Hem Blogg Sida 2

Tre unga ventilationsmontörer tävlar om SM-guldet

SM för unga ventilationsmontörer är en tävling som instiftades år 2022 av Plåt & Ventbyrån och som återkommer vartannat år. Syftet är att uppmuntra unga i branschen och visa att ventilationsmontör är ett framtidsyrke att räkna med. Samtidigt får den relativt nya gymnasieinriktningen Ventilation, som finns på VVS- och Fastighetsprogrammet, en chans att glänsa i strålkastarljuset.

Nu offentliggörs de tre finalisterna i SM för unga ventilationsmontörer 2024, vilka kommer att tävla mot varandra den 23–25 april under Yrkes-SM i Karlstad.

Detta är finalisterna

Rohullah Rajabi, 20 år, Nobelgymnasiet i Karlstad
Albin Eriksson, 19 år, Östrabo Yrkesgymnasium i Uddevalla
Hobbe Eriksson, 18 år, Jämtlands Gymnasium i Östersund

Intervjuer med varje finalist finns att läsa på yrkeventmontor.se.

– Kriterierna för att kvala in till tävlingen har varit på en hög nivå, med mycket fokus mot montering för att passa framtidens ventilationsarbeten. Alla sökande har fått göra samma uttagningsprov, och där har Rohullah, Albin och Hobbe verkligen briljerat och visat en extra god yrkesskicklighet. Det ska bli riktigt spännande att se hur det går för dem i SM, då tävlingsuppgiften blir ännu mer komplex, säger Magnus Karlqvist, tävlingsledare SM samt yrkeslärare på Plåt & Ventbyråns branschskola.

Tävlingsuppgiften kräver styckning och montering

Ventilationsmontörernas uppgift under SM består till en viss del av förarbete inför montering. Detta innebär styckning, mängdning och beställning av materiel enligt en särskilt framtagen tävlingsritning. Även själva monteringen sker enligt ritning, men precis som det kan vara i ett kundprojekt så kommer det att ske förändringar under tävlingen, vilket de tävlande måste hantera och utföra.

Tips inför slutspurten från tidigare vinnare

Endast en av de unga talangerna kan landa högst upp på prispallen, något som Pontus Forsström lyckades med år 2022 då han var 19 år. Idag arbetar han som ventilationsmontör samt ventilations- och värmepumpstekniker. Parallellt har han en roll som yrkesambassadör, vilket innebär att han lyfter yrket ventilationsmontör och vikten av en skräddarsydd utbildning.

– Till årets finalister är mitt bästa tips att vara noggrann, varje millimeter räknas! En SM-tävling inom ventilation är mycket viktig, framförallt för att framhäva yrket i sig, men också för att ge ungdomar en chans att visa vad de går för. Att ha vunnit SM är som ett kvitto på att jag är duktig på mitt jobb, vilket betyder oerhört mycket. Det är även kul att ha det på sitt CV, säger Pontus Forsström, vinnare av titeln ”Sveriges bästa unga ventilationsmontör ” år 2022.

 

Om SM för unga ventilationsmontörer
SM för unga ventilationsmontörer är en tävling som hålls vartannat år och arrangeras samt genomförs av Plåt & Ventbyrån, ventilationsbranschens organisation för rekrytering och utbildningsfrågor. Det sker på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Plåt & Ventföretagen och fackförbundet Byggnads. Huvudsponsor är Lindab. För mer information: yrkeventmontor.se

Är AI nyckeln till effektivitet och innovation för framtidens byggande?

I takt med att världen blir alltmer digitaliserad, står vi inför en omvandling som inte längre kan ignoreras – särskilt inom bygg- och anläggningssektorn. För våra medlemsföretag inom plåt- och ventilationsbranschen kommer det att vara avgörande att förstå och integrera artificiell intelligens, AI, i våra verksamheter. AI erbjuder inte bara en möjlighet till innovation och effektivisering, utan det är en nödvändighet för att förbli konkurrenskraftiga i en bransch och värld som ständigt förändras.

Vad är AI?

AI är som en dator som kan tänka och lära sig. Tänk dig en robot som kan lösa matteproblem, prata som en människa eller till och med känna igen bilder. Den blir smartare ju mer den övar, precis som vi lär oss av våra misstag. AI används i allt från mobiltelefonen till bilar som kör själva. Det är som magi gjord av vetenskap!

Vad kan fördelarna vara inom vår bransch?

AI kan revolutionera vårt sätt att arbeta genom att erbjuda lösningar för optimerad projektplanering, förbättrad design och förhandsvisualisering, effektiv riskhantering, automatisering av repetitiva uppgifter samt optimerad materialhantering och underhåll. Genom att använda AI för att analysera data från tidigare projekt kan vi förutsäga projektets längd och kostnader mer exakt, vilket leder till bättre resursanvändning och minskat slöseri.

Dessutom kan AI-driven riskhantering hjälpa oss att identifiera och förebygga säkerhetsrisker, vilket är avgörande för att skydda vår personal på arbetsplatsen. Automatisering av rutinmässiga uppgifter frigör våra medarbetares tid, så att de kan fokusera på mer komplexa och värdeskapande aktiviteter.

Vad är riskerna med att ignorera AI?

Att ignorera AI:s potential innebär att vi sätter oss själva i en svår position gentemot konkurrenter som väljer att anamma denna teknologi. Vi riskerar att se ökade kostnader och förlorade affärsmöjligheter. Dessutom reducerar vi vår förmåga att effektivt hantera säkerhetsrisker och göra informerade beslut baserade på omfattande dataanalys.

Som företag inom plåt- och ventilationsbranschen måste vi vara proaktiva i att utforska och integrera AI i våra verksamheter. Detta innebär att investera i utbildning och teknologi samt att vara öppna för nya arbetssätt. Genom att göra detta kan vi inte bara förbättra våra egna verksamheter utan också bidra till hela branschens framsteg.

Låt oss tillsammans ta steget in i framtiden och säkerställa att vår bransch inte bara överlever utan blomstrar i den digitala eran. Genom att omfamna AI kan vi skapa en mer effektiv, säker och lönsam framtid för plåt- och ventilationsbranschen.

Välkommen

Jag vill också passa på att hälsa vår nya vd och förbundsdirektör Anders Hvarfner välkommen till Plåt & Ventföretagen. Anders tillträder sin tjänst den 4 mars. På styrelsens vägnar riktar jag ett stort tack till Anita Hagelin för hennes engagemang och hängivenhet i rollen som tillförordnad verkställande direktör. Anita kommer att återgå till sin tidigare tjänst som förhandlingschef, chefsjurist och vice vd, där hennes erfarenhet och insikter även fortsättningsvis kommer att vara ovärderliga för våra medlemmar och vårt förbund.

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com

Satsade på lucka i marknaden

Jonas Syrén, marknadschef på Vesivek.

Vesivek renoverar tak på villor, bostadsrätter och mindre företagsägda fastigheter. Sedan i höstas monterar företaget även solpaneler.

– Undersökningar visar att taket är en av de största investeringarna på ett hus och marknaden är enorm. En drivande faktor i dag är att folk vill ha solceller och då bör taket hålla lika många år som solcellerna, säger Jonas Syrén, marknadschef på Vesivek.

Huvudanledningen till att byta taket är emellertid att takets tekniska livslängd har passerats. Ett tak håller normalt 30 till 40 år. Andra anledningar kan vara att taket har börjat läcka, eller att takpannorna har spruckit på grund av för mycket mossa.

Vesivek tar sig an de flesta typer av tak – eternit, betongpannor och plåttak. Av privatmarknaden utgör tak med betongpannor 70–80 procent, men Vesivek uppger att hälften av taken de lägger är plåttak.

– Det beror på att vi är aktiva när det gäller att prata om plåttakens fördelar. Plåt har längre livslängd, bland annat på grund av att det är tätare, säger Jonas.

Takrenovering saknades som koncept

Vesivek har funnits i 40 år. Men när bolaget upptäckte att takrenovering saknades som koncept i Sverige startades ett pilotår 2016. Året därpå tog styrelsen beslutet att fortsätta och uppdraget blev att expandera kraftigt. Under hösten anställdes folk och Jonas, som kom från en vd-post, började sex månader senare.

– Före 2016 var det traditionella att en byggare eller plåtslagare tog på sig jobbet, det fanns inget renodlat koncept för renoveringar av tak. Men, i samma veva som vi drog i gång med takrenovering kom flera aktörer på banan, säger han.

Vesivek saknar alltså inte konkurrenter, men har en konkurrensfördel i sättet som företaget arbetar på, anser Jonas. Man använder bara egen personal, arbetar i stora arbetslag med starka kranbilar och lastväxlare som väger cirka 35 ton när de är fullastade. Allt material tas med direkt till arbetsplatsen i kranbilarna.

– Vi klarar att plocka bort det gamla taket helt ner till takstolarna – om det behövs – läkta, lägga tätskikt, nytt yttertak och fixa plåtdetaljerna på max tre dagar om det handlar om en normalstor villa. Vårt arbetssätt gör affären till en volymbusiness, säger han.

Mot kund är det inte ett självändamål att det ska gå fort, fortsätter han.

– Att det går snabbt och smidigt är tack vare att logistiken har finslipats och att vi har allt som vi behöver med ut på en gång. På vägen hem tar vi med rivningsavfallet. Kunden störs ytterst lite och under begränsad tid. Det ser inte ut som en byggarbetsplats och väderrisken minskar till några timmar under första dagen. Vi minimerar också miljöpåverkan.

Ser förbundet som stort stöd

Vesivek är medlem i Plåt & Ventföretagen. Anledningen är att man vill jobba för schyssta villkor och kunna få relevant stöd och hjälp vid behov.

– Vi har 95 anställda. När det gäller sådant som personalfrågor, löner, kollektivavtal med mera har vi efter hand fått väldigt mycket stöd från förbundet, men också vid förhandlingar, säger Jonas.

I samband med att provisionsavtalet för säljpersonalen – en skara som består av 20 personer – förbättrades var Karin Wiberg Stålbröst, förbundsjurist & biträdande förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen behjälplig, berättar han.

– Att ha ögon som ser ens egna förslag utifrån är alltid bra och förhandlingen resulterade i ett lyckat upplägg, säger han.

– Ja, förbundet hjälpte Vesivek i förhandlingen med facket, så att det kunde genomföras ett nytt provisionssystem för tjänstemän. I och med det påbörjades en dialog om vilken ytterligare hjälp de kunde få av Plåt & Ventföretagen. Jag slussade in dem på vår webbplats så att de kunde undersöka vilka tjänster och förmåner som vi erbjuder, säger Karin.

Efter det har Karin och företagsrådgivare Örjan Ekberg i Stockholm haft regelbunden kontakt med Vesivek i olika frågor.

– Det är jättebra att de hör av sig och väljer att ta del av den hjälp och det stöd som de kan få som medlem. Några av kontakterna har handlat om arbetsmiljöfrågor, därav kontakten med Avonova som de fick tips om att förbundet har samarbetsavtal med, säger Karin.

Vesivek får löpande inspektioner av sin verksamhet från Arbetsmiljöverket och har också tagit hjälp av förbundet inför dessa. Även medlemserbjudandet om företagshälsovård från Avonova har Vesivek alltså valt att ta del av.

Fortsatt expansion

Vesivek fortsätter att expandera och har nu anläggningar i Flen, Bålsta och på Vattholma utanför Uppsala. I år har fokus legat på utbildning och konsolidering.

– När ett företag växer kraftigt får det lite växtvärk. Det hänger ihop med företagskultur, rutiner och kunskapsnivå bland annat. Vi är i en tung bransch. Ofta är det yngre personer som tar montaget och efter några år blir det avgångar, när de unga vill pröva något nytt, säger Jonas.

Vesivek försöker att ha en platt organisation. Den består av platschefer, platschefernas ”högra händer”, arbetsledare, montörer, produktionsansvariga, plåtslagare, rivningskunniga och kranbilsförare. Så finns en vd, säljchefer samt medarbetare inom marknad, ekonomi, HR och personaladministration. Bara lönehanteringen ligger utanför organisationen.

– En strategiskt viktig fråga för oss är att de som arbetar för Vesivek är anställda hos oss, säger han.

– Att ha hand om sådant som HR-frågor kan generellt sett vara ett ganska ensamt arbete, så det är en jättebra idé att ringa till förbundet. Vi har bland annat ett nätverk för administratörer. Jag skulle gärna se att det var fler medlemmar som hörde av sig, för vi har ett brett stöd att ge, båda till stora och små företag, säger Karin Wiberg Stålbröst.

Vesivek har ett digitalt system för medarbetarundersökningar och anordnar en del personalaktiviteter. Montörerna har mer ledigt än annan typ av personal – de har ”sommarlov” samt en vecka ledigt på hösten och på våren. Anläggningarna stängs ner tre veckor under sommaren.

– Flera av våra anställda har barn och alla mår bra av att vila. Det viktigaste ur personalsynpunkt är att arbetsledningen är bra, att vi kan försörja dem med bra och välmående medarbetare, att vi utbildar och ser till att ha duktiga chefer, säger Jonas.

 

”Borde vara mindre krångligt”

Han har en del frågor som han brinner för, bland annat är han trött på att det går så mycket tid till rapportering till olika myndigheter. Det är tid som måste tas av produktion, försäljning och montage. Han nekar inte till att rapportering är viktig, men önskar att den var mindre krånglig, inte så allomfattande och mer flexibel.

– Vi lever inom lagens alla ramar. Arbetsmiljöverket och andra myndigheter vill ha samma applicering av reglerna för alla, men ibland är kraven orimliga för vissa branscher. Dessutom skapar regelmassan onödig byråkrati, särskilt för bolag som har moderbolag i ett annat land.

Arbetsrätten kunde gärna ha varit en aning töjbar, menar han.

– Vi har en del säsongsvariation, med huvudtryck på vår och höst. Vi hade alltså behövt regler som gör det okej att jobba lite mer under vissa perioder och mindre under andra.

Att olika kommuner har olika krav på bygglov, kontrollplaner och regler för arbete vid väg skapar problem när man arbetar kommunöverskridande som Vesivek.

– Det kan komma riktigt udda feedback tillbaka från kommunen. Några kommuner kräver inga kontrollplaner alls, andra tycker att planen som vi skickar in behöver förstärkas. Samma sak gäller trafikplaner – det går inte att räkna ut i förväg vad som krävs och det skapar ibland förseningar i jobben som vi ska utföra, säger han.

En annan, mer branschrelaterad fråga, är fallskydd. Arbetsmiljöverket kräver bland annat räddning på plats, något som Jonas menar är förfelat.

– Det är faktiskt inte så enkelt att plocka ner någon från taket, så vi anser att det är räddningstjänsten som är rätt instans för det.

 

Var är alla hantverkare?

Bristen på plåtslagare och personer som vill jobba med hantverksyrken generellt ser han som en stor utmaning både för branschen och för Vesivek.

– När vi annonserar är det få som söker. Jag tror att det beror på flera saker: att inte alla är bekväma med höjder, att folk varken vill arbeta utomhus eller ha ett fysiskt arbete som kan vara repetitivt emellanåt. Man kanske inte vill flytta. Därför har vi försökt med att erbjuda bostäder där medarbetare kan bo om de flyttar, men det har heller inte slagit väl ut.

Branschen behöver jobba ännu mer proaktivt, tycker han, och berätta i skolor och på andra arenor om hur det är att jobba med hantverk generellt, för att fånga upp intresset för detta karriärval tidigt.

– Det behövs hantverkare! Hantverkaryrken har alldeles för låg status, trots att de är välbetalda, säger han.

Vesivek har planer på ytterligare expansion före 2026. En ny anläggning kommer att ta arbeten inom en kvarts radie på cirka åtta mil från respektive enhet. Troligen etableras anläggningen söder- eller västerut. Då kommer också solcellsinstallationerna att skalas upp och överlappa den traditionella verksamheten.

 

Fakta Vesivek
Som dotterbolag till finska Vesivek är Vesivek Sverige en del av Nordens största takläggningsföretag.Har tre minoritetsägare i Sverige, bland andra vd:n Jani Jylhä. Verksamheten består av takrenoveringar och installation av solcellspaneler. Kostnadsfri besiktning av tak erbjuds. Tar i dagsläget uppdrag i stort sett i hela Mälardalen, Södermanland och Uppsala län.Takplåten tillverkas i egen fabrik med SSAB:s Green Coat Pural Satin-stål. Koncernen omsätter cirka 1,2 miljarder kronor och har cirka 700 anställda. Sedan starten för 29 år sedan har fler än 50 000 takrenoveringar utförts i Sverige och Finland.

Fakta Avonova
Avonova hjälper företagare att ta hand om sina medarbetare under alla delar av anställningsförhållandet. Plåt & Ventföretagens medlemmar får upp till 28 procent rabatt på Avonova Assist.

Tre röster från senaste branschdagen


Martin Borgström, Product area director för don-och brandsäkerhetsprodukter på Systemair:

Martin Borgström, Systemair.

Varför behövs branschdagar som denna och om just detta tema?
– Vi känner att kunskapsnivån generellt behöver ökas, i allt från hur regelverket ska tolkas till vilket ansvar reglerna lägger på respektive montör. Nya kommande regelverk gör också att det behövs mer information och kunskap, för att säkerställa att vi gör rätt ute på arbetsplatserna, säger Martin.

Är regelverket för krångligt?
– Regelverket kanske inte är krångligt, men det ger inte alltid det stöd som behövs. Då upplevs det som otydligt och krångligt.

På grund av att det inte finns något tydligt ”gör så här för att det ska bli rätt” uppstår osäkerhet kring om man verkligen gör rätt. Branschen har dessutom förlorat kunskap i de generationer som har försvunnit i de lågkonjunkturer som har varit.

– När det dessutom blir tekniksprång i samma veva ökar risken för att ännu mer kunskap kan förloras.

Branschdagarna har som sagt hållits ett tag och Martin tycker att det har varit en bra mix av teman, föreläsare och informationen som har levererats. Föreläsarna får alltid frågor, fler eller färre. I samband med just dessa branschdagar om täthet i ventilationssystem och hur det påverkar ventilationsbrandskydd kom det – lite förvånande – flest frågor från räddningstjänsten som undrade över hur detta fungerar i praktiken utifrån deras verksamhet. Det ställdes även frågor som berörde LSO och den tillsyn som räddningstjänsten ska göra.

– Räddningstjänsten hade också en del exempel som förstärkte det vi föreläste om, säger Martin.

Han är förvånad över att inte fler tar tillfället i akt att få viktig och ny kunskap.

– Man borde ta sig tid att skaffa kunskap. Då menar jag inte bara på branschdagarna utan på ett generellt plan. Det finns så ofattligt mycket kunskap och massor av möjligheter att ta till sig den. Vikten av att förstå helheten får inte underskattas – allt från hur regelverket fungerar till hur energifrågor påverkar ventilationsbrandskyddet. Alla saker hänger ihop och påverkar varandra.


Ola Berg, produktutvecklingsingenjör på Lindab, höll föredrag om betydelsen av brandisolerade kanal- och rökevakueringssystem, brand/brandgasspjäll och montageanvisningarna:

Ola Berg, Lindab.

Varför är det viktigt att prata om just det?
– När vi tittar på installationer ser vi att de allra flesta är felaktigt installerade och det är skrämmande när inte ens besiktningsmännen reagerar. Egenkontrollen kan leda till att det blir så här. Man godkänner sig själv och besiktningsmannen kollar bara att krysset för egenkontroll är ifyllt och godkänner därefter anläggningen, säger Ola.

Vad kan hända om montageanvisningarna inte följs?
– Byggnaden kan brinna ner och i värsta fall stryker människor med. Vid en brand hör man ofta att den spred sig via ventilationen. Det ska en brand inte behöva göra, säger han.

Vikten av att följa standarder för brandklassade installationer av ventilationssystem, det vill säga att göra på det sätt som har testats fram, är alltså hög.

– Det finns regelverk kring hur sådana tester ska gå till – då måste ju också installationer göras enligt testerna för att bli godkända. Jag tycker att förståelsen i branschen om montageanvisningarnas betydelse och om regelverket är alldeles för dålig, säger Ola.

Den första januari 2020 ändrades typgodkännandereglerna för brandklassade ventilationssystem till att bygga på godkända tester enligt EN 1366-1, som är den gällande europeiska provningsmetoden. Dessutom ska ventilationssystemen vara klassade enligt EN 13501-3. Boverket, RISE och KIWA ställer dessa krav för ett typgodkännande.

– Reglerna gäller för alla installationer, oberoende av om man har valt en typgodkänd lösning på brandklassade ventilationssystem eller inte. Risken om man inte håller sig uppdaterad är att man fortsätter som man alltid har gjort och så blir det fel, säger han.

Varför är Lindab med som arrangör av branschdagarna?
– Som stor aktör vill vi så klart upplysa branschen och dra vårt strå till stacken. Branschdagarna belyser nyheter och fungerar som en utbildningsguide för branschen. De bidrar till att påminna om branschrekommendationer och att hålla viktig kunskap levande. Dessutom lägger vi och isoleringsföretagen mycket resurser på att testa, säkerställa och verifiera att våra lösningar fungerar. Då är det förtvivlande att se att produkterna i nästa steg installeras fel.


Ingemar Carlsson, Senior advisor/Product Manager ventilation på ABC Ventilationsprodukter, pratade om täthet och skarvmetoder för rektangulära kanalsystem, med inriktning mot montage och energieffektivitet.

Ingemar Carlsson, ABC Ventilationsprodukter,

Ingemar tycker att branschdagarna har en viktig funktion att fylla, både då och nu, men att formatet med fördel kan göras om.

– När branschdagarna började såg vi förändringar i regelverket kring test av brandspjäll. Regelverket EU-anpassades och det uppstod ett stort informationsbehov. Då passar den här typen av arrangemang, för att nå ut och skapa förutsättningar för färre fel. Under senare år har det ställts allt högre krav på energieffektivisering och direktiven har skärpts i omgångar, säger Ingemar.

Men för att nå ut måste de som ska få informationen vilja – och kunna – delta. Digitala lösningar, där man kan hoppa in när man vill på distans, kan vara en väg. Andra informationskanaler är artiklar i branschtidningar, tänker han.

Ingemar är en stor förespråkare av energieffektivisering. ABC Vent, som numera ägs av Swegon, har installerat solpaneler, toppmoderna aggregat och bytt ut alla ljusrör på 8 500 kvadratmeter mot LED.

– Vi ser att det både sparar pengar och ger ett bättre inomhusklimat. Det är synd att det finns ett motstånd mot att investera helt sedan pandemin, med det efterföljande kriget i Ukraina och nu inflationen. När byggkonjunkturen dyker borde tvärtom incitamenten att energieffektivisera vara där, säger Ingemar.

Att nya och bättre produkter utvecklas och att gamla, sämre lösningar byggs bort driver hela branschen framåt, menar han. Men nytt kräver ny kunskap.

– Jag tycker att det är synd om branschdagarna ska avslutas nu. Regelverk förändras hela tiden och du tar stora risker om du inte gör på rätt sätt. Branschen står inför jättestora utmaningar med bland annat en ny BBR som håller på att utvecklas.Möjligheternas BBR kommer att innehålla fler funktionskrav och färre hänvisningar till standarder, vilket i sig ger större möjligheter till kreativa lösningar. Samtidigt ställer detta större krav på verifiering av lösningar och funktioner.

Läs om branschdagarnas historia och varför de nu pausas. 

10 år av kunskapsspridning

Camilla Kjellsson, Plåt & Ventföretagens företagsrådgivare i Växjö och ansvarig för branschdagarna.

– Det har varit svårt att få gäster att komma. Antalet anmälda har dalat ända sedan pandemin utbröt och nu är det ju lågkonjunktur, säger Camilla Kjellsson, Plåt & Ventföretagens företagsrådgivare i Växjö som har ansvarat för branschdagarna.

Under tio år har branschdagarna hållits två till fyra gånger per år över hela Sverige, från Umeå i norr till Malmö i söder. Totalt har 1 100 personer besökt branschdagarna och inbjudan har gått ut till medlemmar, installationsföretag, konsulter, räddningstjänsten, sotare samt Lindabs kunder och kontakter.

Föreläsarna under åren har fått toppbetyg – 4 poäng av 5 möjliga – vilket indikerar att branschdagarna har gjort nytta, varit uppskattade och hållit hög kvalitet.

Sprida kunskap om teknik

Det hela startade som en vilja att sprida kunskap om ventilationsteknik och var ett initiativ från förbundet. Första utbildningstillfället handlade om brand i ventilationssystem, likaså den sista branschdagen som hade tema brandskydd och täthet i ventilationsanläggningar.

– Vi såg, och ser, att det finns kunskapsluckor. Regler förändras och det kanske inte är så lätt att ta till sig vad som gäller om det bara kommer ett mejl om nyheterna. Kanske fördyrar nya regler och då drar man sig för att följa dem. Men mest tror jag att vanans makt är stor, så man fortsätter på det spår som man alltid har följt, säger Camilla.

Teman över åren har varit bland andra komfort, energibesparingar, brandskydd i ventilationsanläggningar, bra energival av komponenter, kraven i AMA, behovsstyrd ventilation, imkanaler och praktiska brandskyddslösningar.

– Samarbetet med Lindab har fungerat otroligt bra och även Lindab tycker att det är viktigt att informera branschen. Dagarna har varit ett bra sätt för oss och Lindab att få ut information om de senaste rekommendationerna, kraven och systemlösningarna inom ventilation, beskriver Camilla.

Plåt & Ventföretagen funderar på nya möjligheter att nå ut med viktig information och hålla kunskapsnivån hög när det gäller ventilation, men branschdagarna som koncept tar alltså en paus.

Läs tre röster från senaste branschdagarna.

Svensk Byggplåt ska hitta branschens första Plåtinfluerare

Årets Plåtinfluerare är en utmärkelse som ska gå till en yngre person, max 40 år gammal, inom byggplåtbranschen som flyttar fram positionerna inom hållbarhet, innovation, arbetsmiljö, inkludering och/eller rekrytering. Hen är en inspiratör som driver förändring och utveckling i en positiv anda och har gjort så över tid eller via specifika och betydande insatser. Årets Plåtinfluerare är därmed ett föredöme och representerar samtidigt den yngre generationen som nu formar framtidens byggplåtbransch.

Vill belysa branschens framåtrörelse

Inom den svenska byggplåtbranschen har den här typen av pris tidigare saknats, då utmärkelser vanligtvis har använts för att hylla enskilda plåtslagare eller arkitektur och specifika byggnadsverk. Årets Plåtinfluerare är ett sätt att belysa den kunskap och stora framåtanda som finns i byggplåtbranschen.

– Med priset vill vi lyfta fram den yngre generationen och visa på en modern och inkluderande bransch med goda framtidsutsikter och ett starkt fokus på långsiktig hållbarhet, säger Anita Hagelin, ordförande i Svensk Byggplåt och tillförordnad vd för Plåt & Ventföretagen.

Sökandet efter branschens första Plåtinfluerare börjar nu

För att visa att byggplåt är en framtidsbransch att räkna med är priset skräddarsytt för den yngre generationen, personer upp till 40 år. Registreringen är öppen från tisdag den 20 februari till och med onsdagen den 20 mars. Därefter utser en jury, bestående av fem representanter från medlemsföretagen i Svensk Byggplåt, tre nominerade samt en slutgiltig vinnare. Vem som är Årets Plåtinfluerare 2024 offentliggörs på Nordbygg torsdagen den 25 april, kl 16.00, på stora scenen. Målsättningen är att fortsättningsvis dela ut Årets Plåtinfluerare vartannat år på Nordbygg.

 

Snabbfakta: Proceduren i korta drag
|
När: Från den 20 februari till och med den 20 mars 2024 är det möjligt att föreslå plåtprofiler som rimmar med tävlingens kriterier via svenskbyggplat.se. Ange namn, yrke och en motivering till varför personen bör bli Årets Plåtinfluerare 2024. • Bland förslagen nominerar juryn tre personer, vilka offentliggörs den 4 april. • Den slutgiltiga vinnaren presenteras och prisas den 25 april på Nordbyggs stora scen, klockan kl 16.00-16.30.
| Hur: Alla är välkomna att registrera en eller flera kandidater till Årets Plåtinfluerare 2024 via www.svenskbyggplat.se.
| Jury: Juryn består av fem representanter från medlemsföretagen i Svensk Byggplåt.

Workshop för att sila snacket på jobbet

När Björn Persson Plåt och Flexibel Luftbehandling samlade sina medarbetare i plåtslageriet under en dag var det inte för att träna på falsning. Fokus låg i stället på vad en inkluderande och positiv företagskultur är och vad som krävs för att alla ska trivas.

– Vi vill skapa en bra och trevlig arbetsplats där så många som möjligt trivs. Jag får ofta höra att vi har en bra jargong, men man kan alltid bli bättre. Jag är nyfiken på hur vi kan bli ännu mer inkluderande och jobba ännu mer med vår gruppdynamik, säger Emelie Persson, vd för Björn Persson Plåt.

Upplägget för dagen var en workshop tillsammans med Charlie Klang från Sila Snacket, som både höll presentationer och vägledde gruppdiskussioner.

– Med en workshop får medarbetare möjlighet att själva tycka till och påverka hur de vill att kulturen på arbetsplatsen ska vara. Samtal och reflektion är grunden för att förstå varandra och skapa förtroende. Två delar som är avgörande för att skapa ett inkluderande klimat, säger Charlie Klang.

Han menar att det inte alltid löser sig av sig själv att hitta en jargong som känns schysst för alla.

– Det är bra att veta vilka ord och begrepp som skapar både nöje och missnöje i arbetet. Därför är det viktigt att prata om detta och samtalen blir snabbt en ögonöppnare för hur vi uppfattas av andra i arbetet.

Glada arrangörer: Emelie Persson och Tobias Fahlqvist från Björn Persson Plåt respektive Flexibel Luftbehandling.

Viktigt att även chefen är med

För Emelie Persson är det viktigt att skapa en arbetsplats där alla trivs.

– Det råder stor brist på plåtslagare och jag jobbar hårt för att locka fler till oss. Det här är en del i det arbetet. Jag vill även ha en bredd bland personalen och en mångfald. Det skapar bättre dynamik i gruppen än om alla är precis likadana. Det blir bättre utveckling och vi blir en attraktivare arbetsgivare, säger hon och lägger till:

”Det råder stor brist på plåtslagare och jag jobbar hårt för att locka fler till oss. Det här är en del i det arbetet.”

– Sedan har jag även personliga skäl att prioritera dessa insatser. Jag har jobbat i branschen i över 20 år och varit med om en hel del, även situationer där jag har varit en del av att skapa ett hårt klimat. Stunder då jag borde sagt ifrån men aldrig gjorde det.

Charlie Klang poängterar hur viktigt det är att även chefer är en del av arbetet.

– Ledarskap är alltid avgörande när det kommer till förändringsarbete och kan både stärka och sänka. När det handlar om jargong, språk och bemötande är det viktigt att själv vara en god förebild för andra och agera på det sätt som förväntas av medarbetarna. De gränser man sätter som ledare eller chef är även samma gränser som andra förhåller sig till.

Marcus Berntsson jobbar på Flexibel Luftbehandling och var en av deltagarna på workshopen. Han uppskattar att det fanns utrymme för diskussioner och tankar under workshopen.

Bra med olika infallsvinklar

Marcus Berntsson jobbar på Flexibel Luftbehandling och var en av deltagarna på workshopen.

– Jag tycker att det var jättebra, på riktigt. Innan var jag tveksam till hela temat, med en idrottsbakgrund så är jag ganska van vid en hårdare jargong och har aldrig tyckt att det stör. Charlie var dock väldigt bra och jag fick ett uppvaknande: Det handlar inte om att hantera sina kollegor med silkesvantar eller hålla låg profil. Det handlar om att tänka efter en gång extra innan jag hasplar ur mig någon kommentar.

Marcus Berntsson uppskattar att det fanns utrymme för diskussioner och tankar under workshopen.

”Det handlar om att tänka efter en gång extra innan jag hasplar ur mig någon kommentar.”

– En insikt för mig var att det finns lika många sanningar som personer i rummet, och att alla åsikter är rätt. Det var en ögonöppnare att se så många olika infallsvinklar. Det är lätt att fastna i sin egen jargong i sin personliga umgängeskrets.

Vad tycker du behövs på arbetsplatser för att skapa ett bättre klimat?

– Att folk värderar vad de säger men också att alla vågar säga ifrån om de hör eller upplever något som inte känns okej. Frågorna behöver diskuteras och jag tror att det skulle behövas även inom andra branscher, till exempel idrotten.

Även om Andreas Andersson Ulander som jobbar på Björn Persson Plåt anser att respekt och lyhördhet för varandra tillhör sunt förnuft, tycker han ändå att workshopen var bra.

”Vi behöver öka förståelsen för varandra”

Marcus får medhåll från Andreas Andersson Ulander som jobbar på Björn Persson Plåt.

– Vi kan alla bli bättre på att se varandra på ett mjukare sätt. Det gäller hela samhället i dag, vi behöver se varandra mer.

Även om han tycker att respekt och lyhördhet för varandra tillhör sunt förnuft, anser Andreas Andersson Ulander ändå att workshopen var bra.

”Vi kan alla bli bättre på att se varandra på ett mjukare sätt.”

– Det är fortfarande en hård jargong inom byggbranschen och dessa saker är inte självklara för alla. Jag gillade helheten. Det blev tydligt att vi alla är olika och det fick oss att tänka efter och inse hur viktigt det är att kunna anpassa sig. Vi behöver diskutera dessa frågor inom branschen och ha liknande träffar för att mötas i ett öppet klimat. Vi behöver öka förståelsen för varandra och värna om en öppen kommunikation, säger han.

Flera viktiga delar för att skapa förändring

Emelie Persson är mycket nöjd med workshopen och ser fram emot att fortsätta arbetet för att skapa en mer inkluderande arbetsplats.

– Som ledare är det otroligt viktigt att föregå med gott exempel och visa att dessa frågor är viktiga. Det är viktigt att vara lyhörd, öppen och ödmjuk gentemot sina medarbetare. Vi behöver prata om de här frågorna mer och genomföra medarbetarsamtal där vi verkligen lyssnar på vår personal. Vi måste vara omtänksamma och inkännande, säger hon.

Ansvaret ligger även på den enskilde medarbetaren, påpekar Charlie Klang.

– För att skapa en inkluderande jargong behövs två viktiga delar. Först behöver vi undvika att säga saker som vi vet kan orsaka skada i form av att kränka, förolämpa eller nedvärdera. Det är något som många redan gör. Utmaningen när vi vet vilka ord eller begrepp som kan skada, blir att reagera. Därför är det lika viktigt att vi säger ifrån varje gång det händer – annars finns risken att kollegan säger samma sak igen utan att förstå att det skapar obehag i stället för nöje.

 

MARCUS BERNTSSON

ANDREAS ANDERSSON ULANDER

”Vi behöver diskutera dessa frågor inom branschen och ha liknande träffar för att mötas i ett öppet klimat.”

Maskintillverkarnas årliga evenemang är nu tradition

En gång om året bjuder Cidan Machinery Group in till ett Öppet hus för både trogna kunder och andra företagare som är nyfikna på Cidans lösningar inom plåtbearbetning. Under detta evenemang får besökarna möjlighet att ta en guidad rundtur i fabriken, utforska nya produkter och lösningar för smart och effektiv plåtbearbetning samt lyssna på en inspirerande föreläsning som utgör hjärtat av dagen.

Hela 160 personer samlades vid företagets fabrik i Götene under en torsdag i slutet av januari, och över 100 av dem valde att övernatta i det vackra Lundsbrunns Resort & Spa bara 10 minuter från fabriken. För Cidan handlar detta evenemang om mer än att bara visa upp sina produkter och tjänster; det handlar om att skapa starka band och gemenskap med sin målgrupp.

Varje års evenemang har ett specifikt tema. I år var temat ”stryka” och Magnus Samuelsson var föreläsare.

Värdefullt evenemang

– Denna typ av evenemang har ett enormt värde för oss. Det engagerar inte bara våra anställda utan fungerar också som en utmärkt teambuilding-möjlighet för kunder och potentiella kunder, säger Désirée Lerider, Global Marknadschef på Cidan.

Valet av Magnus Samuelsson som föreläsare hade en specifik tanke bakom sig. Cidan Machinery Groups maskiner och mjukvara är bland annat kända för dess styrka och hastighet, och varje års evenemang har ett specifikt tema. Förra året var temat snabbhet, och rallycrossföraren Timmy Hansen var huvudgäst. I år, med temat styrka, ansåg företaget att det var en ypperlig möjlighet att bjuda in Magnus Samuelsson för att knyta ihop temat och ge en unik inblick i styrka och uthållighet.

Expansiv fas

Cidan, med sin fabrik och huvudkontor i Götene, har vuxit rejält under de senaste åren och omsätter nu över en miljard kronor. Förra året investerade även företaget i en effektiv CNC-maskin som kommer möjliggöra en ökad produktionstakt.

– Vi är inne i en expansiv fas, och det går mycket bra för oss. Det senaste året har vi nyanställt över tio personer inom produktionen och tjänstemannasidan, vilket är en tydlig indikation på vår tillväxt här i Götene. Dessutom har några tidigare varslade medarbetare från Götenehus anslutit sig till vårt team, säger Lerider.

–  Vi investerar även i våra fabriker i Schweiz och i Österrike. Bland annat bygger vi just nu ut fabriken i Österrike för att få ännu bättre och effektivare kapacitet för att tillverka smarta och snabba plåtbearbetningsmaskiner.

Här är 2024 års finalister i SM för unga plåtslagare

Den 23–26 januari hölls uttagningstävlingar till ”SM för unga plåtslagare” i 20 gymnasieskolor runtom i landet, där 101 plåtslagarelever deltog. Varje skola skickade sedan in det bästa tävlingsbidraget till en central jury för bedömning. Nu avslöjas det vilka de sex finalisterna är. Dessa går vidare till SM-finalen i Karlstad den 23–25 april, där utmärkelsen ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024” ska hämtas hem.

Finalisterna i SM för unga plåtslagare 2024 är:

Anton Gottberg, 18 år, Bräckegymnasiet i Göteborg
Elias Thompson, 18 år, Törnströmska gymnasiet i Karlskrona
Fredrik Vikström
, 18 år, Luleå gymnasieskola i Luleå
Lovisa Andersson
, 18 år, Uppsala yrkesgymnasium Jälla i Uppsala
Alexander Johansson
, 18 år, Wisbygymnasiet i Visby
Anton Sjöqvist, 19 år, Finnvedens gymnasium i Värnamo

Intervjuer med varje finalist finns att läsa på platslagare.nu.

– Tävlingsuppgiften i SM-finalen blir ett tillägg till den uppgift som finalisterna bemästrade i uttagningstävlingarna. Nu ska de även hantera tak och fasadarbete på en tävlingsmodul med vanligt förekommande moment inom byggnadsplåtslageri. Det kommer att bli en riktigt nervkittlande SM-final, säger Magnus Karlqvist, yrkeslärare på Plåt & Ventbyråns branschskola samt tävlingsledare.

Årets tävlingsuppgift

Tävlingsuppgiften ändras varje år och avslöjas i sin helhet först på tävlingsdagen. Som förhandsinformation har finalisterna fått veta att de ska montera plåt på en tak- och fasadmodul. Tävlingen återskapar en typisk arbetsdag på en byggarbetsplats, där de unga plåtslagarna använder förtillverkat material och i huvudsak handverktyg för att lösa uppgiften. I vilken ordning de olika arbetsmomenten genomförs bestäms av de tävlande själva utifrån yrkesmässiga och logiska aspekter. De har sammanlagt 10 timmar fördelat på tre dagar för att genomföra uppgiften. Att tävlingen sker framför tusentals besökare på Yrkes-SM sätter extra press på de unga plåtslagarna.

SM-finalen i Karlstad

Vem som slutligen tar hem guldet och blir Sveriges bästa unga plåtslagare 2024 kommer att avgöras under Yrkes-SM på Tingvalla sportcenter i Karlstad den 23–25 april 2024. Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar överlag.

Endast en av de sex finalisterna – som just nu klassas som de skickligaste unga plåtslagarna i Sverige – kan slutligen koras till ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024”. Vinnaren tillkännages den 25 april på platslagare.nu och Mynewsdesk.

SM lyfter unga talanger inom plåtslageri
SM för unga plåtslagare är en av flera satsningar som görs för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar inom plåtslageri specifikt. Årets jury består av representanter från Byggnads och Plåt & Ventföretagen, vilka bedömer tävlingsbidragen utifrån helhetsintryck, fackmannamässigt utförande och måttnoggrannhet. Huvudsponsorer av ”SM för unga plåtslagare 2024” är Bevego och Plannja.

”Vi har haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än under tidigare tretton år”

Att flytta en hel stad görs inte i en handvändning. Nya Kiruna består i dag både av nyproducerade byggnader och kulturbyggnader, som har flyttats från det gamla området till sin nya plats. Behovet av kompetens har varit stort, något som har gynnat plåt- och ventilationsföretag i hela regionen.

Ett av de företag som har fått förtroendet att bidra med sin kompetens i flera projekt är medlemsföretaget Hala Byggplåtslageri i Luleå. De har 20 anställda och utför allt inom byggnadsplåt, från tillverkning av plåt till villaägare till flermiljonersprojekt åt exempelvis Skanska, Peab och NCC. Företaget arbetar med alla typer av material som stålplåt, aluminium, koppar, mässing och zink.

Plåt & Vent Magasinet tog ett snack med vd:n Magnus Rahkola för att höra hur han har upplevt det att vara en del av en historisk stadsflytt.

Hur har stadsflytten påverkat er verksamhet?

– Stadsflytten har stor påverkan på hela regionen. LKAB är en stor motor för hela Norrbotten och ett så stort projekt som stadsflytten ger ringar på vattnet långt utanför Kiruna. Det är svårt att sätta fingret på exakt vilken påverkan det har för oss i slutändan, men vi har i alla fall haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än vad vi har haft under tidigare 12–13 år.

Vad har ni varit med och skapat till nya Kiruna?

– Vi har hittills varit med på projekten för Kvarter 8–9, nya räddningstjänsten, utbyggnaden i Kalixfors för Fortifikationsverket, nya lokaler till Stena Stål, bostäder på Norra stråket och nya polishuset. Utöver dessa projekt har vi fått och får fortsatt förfrågningar om att utföra arbeten på andra objekt. Problemet ligger oftast i att ha tillräckligt med personal.

Hala Plåtslageri i Luleå har varit med på projekten för Kvarter 8–9, nya räddningstjänsten, utbyggnaden i Kalixfors för Fortifikationsverket, nya lokaler till Stena Stål, bostäder på Norra stråket och det nya polishuset.

Har ni behövt tacka nej till jobb på grund av personalbrist?

– Det har hänt flera gånger, vilket känns frustrerande och tråkigt. Vi får helt enkelt inte tag i plåtslagare och måste då tacka nej till jobb som vi inte hinner med. Oftast beror det på att entreprenören inte har haft nog bra framförhållning och kunnat meddela oss i ett tidigare skede.

Vilka utmaningar har dessa år inneburit för er?

– Utmaningen är att arbete på annan ort, 35 mil norrut, är påfrestande. Påfrestande för arbetstagaren och dennes relationer och privatliv. Vi som arbetsgivare måste respektera våra anställdas privatliv och inse att de gör en uppoffring när de är och jobbar på en annan ort än där de bor.

– För oss gäller det att ständigt säkerställa att allt fungerar bra där uppe, allt från boende, bilar, verktyg och maskiner till planering, egenskaper hos beställare etcetera och försöka hitta sätt att få flyt i allting. Jag vet av egen erfarenhet vad gäller traktamentsjobb, att när allt flyter på går det bra men börjar det kärva vill man bara åka hem.

– Avståndet skapar svårigheter med samordning, planering och att vara med och stötta arbetstagarna på projekten, men vi försöker så gott vi kan. Vi skulle aldrig ha klarat av att utföra dessa projekt om vi inte hade haft fullt förtroende för våra arbetstagare. Utan deras ansvarstagande och lojalitet skulle det aldrig ha fungerat.

”Utöver dessa projekt har vi fått och får fortsatt förfrågningar om att utföra arbeten på andra objekt. Problemet ligger oftast i att ha tillräckligt med personal.”

Vad har varit roligast under denna period?

– Att vi har fått bekräftelse på att beställarna har varit nöjda med våra arbetstagare som har varit på olika projekt och med oss som företag. Självklart har det även varit roligt att anta utmaningen för oss som företag och att utvecklas, göra jobb utanför sin comfort zone och se att det fungerar.

En bra sake med nya Kiruna är att det används olika typer av material, utseende och metoder och att det finns en tanke med de olika byggnaderna när det kommer till utseende och materialval.

Vad är bäst med nya Kiruna?

– Att det används olika typer av material, utseende och metoder överallt. Det känns som att Kiruna kommun och LKAB verkligen har en tanke med olika byggnader när det kommer till utseende och materialval. För oss har varje projekt varit omväxlande, både i utförande och i material. Vi har fått arbeta med material och lösningar som vi vanligtvis inte får göra så ofta.

Hur ser du på framtiden för ert företag?

– Vi ser ljust på framtiden. Stadsflytten och industrisatsningen i norr ger ringar på vattnet och det kommer att byggas fortsättningsvis i hela regionen. Jobben i Kiruna har satt oss som företag på prov, gett oss erfarenhet och lärt oss mycket, vilket kommer att vara till stor hjälp under de kommande åren. Vi visste sedan tidigare att vår personal är fantastisk, men samtidigt har de senaste åren verkligen stärkt vår insikt i hur viktigt det är att vara lyhörd när det kommer till en yrkesgrupp som det har varit brist på under flera decennier. Det handlar om att se människan bakom arbetskläderna. Ibland har enskilda arbetstagare sämre motivation eller presterar sämre, vilket ofta beror på något bakomliggande som påverkar. Oavsett vad anledningen är – privatliv, kollegor eller arbetsuppgifter – gäller det att som ledare uppmärksamma den personen, möta situationen och se om man kan hitta en lösning gemensamt.

LÄS MER! Så möjliggjorde hantverkare från hela landet stadsflytten i Kiruna

APLICATIONS

Prylar på jobbet!

Plåt & Vent Magasinet väljer ut nya nyttiga prylar som gör jobbet enklare, roligare eller snyggare. Här är ett urval i maj 2021: Breddar produktportföljen Verktygsleverantören...

9 populära släpvagnar

SENASTE NYTT