om branschens utveckling efter pandemin?
– Det är svårt att sia om. Men en sak som är säker är att det i avtalen framöver bör finnas en force majeure-paragraf, så att man snabbt och utan kostnad kan friställa medarbetare om något liknande händer igen. Många andra branscher, som har insett att de är överbemannade, kommer nog att minska sin personal efter pandemin, men jag tror inte vår bransch får den utvecklingen.

Kan du ge något tips på hur företag i byggbranschen bör tänka för att få i gång verksamheten och lönsamheten efter pandemin?
– Jag tror att det är viktigt att behålla kompetenser och nyckelpersoner i svåra tider då osäkerheten blir påtaglig. Det är även viktigt att man har vinster kvar i bolagen för att man ska bli uthålligare. Staten skramlade med förändringar i 3:12-regeln, vilket jag tror maxade uttagen ur privata bolag. Det leder snabbt till en försvagad likviditet som inte direkt gör företaget uthålligare i kristider.

Vad ser du mest fram emot när pandemin är över?
– Stabilitet och ökad lönsamhet är något som vi alltid eftersträvar. Det har varit högt tryck i branschen nu i några år och vi hoppas att det håller i sig även efter pandemin. Självklart ser vi fram emot ett öppet samhälle där vi kan röra oss fritt globalt och att kunna socialisera. Jag gillar spontana möten. //

 

 

Fredrik Gustafsson, Grubbe Ventilation

Hur har ni påverkats av pandemin?
– I början av pandemin försvann många av våra servicejobb, eftersom ingen vågade beställa dessa jobb, och våra industrikunder försvann helt. Vi märkte också att alla jobb fick mycket kortare ledtider.

Hur har ni tacklat era utmaningar?
– Vi har letat aktivt efter nya kunder, bland annat genom att gå ut med mer lokal reklam där vi berättar om hur vi jobbar för att följa restriktionerna och därmed kunna utföra coronasäkra jobb.

Vad tar ni med er för erfarenheter framöver?
– Vi har lärt oss att ständigt höja blicken. Till exempel är det väldigt viktigt att se till att ha en bredd på kunderna så att inte alla kunder är av samma typ, utan att de verkar inom olika branscher. Det är ju exempelvis inte bra att ha 100 procent kunder inom industri, eller 100 procent inom bostadssektorn. Då blir man mer sårbar om det händer något och jobben minskar.

Vad tror du om branschens utveckling efter pandemin?
– Jag tror att vi kommer att se fler och mer effektiva möten via Teams och andra liknande digitala plattformar. Det har visat sig fungera bra och jag tror att vi inte vill gå tillbaka helt till det som var innan, när vi insett hur effektivt det är med videomöten. Sedan kan inte alla möten vara via video förstås, men när det funkar så är det ett väldigt bra alternativ.

Kan du ge något tips på hur företag i byggbranschen bör tänka för att få i gång verksamheten och lönsamheten efter pandemin?
– Sitt inte och sura, utan ta tag i problemen och försök hitta nya vägar för att skapa lönsamhet. Leta aktivt efter nya kunder och fundera på om ni kan utvidga er till att hitta kunder inom flera olika branscher för att ”inte lägga alla ägg i samma korg”, så att säga.

Vad ser du mest fram emot när pandemin är över?
– Att få kramas! Och att kunna umgås med människor utan att behöva tänka på avstånd, restriktioner och annat som vi har gjort så länge nu. //

 

 

Jörgen Rasmusson, Lödde Plåt och förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen

Hur har ni påverkats av pandemin på Lödde Plåt?
– Personligen drabbades jag av corona i vintras och hade under elva dygn kraftiga symtom. Jag lider faktiskt fortfarande av lukt- och smakbortfall. Så det var en pärs i sig.
– Rent jobbmässigt har det också varit ett tufft år med fler sjukskrivningar än normalt på företaget, eftersom man ska vara extra försiktig vid minsta symtom. Vi har dessutom haft ett antal coronafall på företaget. Detta, i kombination med att två stora projekt har skjutits framåt i tiden, har gjort att vi har haft ett femtontal plåtslagare hos oss som vi inte har kunnat sysselsätta. Så det har inte varit lätt.

Hur tycker du att framtiden för plåt- och ventilationsbranschen ser ut?
– Jag tycker ändå att framtiden ser mycket ljus ut när Sverige ska återhämta sig efter pandemin. Inte minst eftersom vi ligger efter när det gäller bostadsproduktionen. Det ska även bli väldigt intressant att se hur våra branscher kan vara med och bidra till klimatomställningen och den gröna omställningen som Sverige går igenom. Naturligtvis är det nu främst fokus på att få befolkningen vaccinerad så fort som möjligt, så att hjulen kan börja snurra i normal takt igen. Men sammantaget är min syn på framtiden ljus!

Kan du ge något tips på hur företag i byggbranschen bör tänka för att få i gång verksamheten och lönsamheten efter pandemin?
– Det bästa rådet som jag kan ge är att vara öppen för det nya som kommer. Och att fundera på hur man både som företag och företagare kan bidra till ett förnybart Sverige, enligt Agenda 2030, vid återstarten. Några konkreta exempel på detta är att minimera sitt spill, minska antalet transporter och söka återanvändningsmöjligheter tillsammans med andra inom byggbranschen. Kort och gott att hjälpa till att starta Sverige med en grön omställning. Gör vi det så tror jag att vi kommer att lyckas bra som bransch.

Vad ser du mest fram emot när pandemin är över?
– Ur det privata perspektivet ser jag fram emot att livet återgår till lite mer normala former. Att kunna umgås med människor och inte minst få gå på idrotts- och kulturevenemang, men också att kunna resa ner till huset i Spanien.
– Ur det professionella perspektivet ser jag fram emot att byggkonjunkturen håller i sig så att vi kan tjäna tillbaka det som vi har förlorat under pandemin. Att vi åter får ha fysiska möten med personal och kunder. Men också att vi fortsätter med det som har varit bra under pandemin, som exempelvis digitala möten när det rör sig om korta avstämningar då detta sparar både tid och miljö. //

”Termosen” i Ystad får ny kostym av alubond

Tobias Lellky, vd på Plåtexpressen.

Ystad energis ackumulatortank stod klar redan 2017, men då var den utan ”ytterrock” och endast beklädd med en grå TRP-plåt. Först nu ska tanken få sin slutgiltiga gestaltning med en cortenliknande alubondskiva som är perforerad i olika mönster.

Bakom gestaltningen av tanken står Kamikaze arkitekter och arbetet med att klä den görs av medlemsföretaget Plåtexpressen under den kommande sommaren och hösten.

– Det är jätteroligt att vi, på totalentreprenad, har fått förtroendet att klä ackumulatortanken som har blivit ett så tydligt landmärke här i Ystad. Att vi dessutom gör jobbet ihop med Kamikaze arkitekter är extra roligt, för vi har ett väldigt bra och etablerat samarbete med dem sedan många år, säger Tobias Lellky, vd på Plåtexpressen.

Tornet är 60 meter högt och helt runt. Plåten kommer att monteras vid ett vikttåligt räcke högst upp på tanken och fästas i en stomme som sitter på tornets fasad. Stommen tillverkas i Plåtexpressens verkstad och utförs av strängpressad aluminium. Alubondplåtarna, som är 1,5 x 3 meter, kommer färdigperforerade från leverantören i Serbien.

– De kommer i 23 olika varianter som ska passas ihop för att få till rätt mönstring på tornet, berättar Tobias Lellky.

Nära samarbete under processen

Christoffer Marsvik, arkitekt på Kamikaze arkitekter.

Med tanke på den blåsiga väderleken på den sydskånska slätten är det ett inte helt enkelt jobb som de har framför sig, men Tobias Lellky ser fram emot det med tillförsikt.

– Visst är Ystad blåsigt och visst finns det en viss risk att vädret ställer till det. Men vi är vana och kommer att bygga ställningar runt hela tanken för att få så effektiv produktion som möjligt när vi väl är där och jobbar, säger han och tillägger att tidsplanen är att få klart jobbet på åtta veckor och att han räknar med 6–9 man på projektet.

Christoffer Marsvik, arkitekt på Kamikaze arkitekter, och hans kollegor har arbetat nära Plåtexpressen under hela gestaltningsarbetet.

“Vi har haft ett mycket nära och bra samarbete med de kunniga plåtslagarna på Plåtexpressen under hela processen.”

– Vi har haft ett mycket nära och bra samarbete med de kunniga plåtslagarna på Plåtexpressen under hela processen, något som har bidragit till det lyckade slutresultatet.

Han berättar att gestaltningen av ackumulatortanken är tänkt att föra tankarna till Ystads historia.

– Vi landade i att ackumulatortanken är ett så tydligt landmärke för Ystad och har därför införlivat flera olika blinkningar till stadens historia när vi har utformat fasaden. Bland annat är profilen på toppen av tanken taggad precis som Ystads kloster, och vi har vävt in plåtar med korsvirkesmönster precis som Ystads välkända korsvirkeshus.

Ystad energi har planer på att utveckla tornets utseende ytterligare med hjälp av ljuseffekter framöver.

Sjöstaden Ystad speglas i utformingen

Vinko Culjak är chef för fjärrvärme på Ystad energi.

Att Ystad är en sjöstad kommer också igen i utformningen.

– Hela tanken är ju lite av ett fyrtorn med sin höga höjd och den belysta plattan högst upp. Så belysningen, där en perforerad spiral löper längs med hela tanken upp mot toppen och belyses bakifrån på kvällarna, är en flört med detta.

Han tillägger att valet av alubond som material är ett sätt att få ner vikten och ändå behålla samma känsla som rostig corten.

– Alubond är ett material med en kärna av komposit och 0,4 mm aluminium utanpå, vilket gör det betydligt lättare än corten. Det är även lite jämnare i färgen, men på håll är det ingen som ser skillnaden utan det blir lika snyggt som corten. Dessutom är det ett material som är enkelt att ha att göra med eftersom det är så formbart.

Vinko Culjak är chef för fjärrvärme på Ystad energi. Han gläder sig åt att ackumulatortanken nu får sitt slutgiltiga utseende.

“Utformningen av tanken, som toppas av en ”gloria” som är belyst underifrån, är inte enbart ett estetiskt val.”

– Det känns skönt att vi nu äntligen har kommit till vägs ände och slutför projektet – och att det blir så fint!

Utformningen av tanken, som toppas av en ”gloria” som är belyst underifrån, är inte enbart ett estetiskt val, berättar Vinko Culjak.

– Solcellerna på ”glorian” bidrar även till att förse tanken med el för att driva belysningen och pumparna till den.

Ystad energi har planer på att utveckla tornets utseende ytterligare med hjälp av ljuseffekter framöver.

– Eftersom alubonden är monterad med en distans från den underliggande plåten finns det stora möjligheter att leka med olika varianter av LED-belysning, kanske i olika färger, genom hålbilderna i plåten. Det kommer vi definitivt att titta på framöver, säger Vinko Culjak. //

 

Fakta ”Termosen” i Ystad
Ackumulatortanken kan ses som ett energilager, en bufferttank med varmt vatten. Den rymmer cirka 6 700 kubikmeter vatten och används för utjämning av lasten för biobränslepannorna som producerar fjärrvärme. Vattnet håller en temperatur från 45 grader till 99 grader i olika skikt, varmast är det högst upp. • Höjd 63 meter • Diameter 14 meter • Volym ca 6 700 m3 • Energilagring ca 400 MWh • Solceller på toppen, eleffekt på 21 kW  | Källa: Ystad.se

Habo Plåt kan konsten att behålla ett familjärt team

Idag driver Joakim Karlsson och Mikael Karlsson företaget Habo Plåt & Ventilation AB som de startade år 1989 tillsammans med pappa Alf. Idag är Alf 80 år och för ca 20 år sedan slutade han arbeta i företaget, men han dyker ofta upp i verkstaden för att kolla läget. När det är mycket att göra får han rycka in och hjälpa till i verkstaden vilket han tycker är väldigt roligt.

– Habo Plåt & Ventilation är verkligen ett familjeföretag, och pappa tycker ju det är väldigt roligt att vi gått i hans fotspår och fortsätter att driva företaget vidare. Just nu arbetar vi mest med plåtslageri men det har varierat. Jag brinner mer för plåtslageriet och min bror mer för ventilationen, och under åren har vi anpassat oss utifrån efterfrågan, säger Joakim.

Joakim Karlsson till höger i bild driver Habo Plåt och Ventilation tillsammans med sin bror Mikael Karlsson.

Allt från det stora till det lilla

Habo Plåt & Ventilation håller till i Habo och har uppdrag både där och i Jönköping som ligger 2 mil söder om Habo. De arbetar tillsammans med många av de stora aktörerna som PEAB, Skanska, NCC och SERNEKE. Habo Plåt har bland annat gjort många uppdrag för fastighetsbolag som VätterHem, Junehem och HSB. De tar sig också an uppdrag från privatpersoner, som till exempel när en villa behöver ett nytt plåttak.

– Nu är vi så inarbetade att vi har bra kontakter och ett bra rykte. Vi har förmånen att få jobb via vårt nätverk, och även möjligheten att vara med och offerera på stora projekt. Nu marknadsför vi oss inte alls faktiskt, ibland är vi sponsorer för någon förening bara men det är för att vi tycker det är roligt att vara med och stötta, säger Joakim.

Ett mycket kompetent team

Habo Plåt och Ventilation har växt stadigt med åren och de har nu totalt 12 anställda. De har ett team som verkar trivas otroligt bra på jobbet, som har hög hantverksskicklighet och stor kompetens inom yrket. Det är en konst att behålla sina medarbetare i en bransch där det är brist på kompetens, men Habo Plåt och Ventilation har verkligen lyckats.

“Vi försöker skämma bort våra medarbetare lite lagom.”

– Det är jätteroligt att ha ett så bra team. Dom är otroligt duktiga och det är väldigt, väldigt sällsynt att vi får någon anmärkning vid slutbesiktningen av våra jobb. Vi får mycket beröm måste jag säga. Jag tror att många trivs här på grund av att vi försöker lyssna och möta deras behov, annars skulle de tröttna tror jag. Vi försöker skämma bort våra medarbetare lite lagom, säger Joakim.

Inte nog med att Habo Plåt och Ventilation är ett familjeföretag i grunden, Joakim berättar att hela teamet fungerar som en familj. Många sitter kvar efter jobbet och tar en kopp kaffe till innan de går hem. Joakim och Mikael arbetar för att hålla en positiv stämning och ett glatt gäng, och hittar på roliga saker tillsammans ibland. Enligt Joakim är det viktigaste är ändå att lyssna på medarbetarna, man kan till exempel möta deras önskemål när det kommer till utrustning och maskiner, det måste inte fungera så som det alltid har gjort.

Projekt inom byggplåt

Plåtslagarna vill gärna arbeta i projekt där de får visa upp sin hantverksskicklighet. Under hösten startade Habo Plåt och Ventilation igång ett par stora projekt. Det var kvarteret Fabriken i Jönköping där fastighetsbolaget VätterHem var beställare, ett stort projekt med mycket bandtäckning. De genomförde också ett takbyte på kvarteret Fribytaren i Jönköping, även det var ett projekt för VätterHem där de uteslutande arbetade med brun plåt för att behålla det gamla utseendet.

Ca tre fjärdedelar av Habo Plåts uppdrag är inom byggplåt och resten inom ventilation, och de handlar stora delar av sitt material från Bevego. Ända sedan Bevego öppnade filial i Jönköping har Habo Plåt varit kunder, och innan dess handlade de från företaget som köptes upp av Bevego. Det var där de träffade Anders Josefsson som än i dag är deras kontaktperson inom byggplåt.

– Vi är trogna kunder till Bevego, vi köper säkert 95% av allt material genom dem. Vi har handlat där sedan urminnes tider, eller sedan de öppnade filial i Jönköping i alla fall. Det är väldigt bra att ha en och samma kontaktperson, även om fler personer på Bevego blir inblandade under processen. Det är den höga servicen och den personliga kontakten som är allra mest värdefull. Man vet vad man får och man vet att det blir bra, säger Joakim.

Webbutik inom ventilation

Ett annat spännande område som Habo Plåt och Ventilation arbetar med är e-handel inom ventilation, och de driver sin webbutik under namnet Ventilationsshopen. Där säljer de allt från ventilationsaggregat till filter och reservdelar, och kunderna är framförallt privatpersoner och föreningar.

Inom Ventilationsshopen har de tagit fram en smart prenumeration på ventilationsfilter som innebär att privatpersoner kan prenumerera på det filter som passar ventilationssystemet i deras hem. Filtret landar automatiskt i brevlådan och blir som en påminnelse om att det är dags att byta filter. Även här finns ett samarbete med Bevego och du kan hitta ett antal produkter från Bevego i webbutiken.

“Många vet inte att man behöver byta filtret två gånger om året för att inomhusluften ska hålla en bra kvalitet.”

– Många vet inte att man behöver byta filtret två gånger om året för att inomhusluften ska hålla en bra kvalitet, och många glömmer dessutom av att byta. Vi såg att privatpersoner hade ett behov av att kunna köpa produkter inom ventilation på webben och därför startade vi Ventilationsshopen, och vi såg dessutom att en prenumeration på ventilationsfilter skulle fylla ett befintligt behov, säger Joakim.

Här på Kärnekulla Vättervyn arbetar några av plåtslagarna från Habo Plåt just nu.

Aktuellt på Habo Plåt och Ventilation

Just nu har Habo Plåt ett spännande projekt i gång i Habo. Det är Tosito som beställt ett riktigt stort lägenhetshus med 90 lägenheter, det har fått namnet Kärnekulla Vättervyn och byggs av SERNEKE. Därifrån är det en magisk utsikt över sjön Vättern som skapar en riktigt fin arbetsplats för plåtslagarna.

VätterHem har också beställt två höghus i Jönköping som Skanska just nu håller på att bygga. Även här är Habo Plåt på plats som plåtentreprenör, de två husen kallas för Vätterhöjden och blir 9 våningar höga med 39 lägenheter i varje hus. Precis som i de flesta projekt har Habo Plåt två plåtslagare ute på detta uppdrag. //

Modern konst i ett aluminiumskal

Plåt kom upp som en lösning i ett tidigt skede, när arkitekterna hade skissat fram en form utifrån uppgiften att skapa ett rum för konst på en liten yta. Den lilla konsthallen behövde passas in mellan två bergknallar och begränsningen var, förutom tomtens geografi, Attefallsreglerna på 25 kvadratmeter byggnadsarea och maximalt fyra meter i höjd.

Det berättar Karolina Hegen på STEG Arkitekter, som, tillsammans med Caroline Ekberg och Jenny Stening, har varit ansvarig arkitekt för byggnaden.

– Den skeva formen behövde en sammanhållen och lugn yta och den utsatta, saltstänkta platsen krävde ett tåligt material, vilket resulterade i att vi valde plåt, säger Karolina Hegen.

Långedrag Modern Art, LÅMA, är ett privat galleri som drivs av ett konstintresserat par. Sommaren 2020 hade paret sin första utställning i den nya konsthallen. Men dessförinnan hade Göteborgs Förenade Plåtslageri AB, ett av Plåt & Ventföretagens medlemsföretag, lagt mycket jobb på att få alla bitar på plats. Valet av aluminium gjordes efter ett förslag från Göteborgs Förenade Plåtslageri, som var med tidigt i processen.

– Vi har samarbetat mycket med både plåtslageriet och glasmästeriet. Valet av aluminium löste alla de delar som vi behövde. Plåten kunde kapsla in både tak och väggar i en till synes sömlös sammanhållen form. Att aluminiumet består av 75 procent återvunnet material är också en fördel, säger Karolina Hegen.

Plåtvalet blev mattsvart aluminium, efter förslag från Göteborgs Förenade Plåtslageri. Foto: James Silverman

Samarbete vanligt i små projekt

Ronny Jensson, ägare av Göteborgs Förenade Plåtslageri, berättar att företaget har haft flera uppdrag tidigare för STEG Arkitekter och att arkitektbyrån ibland hör av sig för att få råd kring plåtmaterial och diskutera uppdrag. Han upplever att det har blivit vanligare att arkitekter hör av sig till plåtslagaren innan de börjar rita.

– I det här projektet föreslog jag aluminium, med tanke på att det ligger ganska havsnära och så visade jag några tänkbara svarta nyanser, säger han.

“Den skeva formen behövde en sammanhållen och lugn yta och den utsatta, saltstänkta platsen krävde ett tåligt material.”

Göteborgs Förenade Plåtslageri har också samarbetat med glasmästeriet som levererade det trekantiga takfönstret.

– Fönstret var stort och väldigt tungt, så vi hjälpte till att bygga fönsterramen. Det blir gärna så att man samarbetar över branschgränserna i så här små projekt. Att arbeta tätt med arkitekterna gör att du som hantverkskunnig kan komma med synpunkter. Slutresultatet blir oftast bra då, säger han.

Bandtäckningen, all övrig plåttäckning på tak och fasad samt övriga plåtarbeten är utförda av Göteborgs Förenade Plåtslageri, likaså en specialbeställd skjutdörr med mönsterperforerad plåt.

Takfönstrets triangelform går igen i planens och platsens skevhet. Ljuset kommer in från norr samtidigt som värdefull väggyta behålls. Foto: James Silverman

”Gäller att måtta noga”

En utmaning i projektet var att få indelningen av plåtbanden att stämma, eftersom huset inte har några räta vinklar.

– Precisionen är viktig. I den här typen av minimalistiska projekt gäller det att måtta bandbredderna noga. Det kräver en del tankeverksamhet, så att falserna stämmer överens och flyter ihop, säger Ronny Jensson.

– Plåtslageri är ett yrke som kräver stor hantverksskicklighet om det ska bli bra – och det har det blivit. Beställarna är väldigt nöjda, något vi är mycket glada för, säger Karolina Hegen.

Också Ronny Jensson känner sig nöjd.

– Det blev jättebra. Plåtslagarna som var på plats har gjort ett fint jobb med en liten men viktig byggnad. Det är kul att mindre projekt som detta får vara med och tävla i stora sammanhang, säger han. //

Caroline Ekberg, Karolina Hegen och Jenny Stening som har varit ansvariga arkitekter i projektet. Foto: Calle Wernerlöv

Prylar på jobbet!

Det nya svarta inom takavvattning

Tidigare har det varit svårt att hitta mattsvarta takavvattningssystem, men nu lanserar Plannja takavvattning i en stilfullt mattsvart kulör.
– Svart är den vanligaste kulören på tak och takavvattning, och därför är det den första kulören i matt utförande som vi lanserar, säger Jacob Steinwall, produktutvecklare på Plannjas avdelning för takavvattningssystem.
Många tilltalas av det eleganta och sobra uttrycket mattsvart ger, vilket möjligtvis kan bero på kulörens förmåga att absorbera ljus.
– Det är lätt att tro att skillnaden på glans inte syns så tydligt, men den är betydande. Ljus speglar sig inte lika mycket i den matta ytan och det påverkar hur man upplever materialet, säger Jacob Steinwall.
Materialet är stålplåt från Sverige. Beläggningen, GreenCoat RWS Pro BT, är biobaserad och grunden är svensk rapsolja. Takavvattningssystemet kan köpas hos återförsäljare i hela Norden.

Paketlösning för öppning och stängning av taklucka

Fastex har utökat sitt sortiment med en paketlösning för öppning och stängning av takluckor helt i 4 mm rostfritt stål. Paktet innehåller uppställningskrok, kedja, ledbult med låsmutter samt bultar och flänsmuttrar för infästningen. Allt enligt rekommendationerna i AMA-Hus. Som tätning mot ytskiktet följer det med dubbelhäftande butylgummi.

 

400 kilometer på tre minuter

Nya Citroën ë-Jumpy Hydrogen är en eldriven transportbil som har en räckvidd på över 400 km, enligt WLTP. Bilen är utrustad med två energikällor: en 45 kW bränslecell som producerar elektricitet genom förbrukning av vätgas, och ett batteri på 10,5 kWh som agerar som 50 km reservräckvidd. Om vätgastanken blir tom övergår driften automatiskt till det elektriska batteriet för att underlätta körning till närmaste drivmedelsstation.
Den trecylindriga vätgastanken är placerad tillsammans med batteriet under förarsätena. Denna teknik möjliggör påfyllning av vätgas på under tre minuter och därmed en omedelbar återställning av räckvidden.
Batteriet laddas automatiskt genom elektricitet som genereras från bränslecellen. Det kan också laddas som vanligt vid en laddningsstation och även delvis genom energiåtervinning vid fartminskning.
Kombinationen av energikällor gör nya Citroën ë-Jumpy Hydrogen till en kraftfull elektrisk transportbil som släpper ut noll CO2 och därmed inte begränsas av miljözoner som finns i till exempel städer. De första transportbilarna väntas bli tillgängliga för kunder i Europa under hösten.

 

Transportbil med 100 procent eldrift

Opel har nyligen lanserat nya Movano-e, sin första helt eldrivna transportbil i det stora segmentet. Den finns i fyra längder och tre höjdutföranden, vilket ger en lastvikt på 2,8–4 ton och en lastkapacitet på 8–17 kubikmeter. I den högsta versionen är de bakre lastdörrarna 2,05 meter höga, vilket är klassledande i segmentet.
Elmotorn i nya Opel Movano-e har en styrka på 90 kW (122 hk) och ett vridmoment på 260 Nm. Beroende på version kan kunder välja mellan ett batteri på 37 eller 70 kWh, vilket ger en räckvidd på 117 och upp till 224 km, enligt WLTP. Batteriet är smart placerat under lastutrymmet för att inte inskränka på den invändiga volymen, samtidigt som det underlättar stabiliteten under körning.
Nya Movano-e erbjuder också de senaste uppkopplingsmöjligheterna för att underlätta varje resa. Med OpelConnect och appen MyOpel är det enkelt att få information om körning, räckvidd, service och annat som underlättar ägandet av en elektrisk transportbil.

OBS! Plåt & Ventföretagen har ett förmånsavtal med K.W. Bruun Automotive AB som innebär att alla medlemmar kan köpa denna Opel med en fördelaktig rabatt. Läs mer på pvforetagen.se.

 

Bultpistol med en enda patron

Hiltis nya bultpistol, DX 6, är en världsunik nyhet på byggmarknaden i och med verktygets enda universalpatron. Det innebär att den kan användas för en mängd olika applikationer utan onödiga mellanmoment.

Tidigare var användaren varit tvungen att byta patroner för infästning av olika typer av material i betong eller stål, det vill säga produktiviteten minskade, särskilt när jobbet bestod av flera olika typer av arbetsmoment. Men med DX 6 går det alltså att undvika detta eftersom verktyget endast har en universalpatron, som kan användas för varierade applikationer såsom montering av innerväggsskenor, isolering, vattensäkring och formsättning.

Det finns också möjlighet att komplettera med en kraftigare patron för särskilt krävande applikationer. Denna patron är ett kraftfullt tillskott med ett marknadsledande energiomfång på 140-345 J.

DX 6 har också en Bluetooth-anslutning som varnar användarens smartphone när verktyget behöver rengöras eller lämnas in på service. Verktyget är också lätt att ta isär för rengöring genom en enkel knapptryckning.

 

Vinkelslipar för professionellt bruk

Den nya Biturbo-serien från Bosch utökas nu med de tre vinkelsliparna GWS 18V-15 C, GWS 18V-15 SC och GWX 18V-15 SC. Samtliga är optimerade för användning med 8,0 och 12,0 Ah ProCORE18V-batterier. Batterierna gör att prestandan hos de nya vinkelsliparna kan jämföras med nätanslutna maskiner på 1 500 watt.
Sliparna kapar upp till 50 procent snabbare än den tidigare högst presterande vinkelslipen från Bosch om 18 volt. De är också tio procent kortare än konkurrerande modeller på marknaden.
Säkerheten förbättras tack vare sensorbaserade funktioner som Drop Control och KickBack Control, som stannar motorn omedelbart om verktyget faller i golvet eller om skivan skulle fastna.
Hantverkaren kan även styra vinkelsliparna med hjälp av en smartphone eller surfplatta och på så vis enkelt justera varvtalet. GWS 18V-15 SC och GWX 18V-15 SC har tre förinställda varvtal, som kan kompletteras med ytterligare tre för totalt sex olika hastigheter.
I Bosch Toolbox-appen kan användare se vinkelslipens status, vilket gör det enkelt att planera underhåll av verktyget.

//

Ljus framtid på populär ö

– Vi har väldigt mycket att göra just nu. Det ser verkligen bra ut, säger Rufus Magnusson som driver RJG Plåt & Vent sedan 2015.

Han fortsätter:
– Pandemin har tack och lov inte påverkat oss så mycket. Det var några projekt som inte blev av, men vi har som sagt haft fullt upp ändå. Vi har faktiskt aldrig ens behövt marknadsföra oss utan det har rullat på bra ändå.

RJG har sex anställda, inklusive Rufus som gärna är med och utför så många jobb som han hinner med.
– Det är ett bra gäng. Vi är alla i samma ålder och några av oss är barndomskompisar som även umgås med varandra på fritiden.

Blir det huvudsakligen plåtjobb eller gör ni ventilationsarbeten också?
– Vi utför en del uppdrag som inkluderar traditionella ventilationsarbeten, främst på privata villor. Men det är ofta så många plåtuppdrag att vi inte riktigt hinner med ventilationsjobben.

RJG Plåt & Vents kontor och verkstad finns i Visby, men verksamheten sker över hela Gotland, från Burgsvik till Fårö. Foto: Thomas Skagerlind

Från bygg till plåt

Rufus är född och uppvuxen i Vänge, på mellersta Gotland. Han läste teknik på gymnasiet och hans far har visserligen varit verksam i byggbranschen länge, men att Rufus skulle driva ett företag i plåt- och ventbranschen var inget som han planerade.

Hur kom det sig att du blev plåtslagare och så småningom också arbetsgivare?
– Under gymnasietiden jobbade jag till och från på samma byggfirma som min far. Planen var att fortsätta där även efter gymnasiet ett par år, för att sedan studera vidare. Senare fick jag möjlighet att börja hos en väns pappa, Lasse Engström, som drev ett mindre plåtslageri på södra Gotland. Jag började som lärling och fick lära mig yrket från grunden och fattade snabbt tycke för det. När Lasse skadade sig och inte kunde fortsätta driva firman fick jag frågan om jag ville köpa hans inventarier. Jag var tveksam först eftersom det inte var vad jag hade tänkt mig så tidigt i livet, men jag beslöt mig för att köpa det och där föddes RJG Plåt.

Kontor och verkstad finns i Visby, men verksamheten sker över hela Gotland, från Burgsvik till Fårö. Rufus är fortfarande ensam ägare och han leder företaget på ett modernt och mycket demokratiskt sätt.

“Hos mig är personalen självgående och har en egen servicebil, egna arbetsställen och får själva ta ansvar för jobben som de utför.”

– Jag vill inte vara en vd som pekar med hela handen och sitter på kontoret och bara räknar på jobb. Hos mig är personalen självgående och har en egen servicebil, egna arbetsställen och får själva ta ansvar för jobben som de utför. Vi käkar frukost tillsammans varje måndag och tar hjälp av varandra när det behövs, men vissa arbetsplatser har jag inte ens kommit och kollat på, eftersom jag litar på killarna. De är effektiva och jag vet att jobben blir ordentligt gjorda. Därför finns det ingen vi/dom-känsla här, som jag vet att det finns på andra företag. Då ska man veta att jag egentligen är en kontrollmänniska, men här har vi hittat ett mer modernt arbetssätt som funkar väldigt bra för oss alla. Inspirationen har jag fått från en elfirma på Gotland som arbetar på liknande vis.

– För mig är det viktigt att behålla den familjära känslan. Jag vill också fortsätta att vara ute på arbetsplatserna och därför kan verksamheten inte bli för stor. Då finns det risk för att jag tappar kontakten med arbetet och hantverket, säger Rufus Magnusson. Foto: Thomas Skagerlind

Familjär känsla viktig

Rufus kan tänka sig att expandera och låta antalet anställda öka, men samtidigt vill han inte att bolaget ska bli överdrivet stort.

– För mig är det viktigt att behålla den familjära känslan. Jag vill också fortsätta att vara ute på arbetsplatserna och därför kan verksamheten inte bli för stor. Då finns det risk för att jag tappar kontakten med arbetet och hantverket. Jag är inte ute efter att bli stenrik på det här. Att tjäna pengar är inte det viktigaste. För mig är det viktigare att trivas med det jag gör.

Men om ett företag ska växa behövs det arbetskraft, vilket är extra svårt att hitta på en ö.

– På Gotland utbildas det bara 1–2 plåtslagare varje år, så ofta handlar det om att ta in personal som kanske inte har erfarenhet av varken plåt eller vent. Men de flesta som jag har anställt har sökt sig till mig och ha velat börja jobba här. Det är kul. Ett bra betyg.

Ni blev medlemmar i Plåt & Ventföretagen ganska nyligen. Hur kom ni fram till det beslutet?
– Vi har pratat om det länge och det känns tryggt att kunna stödja sig mot ett starkt förbund. Stefan Gardell har också varit på mig att vi borde vara medlemmar, men den här gången var det faktiskt min fru, Josefine, som jag kan tacka för att vi är med. Hon övertalade mig och sa att det är viktigt att vara med i ett branschförbund. Det blir ett kvalitetsbevis och är viktigt eftersom bolaget har kollektivavtal.

– Redan efter ett par månader har vi fått valuta för medlemsavgiften. Jag blev faktiskt lite överraskad över hur mycket matnyttigt som det finns att utnyttja för oss medlemmar i form av förmåner och tjänster.

Tycker du att framtiden ser ljus ut?
– Ja, absolut. Det tycker jag. Vi har kommit i gång på ön ordentligt och det byggs en hel del på Gotland just nu, så vår orderbok är full ett bra tag framöver. //

Är framtidens OVK automatiserad?

Mikael Nutsos som var Boverkets expert när OVK-lagstiftningen togs fram arbetar idag som teknikutredare på Locum.

Webbinariet arrangerades av Svensk Ventilation, Energi- och Miljötekniska Föreningen och Funkis, Funktionskontrollanterna i Sverige. Huvudfrågan var: Bör man digitalisera OVK?

Locum AB testar sedan en tid att automatiskt övervaka ventilationssystemet och inomhusmiljön. Sensorer registrerar kontinuerligt samtliga mätvärden som ingår i en regelrätt OVK. Forskningsarbetet har skett i Locums eget labb.

– Det är först nu som den tekniska utvecklingen av kapacitiva sensorer – sensorer som inte driver i väg värden – har gjort denna typ av digitalisering möjlig, sa Mikael Nutsos som var Boverkets expert när OVK-lagstiftningen togs fram och i dag arbetar som teknikutredare på Locum.

Census Eye heter systemet som Locum har testat. Det erbjuds av Aera-IAQ och mäter luftflöden. Enligt Mikael Nutsos är luftflöden den viktigaste indikatorn, inte CO2-nivån.

VAV som levererar fel flöden, havererade spjäll med mera bevakas med onlinekontroll via sensorer i luftbehandlingsaggregaten. Algoritmer behandlar kontinuerliga mätvärden. Trådlösa och batteridrivna sensorer, in- och utdata uppdaterar systemen var tredje minut och kommunicerar krypterat med en gateway. Informationen lagras sedan i molnet eller lokalt på en server och kunden loggar in i Census Eye och får tillgång enligt de rättigheter som kontot har.

Optimerar driften och inomhusmiljön

Thomas Ahlberg, teknikchef på Locum.

Forskningsprojektet har drivits på av det faktum att Region Stockholm har målet att minska sin energiförbrukning med 30 procent fram till år 2030.

– Det blir svårare för varje år som går att minska energiförbrukningen. Nu har de lågt hängande frukterna plockats, men tack vare teknologin kan vi kanske nå målet, sa Thomas Ahlberg, teknikchef på Locum.

Luftflöden, funktioner, temperaturer, fuktighet och partiklar är sådant som går att mäta effektivt och precist med sensorer och digitala verktyg. Mätningarna blir ett kvitto på att lokalerna driftas ekonomiskt och att inomhusmiljön är i linje med den tilltänkta.

Fler fördelar med automatisk kontinuerlig OVK, som kom fram på webbinariet, är att tekniken pratar med tekniken, utöver teknikområden. Visserligen behövs det fler givare och sensorer, men nyttan kan vara mycket stor eftersom det går att nyttja den datakraft som finns i befintliga system. Mängden info per watt är hög.

“På datastaplar har vi nu sett att ett snöoväder faktiskt försämrade filtrens effektivitet.”

Locums forskning har dessutom gjort det möjligt att visualisera sådant som tidigare var teorier – till exempel att fläktfilter fungerar sämre när det är vått ute.
– På datastaplar har vi nu sett att ett snöoväder faktiskt försämrade filtrens effektivitet, sa Mikael Nutsos.

Kundnyttan består av nöjdare kunder, möjligheter till energimätningar, uppföljning och benchmarking. Digitala, kontinuerliga mätningar är ett tydligt sätt att följa upp inomhusklimatet, som är lätt att läsa av och förstå i Census Eye-gränssnittet. Locum har flera vårdlokaler och där är det av största betydelse att lokalerna mår bra och att alla värden ligger rätt.

Blir det bättre?

Under webbinariet påpekade Mikael att den obligatoriska ventilationskontrollen är sorgligt eftersatt. Torbjörn Knutsson, ordförande i Funkis, höll med. Men han är osäker på den generella nyttan med digitaliserad OVK som ett medel för att förbättra kontrollerna.

– OVK är lagstadgad och intervallstyrd. Får man ett utfall var tredje minut är det per definition inte OVK. Tanken med digitalisering och kontinuerlig övervakning är jättebra i sig – om man kan försvara det ekonomiskt. För mindre fastighetsägare är den typen av insatser antagligen inte aktuell, förklarar han.

Torbjörn Knutsson säger att Funkis har ett utbildningsansvar, men att Boverket samtidigt skulle behöva ta ett helhetsgrepp om OVK:n. Kanske kan digitaliseringen vara en del av arbetet vidare, eftersom digitala mätningar kräver färre mätpunkter och ger precisa värden. Samtidigt ställer de stora krav på den som ska tolka insamlade data. Han menar att det är viktigt att komma överens om en gemensam standard om man ska införa något så omfattande som digital OVK. Också detta skulle Boverket kunna se på och reglera.

“Inneklimatet är oerhört viktigt för att vi människor ska må bra.”

– Inneklimatet är oerhört viktigt för att vi människor ska må bra. Kommunerna måste skärpa sig när det gäller tillsynen och vi som gör kontrollerna behöver också en uppgradering för att bli bättre och mer up to date, så att vi kan göra allting enligt boken, säger Torbjörn Knutsson.

Erik Österlund på Svensk Ventilation var under webbinariet tydlig med att ingen har bestämt att framtidens OVK ska se ut just så här.

– Vi vill bara visa vad modern teknik kan erbjuda inom OVK. Det sker saker hela tiden i fastigheter, de ser inte likadan ut år efter år, och då kan kontinuerlig och automatisk övervakning vara motiverad. //

 

 

Hybrit har producerat världens första vätgasreducerade järnsvamp

Testproduktionen av järnsvamp har genomförts i HYBRITs pilotanläggning i Luleå och visar att det går att reducera järnmalm med fossilfri vätgas, istället för att ta bort syret med kol och koks. Produktionen har skett kontinuerligt och med god kvalitet. Hittills har omkring 100 ton producerats. Det är första gången någonsin som järnmalm direktreducerats med vätgas framställd med fossilfri el i pilotskala. Målet är att i princip eliminera koldioxidutsläppen från processen genom att fullt ut använda fossilfria insatsvaror och fossilfri energi i värdekedjans samtliga delar.

Vätgasreduktionen är en avgörande milstolpe som banar väg för framtidens fossilfria järn- och stålproduktion. Genom HYBRIT ska SSAB, LKAB och Vattenfall skapa den mest effektiva värdekedjan från gruva till stål, med målet att bli först i världen med fossilfritt stål till marknaden i industriell skala år 2026.

Förra året startade SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls samägda initiativ HYBRIT sin testverksamhet för att tillverka vätgasreducerad järnsvamp i pilotanläggningen som byggts med stöd från Energimyndigheten. Tekniken har utvecklats löpande och den järnsvamp som nu framgångsrikt producerats med vätgastekniken är råvaran till framtidens fossilfria stål.

Järnsvamp producerad vid HYBRIT-piloten i Luleå. Foto: HYBRIT

Globalt genombrott

– Det är ett stort genombrott, för oss och hela den globala järn- och stålindustrin. LKAB är framtidens leverantör av järnsvamp och det här är ett avgörande steg i rätt riktning. Framstegen med HYBRIT ger oss möjlighet att hålla takten i vår omställning och redan 2026 inleder vi övergången till produktion i industriell skala med en första demonstrationsanläggning i Gällivare. När LKAB har ställt om hela sin produktion till järnsvamp möjliggör vi stålindustrins omställning och minskar utsläppen globalt med 35 miljoner ton per år, vilket motsvarar två tredjedelar av hela Sveriges utsläpp. Det är det största vi tillsammans kan göra för klimatet, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

– Detta teknikgenombrott är ett avgörande steg på vägen mot fossilfritt stål. Potentialen går inte att underskatta. Det innebär att vi kan klara klimatmålen i Sverige, Finland och bidra till att minska utsläpp i hela Europa. Det skapar samtidigt jobb och exportframgångar. Med SSABs omställning minskar vi koldioxidutsläppen med 10 procent i Sverige och 7 procent i Finland. Med höghållfast fossilfritt stål hjälper vi också våra kunder att stärka deras konkurrenskraft. Redan i år kommer vi att leverera mindre mängder stål tillverkat med vätgas till kund och 2026 kommer vi att leverera fossilfritt stål i stor skala, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef på SSAB.

Jan Moström (LKAB), Anna Borg (Vattenfall) och Martin Lindqvist (SSAB).

Fossilfri el och vätgaslager

Den vätgas som används i direktreduktionsprocessen produceras genom elektrolys av vatten med fossilfri el, och kan användas direkt eller lagras för senare bruk. I maj påbörjade HYBRIT bygget av ett vätgaslager i pilotskala i anslutning till pilotanläggningen för direktreduktion i Luleå.

– Sveriges och Vattenfalls fossilfria el är en grundförutsättning för den vätgasreducerade järnsvampens låga koldioxidavtryck. Det genombrott vi kan presentera idag visar mycket konkret hur elektrifiering bidrar till att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation, säger Anna Borg, vd och koncernchef Vattenfall. //

FAKTA/HYBRIT-projektet
• HYBRIT-initiativet startades 2016 av de tre ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall. Pilotanläggningen för testproduktion av järnsvamp i Luleå togs i drift 31 augusti 2020 och 24 mars 2021 valdes Gällivare som plats för den planerade demonstrationsanläggningen för produktion av fossilfri järnsvamp i industriell skala.
• Med HYBRIT-initiativet avser SSAB, LKAB och Vattenfall skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till färdigt stål, med fossilfria pellets, fossilfri el och vätgas.
• Inom HYBRIT-initiativet sker teknikutveckling som utmanar etablerad och kommersiellt tillgänglig teknik. Målet är att i princip eliminera koldioxidutsläppen från processen genom att fullt ut använda fossilfria insatsvaror och fossilfri energi i värdekedjans samtliga delar. I stället blir utsläppen vatten.
• Hybrit Development AB är ett forsknings- och teknikutvecklingsbolag som kommer leverera lösningar till anläggningarna. Teknikutvecklingen sker i nära samarbete med ägarbolagen.
• Investeringen på cirka 250 miljoner kronor i en pilotanläggning för vätgaslagring inkluderar även två års drift och testprogram.
• Initiativet har potential att minska koldioxidutsläppen med 10 procent i Sverige och 7 procent i Finland. Stålindustrin i världen står idag för 7 procent av de totala globala koldioxidutsläppen.
• Fossilfri järn- och stålproduktion med HYBRIT-teknik, motsvarande dagens produktionsnivå för SSAB, kommer att kräva cirka 15TWh per år. LKAB:s omställning av verksamheten kommer, när den är genomförd, att kräva totalt cirka 55 TWh el per år (medräknat majoriteten av SSAB:s behov). Det förutsätter snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för utbyggnad av Sveriges elnät och elproduktion.

Vinkeln på lågfals ändrad i AMA Hus 21

Vart tredje år utkommer en ny AMA, Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten. I upphandlingsverktyget AMA införs beprövade, maximalt tio år gamla, metoder och funktioner.

En av nyheterna i AMA 21 står Plåt & Ventföretagen bakom. Den rekommenderade vinkeln på lågfals är ändrad när det gäller bandtäckning av tak.

Viktigt att ha senaste versionen

– Vid bandtäckning har man normalt en högfals och en lågfals. Det har visat sig att taken har blivit buliga, så vi undersökte det och har nu ändrat vinkeln på lågfals. Vi har belägg för att det blir ett slätare tak då. Detta är bara ett exempel på hur viktigt det är att ha den senaste versionen av AMA, säger Rickard Lindskog, företagsrådgivare på Plåt & Ventföretagen.

Stefan Lardner, plåtkonsult på Roslagens Plåtkonsult, förtydligar.

– Nyheten har kommit till för att minska pilhöjderna. Trots att det finns bättre maskiner i dag än på 80-talet, när metoden infördes, har vi i Sverige en tradition av att valsarna i maskinen ska vara utformade på ett visst sätt. Den nya rekommendationen är att ställa om maskinen så att den tar ut lågfalsen i 90 grader. Till detta är det viktigt att inte ha för hårt klämtryck på falslutaren, i syfte att minska risken för att få pilhöjd vid bandtäckning, säger han.

AMA ges ut av Svensk Byggtjänst och innehåller lägsta krav för olika moment och upphandlingar. Ofta beskriver en ritning innehållet i texten. Denna illustration är ny i kommande AMA.

Felprocenten kan minska

Utförande enligt AMA är oftast ett krav i större upphandlingar och kan bidra till att felprocenten minskar. Enligt Rickard beror 10 till 30 procent av alla fel som uppstår på en byggarbetsplats på slarv.

– AMA är ett viktigt ramverk. Även konsumentkunder förväntar sig ofta att jobbet är gjort enligt detta ramverk. Om man inte följer AMA så bör man upplysa om det, säger han.

Beroende på kontraktets utformning kan konsekvenserna se olika ut, om entreprenören har åtagit sig att följa AMA men inte gör det. Jobbet behöver antagligen göras om och skadestånd kan bli aktuellt. //

 

Trygg Plåt
Trygg plåt är framtagen av Plåt & Ventföretagen. Auktorisationen är tillgänglig för alla plåtslagerier. Den utförs av certifieringsorganet INCERT och genom Svensk Byggplåts garantifond har auktoriserade företag möjlighet att erbjuda sina kunder extra lång garantitid. Här lär du dig också att läsa och förstå AMA.
Läs mer på tryggplat.nu

Så har pandemin påverkat branschen

Johan Lindström, vd på Plåt & Ventföretagen.

Hur har utvecklingen sett ut för medlemmarna under pandemiåret 2020–2021?
– Det har varit lite olika för plåtslageri- och ventilationsmedlemmarna. Generellt har det varit något tuffare för våra ventilationsmedlemmar. Det beror på att de har haft svårt att få tillgång till de miljöer där deras arbete utförs, som offentliga lokaler och vårdlokaler. Så de har inte kunnat göra sina vanliga service- och underhållsarbeten.

Så byggnadsplåtslageri har alltså drabbats mindre?
– Det varierar förstås även bland dem. Medlemsföretag som har haft färre kunder, eller kanske bara en enda, och förlorat dem, drabbas naturligtvis hårt. Men det finns även de som har vuxit i sin affär. Jämför man med övriga byggbranschen så verkar plåtslagare något mindre drabbade av pandemin.

Vad har varit den största orosfaktorn, enligt medlemmarna?
– Det är sjukskrivningarna. I den senaste enkäten svarade 20 procent att de upplever att det är fler sjukanmälda nu än normalt. Det är förstås problematiskt både ur kostnadssynpunkt – det är dyrt för företagen att ha många sjukskrivna – men även eftersom det blir produktionsstopp när många är sjuka på en liten arbetsplats.
– Ett annat dilemma är sjukdomen i sig. Många av våra medlemmar är ägarledda företag där ägaren inte sällan är lite äldre. Flera har vittnat om att de känner oro, både för att bli sjuka själva och för vad som ska hända med firman om de blir sjuka eller till och med dör.

Ett annat orosmoment är ökade materialkostnader. Vad säger medlemmarna om det?
– Prisökningarna stökar till det. Dels eftersom man inte vet hur materialförsörjningen kommer att se ut framöver, men också för att det kostar mycket att köpa in material och låta det ligga på lager. En del uttrycker även oro över att de ökade materialkostnaderna i hela byggbranschen ska göra att man drar ner på byggtakten. Det skulle ju betyda färre jobb framöver.

Många har fått ställa om till att bli mer digitala under det senaste året, även förbundet. Hur har det gått?
– Vi ändrat så att våra kurser och rådgivning har varit digitala. Det fanns en viss oro för hur det skulle tas emot, men det har gått mycket smidigare än vi trodde. Vi har haft stort deltagande på våra kurser och webbinarier och fått mycket bra respons från medlemmarna. Det är väldigt positivt.

Vad tror du om resten av 2021 och 2022?
– Jag tror att det kommer släppa allt mer fram till sommaren i takt med vaccinationerna. Men jag tror ändå att vi kommer få lära oss att leva med det här viruset på lång sikt, som något kroniskt. Vi kommer få vänja oss vid vaccinationer och en del utbrott här och var.

Vad ser du fram emot mest när pandemin är över?
– Jag ser fram emot en mer normal tillvaro och att få träffa våra medlemmar live igen. Jag saknar alla möten och kongresser som har blivit inställda – de är en del av förbundets kultur. //

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Johan Cronhamn, affärsområdeschef för byggplåt på Bevego.

Hur ser det ut med prishöjningar för era produkter till plåtslageribranschen under 2021?
– 2021 är ett år då råvarumarknaden går fullkomligt ”bananas”. Efterfrågan på råvaror är mycket större än tillgången, vilket driver upp priserna på produkter. Det är väldigt svårt att säga hur detta kommer att utvecklas, men tendensen är fortsatt uppåt.
– Som grossist är det vårt jobb att serva våra kunder med alla de produkter som efterfrågas. Vi är dock helt i händerna på våra leverantörer när det gäller prisjusteringar. Om leverantörerna höjer sina priser tvingas vi följa efter. De som drabbas värst är entreprenörerna som har upphandlat projekt långt innan prisförändringarna blev aktuella, och därmed sitter fast i avtal som då blir mindre vinstgivande.

Kan man tänka sig att de priser som har justerats nu kan komma att sänkas när pandemin är över, eller är det inte troligt?
– Jag ser ingen koppling mellan pandemin och de stora prishöjningarna av stål. En förutsättning för att priset skall falla är att efterfrågan minskar och tillgången ökar. Men jag kan inte se att något av detta kommer att ske under den närmaste framtiden.

Vilka produkter påverkas mest och varför?
– Det är svårt att få tag på galvat och kallvalsat stål. Även vissa aluminiumprodukter har långa ledtider. Vi lever i en tid då det är lätt att vissa produkter tar slut och det är väldigt långa ledtider på material. Detta drabbar kunder som ska påbörja eller fortsätta med projekt. Mitt råd till dem är att boka material så tidigt som möjligt.

Hur jobbar ni för att lösa detta problem?
– Vår strategi är att jobba med flera leverantörer inom de olika produktområdena. Det gör att vi kan få tillgång till stora volymer. Jag tycker ändå att vi står väl rustade för att leverera material till våra kunder.

Har ni sett någon förändring i kundernas köpbeteenden under pandemin?
– Nej, det kan jag inte påstå. Som läget är just nu handlar våra kunder på som vanligt.

Vad ser du fram emot mest när pandemin är över?
– Jag ser fram emot att kunna umgås med våra kunder på ett normalt sätt igen, gärna ute på deras verkstäder. //

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Magnus Jacobsson, affärsenhetschef ventilation på Lindab.

Hur ser det ut med prishöjningar för era produkter till ventilationsbranschen under 2021?
– På grund av de skenande råmaterialpriserna har vi gjort en justering av marknadspriserna under första kvartalet och nu genomför vi en andra justering under kvartal två. Vi har just nu stort fokus på att följa denna utveckling för att kunna vara följsamma och ta rätt beslut.

Hur har det sett ut med leveranser från era leverantörer under pandemin?
– Pandemin som helhet har haft marginell påverkan på vårt varuflöde. Det beror på att majoriteten av våra produkter produceras i Sverige och där har påverkan varit begränsad. Däremot har förseningar och brist på elektriska komponenter från Asien påverkat produktionen av tekniska produkter i viss utsträckning. Den rådande stålbristen, som är den drivande faktorn till prisökningarna, har dock gett oss stora utmaningar. I normala fall har vi ledtider på stål på under tio veckor, dessa är uppemot tre kvartal just nu.

Kan man tänka sig att de priser som justerats nu kan komma att sänkas när pandemin är över, eller är det inte troligt?
– Priserna har inte justerats på grund av pandemin, utan det är den rådande stålbristen som har ökat råmaterialpriset. Om och när detta sjunker till en ”normal” nivå kommer vi att se över våra marknadspriser.

Har ni sett någon förändring i kundernas köpbeteenden under pandemin?
– Sett över hela pandemiperioden har vi inte sett något signifikant ändrat beteende. Däremot har vi fått en del önskemål och ett intresse kring att hämta produkter utanför våra butiker, och de digitala beställningarna har ökat. Jag vill passa på att ge en stor eloge till våra kunder och samarbetspartners som har arbetat lösningsorienterat och förnuftigt under en otroligt utmanande tid som man inte ens kunde föreställa sig.

Har ni sett något mönster av ökat fokus på ventilationsanläggningar på grund av corona?
– Genom det ökade fokuset från media på bättre inomhusmiljö och ren luft, ser vi också ett ökat intresse för våra lösningar. Jag tror ventilationen i en byggnad kommer att vara i ännu större fokus vid projektering efter corona än det har varit tidigare. Ett hälsosamt inneklimat, med energieffektiva och smarta system, kommer att vara viktigt både för vårt välmående och för våra globala hållbarhetsmål.

Tycker du att diskussionerna och framtida krav kring energi och klimat har påverkat era kunders köpbeteende?
– Våra kunder är ju primärt entreprenörer som installerar Lindabs produkter och lösningar, så därför skulle jag inte säga att deras beteende har ändrats än. Däremot har intresset ökat, och därigenom frågorna för projekt som är i projekteringsfas och kommer att etableras under kommande år. Där ser vi att en förändring kommer ske.

Vad ser du fram emot mest när pandemin är över?
– Jag ser fram emot att snart kunna återgå till ett mer normalt fungerande samhälle där vi kan träffa våra kunder i större utsträckning. Fram till dess – håll avstånd och ta hand om varandra! //

APLICATIONS

Hos Höijs är certifiering centralt

Hos medlemsföretaget Höijs Ventilation i Kristinehamn står kompetensutveckling högt på agendan. Inom kort ska deras injusterare Tobias Sahlén certifieras av det oberoende organet Kiwa...

SENASTE NYTT