100 procent eldriven transportbil

21 mars, 2022

BUZZ har varit en snackis ända sedan den visades som konceptbil för omkring 5 år sedan.

Och visst flörtar den med originalet, som lanserades 1950. Folkabussen daterad 2022 finns i en rad solida färger, i metallic och i tvåtonslackering. Ett vitt tak och motorhuv med den klassiska V-formen i fronten kombineras med en nedre färg i blått, grönt, orange eller gult.

Bilen har ingen angiven räckvidd, men kommer sannolikt kunna köras omkring 40 mil på en laddning. Släpps både som personbil och transportbil (Cargo).

Körmässigt liknar ID. BUZZ ingen annan eldriven skåpbil, både utseendemässigt och komfortmässigt. Bilen är oerhört smidig att manövrera. Jo då, som en av de första tidningarna fick vi provköra den nyligen i Köpenhamn.

Kaxigt intryck

Sammantaget ger bilen ett kaxigt intryck med en design som slår alla andra eldrivna transportbilar med hästlängder. I jämförelse med sina konkurrenter har Volkswagen tänkt utanför boxen. Övriga tillverkares bilar ser i stort sett likadana ut som de fossildrivna modellerna. Bilen är enligt Volkswagen ingen eldriven version av Transporter, utan en helt ny modell. Lanseringsdatum för elbilsmodellen av mellanklassbilen Transporter är inget Volkswagen kommunicerar i dagsläget.

Detta är ett väldigt lyckat bilbygge. I sammanhanget får vi inte glömma att ID. Buzz är byggd på Volkswagens elbilsplattform för personbilar, MEB, samma som ID. 4 och ID. 5, vilken bilen delar all möjlig teknik, mjukvaror och digitala förarstöd med.

CARGO:s längd på drygt 4,7 meter är knappt 20 centimeter kortare än dieselmodellens (T6.1). Bilen kommer som standard med en tvåsitssoffa bredvid föraren men kan också utrustas med två individuella säten. En fast mellanvägg är också standard. Mellanväggen kan utrustas med ett fönster och med en genomlastningslucka för långa föremål om så önskas.

Först i klassen som klimatneutral

Lastutrymmet är på 3,9 kubikmeter och rymmer två EUR-pallar, som förstås kan staplas på höjden. En sidoskjutdörr på höger sida är standard och dubbla sidoskjutdörrar finns som tillval. Välj baklucka eller dubbeldörrar bak för åtkomst till lastutrymmet bakifrån.

Enligt Volkswagen är ID. Buzz Cargo först i klassen att levereras med ett klimatneutralt fotavtryck. Bilen kommer att tillverkas i Hannover på Volkswagen Transportbilars huvudanläggning.

Volkswagen har när detta skrivs, i mitten av mars 2022, inte angett någon räckvidd. Men gissningsvis kommer bilen kunna köras omkring 40 mil på en laddning. Att snabbladda bilen tar 30 minuter, från 5 till 80 procent av batteriets kapacitet (upp till 170 kW).

Det ryktas också att Volkswagen framöver kommer släppa en fyrhjulsdriven modell med 300 hästkrafter. Och kanske kommer det 2023 eller 2024 en variant med längre hjulbas och större batteri?

Interiör i valfritt ljus

Framför ratten finns en display på 5,3 tum som visar den viktigaste informationen för föraren. Centralt placerad sitter infotainmentsystemet med en 10-tums skärm som standard. Med tillvalet Discover Pro växer displayen både med innehåll och i storlek, till 12 tum.

Den interiöra belysningen Ambient Light bidrar till helhetskänslan där belysningen kan ställas i flertalet olika färger och ett 30-färgsystem som tillval. Det finns fem stycken USB-C uttag i ID. Buzz Cargo.

Det enda som kan hindra ID. BUZZ från att bli en kioskvältare är om den får ett för högt pris. Priserna kommer att släppas någon gång i maj, då bilen också kommer att kunna beställas. //

FAKTA Volkswagen ID. BUZZ
Grundpris: Släpps i maj. Bränslealternativ: 100% eldrift. Säkerhet: Hög säkerhet, ej Euro NCAP-testad. Motoralternativ: Elmotor: 204 hk (150 kW)/ 310 Nm. Batterikapacitet: 77 kWh. Räckvidd: Uppskattad till 400 km (Volkswagen uppger dock ingen räckvidd). Snabbladdning: Ja, 30 min från 5 till 80% av batteriets kapacitet (upp till 170 kW). Lastutrymme: 3,9 m3. Växellåda: Automat. C02-utsläpp i g/km: 0. Max lastvikt/dragvikt: 650 / 1 000 kg. 2- eller 4-hjulsdrift: 2 WD. Webb: volkswagen.se.

Glasblåsare med känsla för metaller

21 mars, 2022

Vägen dit var något udda och gick via Silicon Valley, dit Martin Ehrensvärd som 15-åring flyttade från Täby med sina föräldrar och två syskon. I USA driver föräldrarna ett stort it-företag.

Martin var dock aldrig inne på ett framtida jobb inom samma bransch. Han fastnade i stället för glasblåsning, efter att hans mamma hade uppmanat honom att göra något som han tycker om.

I high school hade han glasblåsning som tillval.

– Och jag la alltmer tid på glasblåsning efter att jag hade bestämt mig för att satsa på det, säger han.

Givet yrkesval

Efter high school förstärktes Martins övertygelse om vilket yrke han skulle ha i framtiden. Målmedvetet reste han runt i världen och letade upp glashyttor, där han träffade flera av världens bästa glasblåsare. Kunskaperna som han samlade på sig har gjort Martin Ehrensvärd välutbildad inom sitt yrke, trots hans unga ålder på 25 år.

Föräldrarna bor kvar i USA, men Martin och hans syskon är tillbaka i Sverige.

I samband med att han flyttade hem fick han tips om att glashyttan på Skansen var till salu. Att äga en glashytta var något som han och hans fru Aleksandra hade pratat om.

Sedan sommaren 2020 äger och driver Martin och Aleksandra Ehrensvärd Stockholms Glasbruk på Skansen. Glasbruket har funnits på Skansen sedan 1936, men startades redan tre år tidigare i en källarlokal på Södermalm.

Koppar, stålplåt och nickel

Martin Ehrensvärd funderar ofta på vad som går att göra med olika material tillsammans med glas, till exempel metaller.

– Det mest omöjliga är på sätt och vis det som är mest intressant. Det har alltid varit så för mig sedan jag började blåsa glas. För det är bara genom att försöka med något omöjligt som det blir en direkt spänning. Det är nyfikenheten som driver mig.

Den första metallen som han använde i glas var koppar.

– Vi provade att lägga in ett kopparnät i glaset – och det funkade. Efter det sökte vi överallt för att hitta olika sorters koppar. Koppar får en så himla snygg röd färg, den kan tona från rött till orange i samma pjäs.

Martin jobbar både med kopparfolie och kopparnät, vilka ger olika effekter och färger. Kopparfärg blir det om man lägger på glaset direkt på kopparn.

– Men om kopparn blir varm först, då oxiderar den och blir gråaktig. Det visste jag inte tidigare, utan det är något som vi har lärt oss under processen.

Smälter vid 1 100 grader

Koppar har en smältpunkt på 1 100 grader. När glaset kommer ut ur ugnen är det 1 100 grader, fast under processen kommer det aldrig upp i 1 100 grader. Så om man stoppar in koppar i glaset smälter det inte under själva processen. Men skulle man stoppa in kopparn i smältugnen skulle det smälta.

– Ingen annan glasblåsare har gjort på det här sättet. Glasvärlden är inte jättestor och vi följer alla varandra. Det blir en snackis om någon kommer på något nytt. Det är ett sätt att hålla sig uppdaterad på vad som är möjligt, säger Martin.

Nu vet han att koppar funkar tillsammans med glas.

Men hur skulle mässing funka, som har lägre smältpunkt än koppar?

– Om man stoppar in mässing i glas händer det lätt att den bara smälter och det blir bubblor av den. Det kan ju också bli snyggt och en helt annan effekt.

Martin Ehrensvärd tror att de kommer att beställa tunn mässing också.

– Mässing är inte lika enkel att jobba med som koppar, för den fastnar inte lika lätt på glaset. Men det är en tidsfråga innan vi kommer att få det att funka också.

Stål krymper inte

Martin Ehrensvärd har också testat att använda stålplåt. Han köpte en rulle som är 0,01 millimeter tjock.

– Så tunn måste den vara för att glas krymper lite medan det svalnar medan stål inte krymper alls. Så om man har en tjock bit glas med en tjock bit stål i sig kommer de att krympa olika. Och skillnaden kommer bli så stor att glaset spricker. Men om stålet är 0,01 millimeter tjockt gör det inget att stålet inte krymper. Stålet påverkar glaset så lite i och med att det är så tunt. Kopparn däremot krymper mer som glaset, så det går att ha tjockare kopparbit.

Vad har ni för mål med era experiment med metaller i glas?

– Bra fråga. Att någon ska upptäcka vår glaskonst. Om vi anstränger oss, är nyfikna och tar lite risker så blir de saker som vi tillverkar mer spännande. De flesta vet antagligen inte hur till exempel koppartråden kom in i vinglaset.

Målet är också att få möjlighet att kunna samspela med andra industrier.

– Om det blir supersuccé kan jag fortsätta att envisas med att kontakta fabriker som gör tunna metaller. Eller så får vi bygga en maskin själva som kan tillverka tunna metaller. Det vore coolt, säger Martin.

Vid sidan av glasproduktionen ordnar Stockholms Glasbruk också kurser i glasblåsning för företag och privatpersoner.

Martin Ehrensvärds gillar att blanda in metaller i sin glaskonst. Här är ett exempel där han arbetat med kopparplåt. Foto: Anders Myrdal

Brinner för nya utmaningar

Martin Ehrensvärds framtidsplaner handlar bland annat om att han vill göra glas som han själv gillar och sedan hitta folk som tycker om det han gör.

– Så länge verksamheten går runt och vi samtidigt har utrymme att göra nya experiment känns det bra. För mig är drivkraften att experimentera för att få fram nya prylar viktig.

I framtidsplanerna ingår också att skapa fler typer av större konstverk. Då behövs det en större ugn, något Martin och Aleksandra har som mål att köpa.

– För vi vill sälja vårt glas utanför Skansen också och vi hoppas att folk ska tänka på konst när Stockholms Glasbruk nämns. Vårt mål är att detta ska bli en konstnärlig hytta. Både med och utan metall i glaset. //

Glasföremål utan metaller. Foto: Anders Myrdal

Så skapas glaskonst
• Glas är en blandning av sand, kalk och soda.
• Blandningen smälts i en ugn i 1 200 grader över natten.
• Glaset fastnar på en pipa. Med olika verktyg formas glaset efter önskad form. Eftersom glaset är mjukt kan det hängas ner för att det ska bli längre. Om det ska bli större blåser man i pipan.
• Och glaset kan rullas i färg om man vill färga det.
• Glaset formas på en stålbänk. När det kallnar stoppas det in i en invärmningsugn tills det blir mjukt igen. Därefter går man tillbaka till bänken och fortsätter jobba med det tills glaset har fått det utseende som man vill att det ska ha.
• Glaset läggs sedan in i kylugnen för att långsamt kylas av i cirka ett halvt dygn. • Där sänks glasets temperatur från omkring 500 grader till rumstemperatur. En process som görs för att glaset inte ska spricka.

Så drabbas byggföretagarna av skenande priser på el och drivmedel

17 mars, 2022

En del kippar fortfarande efter andan, medan andra har repat mod och försöker göra det bästa av situationen. Några företag ser lösningen i elbilar, medan andra anser att avstånden mellan laddstolparna är alltför långa för att haka på den trenden. Gemensamt är dock att osäkerheten kring kostnadsutvecklingen är stor.

Konsekvenserna av bränsle- och elprishöjningarna för hantverkare och installatörer i byggbranschen är helt klart uppenbara. En rundringning bland Plåt & Ventföretagens medlemmar visar att ett företag tackar av kostnads- och miljöskäl nej till jobb som ligger alltför långt bort. Ett annat har sålt de flesta av sina inventarier för att om möjligt överleva den akuta situationen. Ett tredje sätter sitt hopp till elbilar.

BI-Vent i Helsingborg

Med en 46 bilar stor fordonspark känner BI-Vent i Helsingborg verkligen av den kraftiga höjningen av drivmedelspriserna. Företaget har en blandning av el-. diesel- och hybridbilar. Ekonomichefen Helene Persson uppskattar att den årliga bränslekostnaden för företaget har ökat med cirka 200 000 kronor. BI-Vent har 75 anställda och omsätter 190 miljoner kronor.

Har ni vidtagit några egna åtgärder för att minska bränslekostnaderna?
– Alla våra bilar är leasingbilar och vi byter successivt ut diesel- och hybridbilar mot elbilar. Hela tjänstemannasidan har i dag bytt till elbilar. Sedan har vi tyvärr drabbats av en del leveransförseningar på nya bilar.

Hur fungerar infrastrukturen för elbilar i ert geografiska verksamhetsområde?
– Vi har inga problem att använda våra elbilar. Dessutom bygger vi just nu ett nytt kontor där vi ser till att installera laddstolpar för elbilarna. Sedan kan våra anställda även ladda bilarna hemma. Vi har heller inte några långa avstånd till våra kunder.

När det gäller de ökande elkostnaderna efterlyser Helene Persson ett mer långsiktigt tänkande från politiskt håll.
– Hur klokt är det egentligen att vi avvecklar våra egna kärnkraftverk, samtidigt som vi importerar kolbaserad el från Tyskland och Danmark?

Kan ni ta ut kostnadsökningarna på drivmedel och el av era kunder?
– En del kan vi ta ut, men med vissa kunder har vi fleråriga avtal och då kan vi ju inte ändra någonting under avtalstiden. //

FL Plåt i Ekeby

Fredrik Lövgren, som äger och driver FL Plåt i Ekeby i Skåne, tycker att kostnadsökningarna på el och bränsle mest liknar en cirkus.
– Elkostnaden för december blev en chock. Vi har tio bilar som samtliga körs på fossil diesel. Bränslekostnaden har ökat från 14 000 kronor i månaden till cirka 20 000 kronor.
FL Plåt har 16 anställda och omsätter 20 miljoner kronor.

Vad kan ni göra för att begränsa skadorna av kostnadsökningarna?
– Vi planerar körningarna mer noggrant och vi tackar nej till jobb som ligger alltför långt bort. Det gör vi av både miljö- och kostnadsskäl. Vi har även övervägt att byta ut våra bilar, men det skulle bli väldigt dyrt med elbilar och dessutom skulle vi inte kunna köra så långt med dem. En dieselbil kostar 280 000 kronor och en elbil ytterligare 180 000, alltså 460 000 kronor, och det är alltför dyrt även om man får en miljörabatt. Dessutom finns det flera osäkerhetsfaktorer. Med vissa elbilar får man till exempel inte dra så tunga släp som vi har behov av att kunna dra.

För FL Plåt kommer den senaste tidens kraftiga prisökningar på diesel och el som lök på laxen till de tidigare stora materialkostnadsökningar som har drabbat hela plåtslageribranschen.

Kan ni ta ut kostnadsökningarna av era kunder?
– Lite kan vi ta där, men många av våra jobb är avtalsbundna och där kan vi ju inte kompensera oss.

Fredrik Lövgren känner en oro för framtiden. Vad kommer att hända? Kommer den här prisutvecklingen att fortsätta?
– Som det ser ut nu vågar vi till exempel inte binda upp oss på vissa projekt som ligger efter sommaren, eftersom vi inte vet hur prisutvecklingen på material, el och bränsle kommer att bli. //

K Eldpipor & Plåt i Luleå

Kent Lejon driver K Eldpipor & Plåt i Luleå med fem anställda och en omsättning på cirka 10 miljoner kronor. När vi frågar Kent hur mycket han drabbas av kostnadsökningarna på bränsle och el, så lägger han själv till plåtkostnaderna. Företaget har i dagsläget tre bilar som tankas med fossil diesel. Det blir många längre körningar till kunder som ligger en bra bit bort.
– Jag vet inte hur det här ska gå. Ett litet företag som mitt drabbas väldigt hårt. Den här utvecklingen kommer att slå ut de små plåtslageriföretagen. De stora kommer att ta över.

Har du själv vidtagit några åtgärder för att klara kostnadsökningarna?
– Jag har sålt byggställningar, bilar, släpvagnar och en stuga. Det finns inget mer att sälja.

Efterlyser du åtgärder från politiskt håll?
– Någonting måste man i alla fall göra för att hjälpa småföretagen.
Kent Lejon har uppnått 66 års ålder och tar ut pension. Annars hade det inte gått ihop ekonomiskt, förklarar han. Nu befinner han sig i en situation där han måste bestämma sig för om han ska bli pensionär på heltid, eller om han ska driva företaget vidare.
– Det beror på vad som händer inom den närmaste framtiden, om den här kostnadsutvecklingen fortsätter eller om det blir ett stopp. //

”Kostnadsökningar försämrar möjligheterna för mig att utveckla företaget”

17 mars, 2022

Fredrik Gustafsson, vd Grubbe Ventilation AB.

Grubbe Ventilation AB har 17 anställda och omsätter cirka 30 miljoner kronor. Vd Fredrik Gustafsson saknar en förståelse från ledande politiker för de mindre företagens situation när bränsle- och elpriser skenar.

– Dessa kostnadsökningar försämrar möjligheterna för mig att utveckla företaget, och öppnar för ännu mer av oseriös utländsk konkurrens.

Framför allt retar Fredrik Gustafsson upp sig på bränslepriserna, och det faktum att man faktiskt straffas ekonomiskt om man väljer ett miljövänligare alternativ.

– Sedan sju år tillbaka kör vi våra bilar på HVO100-diesel, vilket innebär att vi minskar utsläppen av växthusgaser med 88 procent. För detta får vi betala fyra kronor mer per liter än om vi hade kört på fossil diesel. Till en början var det en krona dyrare med HVO100, vilket var helt fel det också. Men fyra kronor är ju alldeles uppåt väggarna. Jag begriper inte hur våra styrande politiker tänker.

60 000 kr ökad årskostnad

Priset på HVO100 var i mitten av januari drygt 24 kronor. För Grubbe Ventilation innebär den senaste tidens bränsleprishöjningar en ökad årskostnad på cirka 60 000 kronor.

Kan ni ta ut de här kostnadsökningarna av kunderna?

– Vi kan höja lite grann, men absolut inte så att vi kompenserar oss fullt ut. Och samtidigt har våra stålpriser fördubblats på nio månader.

Att gå över till elbilar är inget realistiskt alternativ, enligt Fredrik Gustafsson, eftersom dessa rent fordonstekniskt ännu inte är anpassade för västerbottniska förhållanden.

– Vi har uppdrag i inlandet – Storuman, Lycksele och ibland i Tärnaby – 36 mil från Umeå. Vi måste veta att vi kan ta oss tillbaka utan att bli stående över natten mitt i vintern. Dessutom är det få elbilar med dragkrok som får dra mer än 750 kilo, och vi behöver kunna dra 1400 kilo.

Elkostnaderna har ökat även i norr, om än i något blygsammare omfattning än söderut. För Grubbe Ventilation handlar det om en merkostnad på cirka 50 000 kronor på årsbasis. Och Fredrik Gustafsson har intrycket att politikerna inte heller här har allvaret i situationen riktigt klart för sig.

”Vi måste säkra inhemsk elproduktion”

– Visst, vi har lägre elpris och lägre elskatt här i norr, men vi har också betalat ett högt pris tidigare i form av förstörda älvar. Nu vill man dessutom förstöra mer av vår natur här uppe genom att bygga stora vindkraftsparker. Samtidigt använder kommuner söderut sitt veto mot att det byggs vindkraft där elbehovet är störst.

– Vi måste givetvis säkra en stabil inhemsk elproduktion för hela landet. Men risken är att när de stora investeringar som nu görs, i Northvolts batterifabrik i Skellefteå och i Green Steels anläggning för fossilfritt stål i Boden, är klara så finns det ingen el kvar här uppe i norr att överföra söderut. Och därmed kommer det inte behövas någon utbyggnad av stamnätet mellan norr och söder, som man nu planerar.

Fredrik Gustafsson har svårt att se hur vi ska kunna tillgodose vårt framtida behov av elström utan att blicka mot kärnkraften.

– Kärnkraft kan vara farlig, men får väl ändå anses vara en ren och säker energikälla. Och det måste ju vara bättre att vi bygger kärnkraftverk här i Sverige, med våra säkerhetskrav, än att det görs i länder där säkerheten är betydligt sämre. //

Prylar på jobbet!

8 mars, 2022

Miljödeklarerad varselkollektion

Fristads Green Varselkollektion består av ett brett utbud av plagg, vilka möjliggör för professionella användare inom väg, bygg och anläggning samt transport och logistik att klä sig från topp till tå i varselkläder med lägre miljöpåverkan – utan att kompromissa med sin personliga säkerhet eller klädernas kvalitet. Alla plagg i kollektionen har dessutom en miljödeklaration, en EPD, som visar plaggets totala påverkan på miljön, från konstruktion och material till spill och transport. Kläderna är tillverkade av ekologisk bomull och polyester från återvunna pet-flaskor och utrustad med ribbstickade stretchpaneler i midjan för dubbel komfort och ett mindre miljöavtryck än vanliga varselarbetskläder. GSTP-kollektionen finns i tre färgkombinationer, en stor storleksbåge och flera dammodeller.

Produktväljare för sandwichpaneler

Lindab har nyligen lanserat en digital produktväljare för sandwichpaneler, med vilken du får hjälp att välja rätt sandwichpanel för ditt projekt. Produktväljaren ger dig all information som du behöver för väggpaneler, exempelvis dimensioneringssvärden, klimatpåverkan (GWP), brandegenskaper och u-värden. Sandwich Panel Selector är ett interaktiv verktyg som ska underlätta för alla som funderar på vilken panel som ska användas till nästa projekt. Här går det att se produkten, dess data och all dokumentation som behövs för att komma vidare i projekteringen. Användarens val av profil och kulör blir direkt synbara i en 3D-modell och det finns möjlighet att simulera en enkel panel, en panelvägg med pilaster, eller en hel hallbyggnad. Läs mer om Lindab Sandwich Panel Selector på lindab.se.

Nyutvecklat wiresystem

Tillsammans med Piristeel OY har Plannja utvecklat en ny typ av wiresystem som nu återfinns hos Bevego. Fästet har en öppning där vajern förs in och en flik som greppar tag i vajern viks sedan över och skruvas ihop. Det här minskar rörelsen när fler personer är kopplade till samma vajer, och ger en bättre stabilitet till hela systemet. Varje fästpunkt klarar fallrörelse utan att vibrationer fortplantar sig vidare i vajern. Eftersom fästet greppar tag i vajern används wirefästet även som ändfäste, och inget anpassat fäste behövs som avslut. Vajern går att köpa i flera olika längder, upp till 100 meter, som du sedan kan kapa till önskad längd för att slippa få skarvar i systemet. Den är tillverkad i ett rostfritt utförande som ger systemet en lång livslängd, men också mycket bra glidegenskaper.

Omtyckta arbetsbockar

Wibe presenterar en ny höjd på två av deras mest populära arbetsbockar, 55AB och 55ABR. Med nya 5-stegsversioner går det att utnyttja bockarnas stabilitet och generösa rörelseutrymme på ännu högre höjder. 55AB och 55ABR är arbetsbockar som klarar höga påfrestningar och daglig användning. De är utrustade med djupa, bekväma steg och en väl tilltagen plattform med rejält halkskydd. 55ABR har ett räcke, vilket gör att du kan stå stabilare och då kan du också jobba effektivare. Räckets utformning tillåter dig fortfarande att stå gränsle över bocken. 55AB har en topplatta som mäter 300×600 mm och ett integrerat handtag vilket gör arbetsbocken lätt att bära. Två rejäla stag låser arbetsbocken när den är utfälld och gör den extra stabil. Fotstegen är 80 mm djupa och räfflade för att ge ett riktigt bra halkskydd.

Takavvattning i mattsvart kulör

Plannja har nyligen lanserat en takavvattningsserie i en mattsvart kulör som matchar taken – en välkommen nyhet för husägare, byggare och arkitekter som har höga estetiska krav. Den nya beläggningen är dessutom biobaserad och stålet till 100 procent återvinningsbart. En stor fördel med dessa takavvattningsprodukter är att den inte bara är estetiskt tilltalande, utan också ett miljömässigt grönare alternativ. Den nya beläggningen GreenCoat RWS Pro BT är biobaserad, där grunden är svensk rapsolja. Att stålet i produkterna är till 100 procent återvinningsbart är också en stor miljömässig fördel. Plannja ger 20 års teknisk garanti och 15 års estetisk garanti. Takavvattningsprodukterna finns tillgängliga hos alla Plannjas återförsäljare i Norden.

Förbättrad greppkomfort

Med en ny gummiklädd gängstång har Bahco nu förbättrat företagets beprövade Ergo-rörtång. Rörtången har i övrigt samma egenskaper som tidigare med ett greppvänligt tvåkomponentshandtag, härdade och kraftfulla käftar med mera. Det handlar om Bahcos uppskattade Ergo-rörtångsserie, modell 1410 och 1420, som nu har kompletteras med två nya modeller som har samma modellnamn, men med ett D på slutet. Genom att gummibelägga gängstången på rörtången förbättras greppet även om verktyget råkat bli oljigt. Handtaget blir också bekvämare att arbete med och beläggningen isolerar såväl kyla som värme. Det smala huvudet, som mäter mellan 18,8 och 20 millimeter, gör det möjligt att arbeta i trånga utrymmen. De härdade käftarna, med en patenterad progressiv tandning, ger ett perfekt grepp och den lätt böjda formen på handtagen minimerar risken för klämskador.

Mångsidig fastighetspartner med ventilation som ett viktigt ben

3 mars, 2022

Precis som namnet avslöjar grundades Climat80 på 1980-talet. Företaget såg dagens ljus 1983 i Malmö, då som ett rent servicebolag. Sedan dess har de vuxit och breddat sin verksamhet rejält. I dag erbjuder Climat80 det mesta som behövs under en fastighets livscykel – från vvs, värme, kyla och el till automation, sanering och ventilation men även fastighetsförvaltning.

– Vår affärsidé är att tillhandahålla lösningar och tjänster för fastigheters fullständiga livscykel och där ingår förstås ventilation som en viktig del, säger Anders Welander, marknadschef på Climat80.

Climat80 kan erbjuda det mesta som behövs under en fastighets livscykel. Från vvs, värme, kyla och el till ventilation, automation, sanering samt fastighetsförvaltning. Här är elektrikern Amanda Andersson i full fart med en installation. Foto: André de Loisted

Satsar på lärlingar

Företaget är verksamt i Malmö, Lund och Helsingborg och har totalt 400 anställda varav cirka 50 jobbar med ventilation. Ventilationskunder finns framför allt inom kommuner och regioner, men på kundlistan finns även stora byggföretag och fastighetsägare som Kungsleden, Hemsö och Whilborgs.

Som så många andra i plåt- och ventbranschen vittnar Anders Welander om att det kan vara svårt att hitta duktiga medarbetare som är pålitliga och kan yrket. För Climat80 har handplockning och lärlingar blivit den vinnande strategin.

– Vi har plockat in personer som vi har fått tips om på olika vis och som har känts bra och pålitliga, så har vi lärt upp dem från grunden själva. En av våra bästa projektledare i dag var däckbytare när han kom till oss. Han utvecklades till en jätteduktig montör, sedan blev han ledande montör och nu är han en av våra bästa projektledare, säger Anders Welander och tillägger att Climat80 har hela 16 olika nationaliteter bland sina medarbetare.

– Vi är inte rädda för att ta in personer som inte har jobbat inom vårt område tidigare, bara de är bra personer och har en vilja att lära sig yrket från grunden. Man måste ge människor en chans och ta hand om dem som kommer hit.

Ett aktuellt projekt för Climat80 är ombyggnaden av Lunds stadshall, ett konserthus från 1950-talet där alla installationer ska rivas när byggnaden får ett nytt och modernt innanmäte. Här går Anders Welander, Patrik Johannisson och Pontus Bernsvall igenom en ritning. Foto: André de Loisted

Många prestigeuppdrag

Just nu har Climat80 ett helt pärlband av spännande ventilationsprojekt på gång runtom i Skåne. Det prestigefyllda uppdraget vid Malmö Arena Tower är ett exempel. Där ansvarar Climat80 för ventilation, värme och sanitet samt automation i en tolv våningar hög byggnad som ska bli ett hotell med 300 rum och har en yta på 9 000 kvadratmeter.

– Det är ett väldigt speciellt och roligt uppdrag, där vi får använda oss av flera av våra olika kompetenser, inte minst ventilation, säger Anders Welander.

Ett annat stort ventilationsuppdrag som pågår parallellt är ombyggnaden av Lunds stadshall, ett konserthus från 1950-talet där alla installationer ska rivas när byggnaden får ett nytt, modernt innanmäte. Totalt ska 15 nya ventilationssystem installeras i den vackra gamla byggnaden som är ritad av Claes Anshelm på 50-talet.

Totalt ska 15 nya ventilationssystem installeras i den vackra byggnaden. Foto: André de Loisted

Unikt hus

– Det är ett helt unikt hus som är en slags blandning mellan byggnadsverk och konstverk och därför kräver att vi går varsamt fram, säger Anders Welander och fortsätter:

– Vi är förstås väldigt glada och stolta över att ha fått förtroendet av Byggnadsfirma Otto Magnusson och Lundafastigheter att gemensamt få förädla och modernisera en så anrik byggnad.

Men även betydligt modernare byggnader står på uppdragslistan för Climat80 under 2022. Eventhuset Flycan i Malmö till exempel. Ett 10 000 kvadratmeter stort underhållningshus som innehåller en så kallad flycan-anläggning där man kan prova på fallskärmshopp inomhus i vindtunnel.

– Där kommer även att finnas en lounge, spa och restaurang samt sex padelhallar, gym och kontor. Vi på Climat80 kommer att ansvara för ventilation, vvs, kyla, el och automation i byggnaden, säger Anders Welander.

Viktigt med medlemskapet

Trots att Climat80 har så många ben i sin verksamhet är det vissa områden där de samarbetar med underentreprenörer – exempelvis byggnadsplåtslageri.

– Eftersom vi underhåller och sköter fastigheter åt flera av våra kunder krävs det då och då kunskap i byggnadsplåtslageri, vilket vi vid behov köper in från medlemsföretag i förbundet, säger Anders Welander.

Att vara medlemmar i Plåt och Ventföretagen ser han som en självklarhet.

– Det är viktigt och värdefullt för oss att ha en organisation som Plåt och Ventföretagen där vi kan få tips, råd och hjälp i frågor som rör allt från arbetsrätt och juridik till rådgivning och utbildningar.

Montören Mikael Hultman i samarbete med elektrikern Adam Svensson. Foto: André de Loisted

Köptes av finska Are

I januari 2020 köptes Climat80 upp av det finska familjebolaget Are, som har över 100 års erfarenhet av tekniska byggnadstjänster och, liksom Climat80, erbjuder lösningar och tjänster för fastigheters hela livscykel. Köpet har lett till flera intressanta förändringar, inte minst inom ventilationsområdet, där det kommer att hända mycket för Climat80 och deras kunder under 2022.

– Vi ska, tillsammans med Are, lansera ett helt nytt, energismart system som inte finns i Sverige i dag. Det är ett system som kommer att sänka energikostnaderna i fastigheterna med upp till 30 procent jämfört med nuvarande system, avslöjar Anders Welander.

Helhetssystem

Helhetssystemet involverar såväl ventilation som värme och kyla i samverkan, bland annat genom att kyla och värma lokaler med strålningsvärme och paneler samt att jobba med smart återvinning och smarta styrsystem. Are har utvecklat, testat och installerat systemet i Finland under flera år. Men det har alltså inte kommit utanför landets gränser, förrän nu.

– Det är ett helt unikt system. Are har velat ha full kontroll över det och därför inte sålt det vidare. Det är först nu när Climat80 ägs av Are som tiden har kommit för att lansera det på svenska marknaden, säger Anders Welander och tillägger att det är ett framtidssystem.

Framtidstro

Apropå framtiden säger Anders Welander att han ser ljust på den, både för Climat80 och även för ventilationsbranschen som helhet.

– Jag tror och hoppas att branschen utvecklas på ett positivt sätt där fokus framöver blir på integration och behovsstyrd ventilation i utrymmen som inte används kontinuerligt, något som har blivit alltmer aktuellt med allt distansarbete under pandemin. För vi måste spara energi överallt där det går, och ventilationen har stor potential för att bidra med besparingar. //

Fakta Climat80
Ägare: Are – ett finskt familjeföretag. Antal anställda: 400 varav cirka 50 inom ventilation. Ort: Malmö, Lund och Helsingborg. Grundades: 1983. Typ av uppdrag: Climat80 är långsiktig fastighetspartner inom ventilation, värme och sanitet, kyla, el, automation, sanering, energi och fastighetsförvaltning. Webbplats: www.climat80.se.

Här är 2022 års finalister i ”SM för unga plåtslagare”

3 mars, 2022

110 plåtslagarelever från 16 olika gymnasieskolor kämpade i januari om en finalplats i ”SM för unga plåtslagare 2022”. Varje skola skickade det bästa tävlingsbidraget till den centrala juryn för bedömning och nu är det klart vilka elever som tävlar i SM-finalen för unga plåtslagare den 10–12 maj.

Tävlingsledningen kan konstatera att det är ett mycket starkt startfält även i år och dessutom med ett helt unikt inslag.
– För första gången under tävlingens 36-åriga historia, så har vi två tjejer i finalen. Det känns så klart extra roligt, säger Kaveh Nowroozi, PVF Yrke & Utbildning.

De sex finalisterna är:
Dennis Söderholm, Bessemerskolan, Sandviken
Alina Carlsson, Rekarnegymnasiet, Eskilstuna
Tobias Konz, Nobelgymnasiet, Karlstad
Mahdi Barbari, Uppsala Yrkesgymnasium, Jälla
Marcus Falck, Viskastrandsgymnasiet, Borås
Matilda Denninger, Nyköpings gymnasium

SM-final på Yrkes-SM i Växjö

Glädjen är också stor över att eleverna nu äntligen får tävla och visa upp sig inför publik. Vem som är Sveriges bästa unga plåtslagare 2022 kommer nämligen att avgöras under Yrkes-SM på Arenastaden i Växjö den 10–12 maj. Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar genom att de skickligaste ungdomarna från 60-talet olika yrkesutbildningar, tävlar och visar upp sina yrken. Yrkes-SM brukar ha uppåt 20 000 besökare. Vem som tar hem SM-guldet 2022 i byggnadsplåtslageri, vet vi under eftermiddagen den 12 maj.

Delar av SM-finalen kommer även att sändas live via Youtube. //

SM för unga plåtslagare
SM för unga plåtslagare är en årlig återkommande tävling som organiseras och genomförs av PVF Yrke & Utbildning, plåtslageribranschens organisation för rekrytering och utbildningsfrågor, på uppdrag av Plåt & Ventföretagen och Byggnads.

Bostadsministern i möte med Plåt & Ventföretagen

2 mars, 2022

– Det var ett kort men mycket effektivt och konstruktivt möte. Jag tycker att det blev ett bra samtal om en del av de hinder för tillväxt som många av våra medlemsföretag ofta drabbas av, säger Jörgen Rasmusson och tillägger:

– Mötet avslutades med en överenskommelse om ett nytt möte med Johan Danielsson senare i vår, då vi ska få en uppföljning kring på vilket sätt bostadsministern har tagit våra synpunkter vidare.

Ett av ämnena som togs upp under mötet var den stora bristen på utbildad personal. Johan Lindström lyfte upp det pågående branschskoleförsöket som en nödvändig politisk satsning, som redan har gett resultat.

Branschskoleförsöket bör fortsätta

– Gymnasieskolor med inriktning på bygg och andra yrkesprogram läggs ned på löpande band av politiska och ekonomiska skäl. Detta trots att Sverige i dag saknar cirka 5 000 plåtslagare och ventilationsmontörer, sa Johan Lindström.

Förbundets skola i Katrineholm, PVF Teknikcentrum, ingår i branschskoleförsöket som har varit mycket framgångsrikt

”Branschskoleförsöket hjälper oss att vidareutvecklas och utöka, och att fortsatt kunna vara en förebild för ännu fler branscher och bristyrken. Testperioden bör därför fortsätta efter utgångsperioden.”

– Branschskoleförsöket hjälper oss att vidareutvecklas och utöka, och att fortsatt kunna vara en förebild för ännu fler branscher och bristyrken. Testperioden bör därför fortsätta efter utgångsperioden, 2023, eftersom den annars blir för kort för att vi ska kunna få fram ett fullständigt resultat. Det bästa skulle vara att göra försöket permanent, fortsatte Johan Lindström.

– Jag vet att det är en stor fråga och att de flesta hantverksyrken brottas med samma problem. Även den fackliga sidan är intresserad av vi får fram arbetskraft till yrken inom byggbranschen, så det här tar jag med mig, svarade Johan Danielsson.

Lärlingssystemet behöver ses över

– Vi tror också på att lärlingssystemet i byggsektorn behöver ses över. Det måste till exempel gå att slussa in arbetskraft via ett lärlingssystem på ett mer effektivt sätt. Inte minst med tanke på att arbetslösheten är hög just nu och att våra medlemsföretag erbjuder välavlönade arbeten, säger Jörgen Rasmusson.

”Det måste till exempel gå att slussa in arbetskraft via ett lärlingssystem på ett mer effektivt sätt.”

Ett annat ämne som avhandlades under mötet med bostadsministern var en utveckling och utvidgning av rotavdraget. Ett förslag från Plåt & Ventföretagens sida är att systemet ska omfatta fler grupper, som till exempel boenden i hyresrätter och i bostadsrättsföreningar. Samt att avdraget ska ge möjlighet till klimatsmarta renoveringar som möjliggör energibesparingar, exempelvis genom förbättrade och mer energieffektiva ventilationssystem.

Återbruk lämpligt i ”vår” bransch

Den sista punkten på agendan var hållbart byggande. Jörgen Rasmusson nämnde bland annat att både plåt- och ventilationsbranscherna lämpar sig för återbruk av byggmaterial.

Johan Lindström fyllde på:

– Den nya lagen om klimatdeklarationer är på många sätt bra. Men det är viktigt att de föreslagna gränsvärdena inte missgynnar lösningar vars klimatnytta betalar sig i användningsskedet och slutfasen, eftersom vi annars riskerar målkonflikter mellan lågt klimatavtryck och lägsta klimatavtryck sett över byggnadens beräkningsperiod. Gränsvärden bör därför baseras på livscykelberäkningar som omfattar byggnadens alla delar samt dess hela livslängd. //

FAKTA Branschskoleförsöket
PVF Teknikcentrum är en av de tio skolor som har valts ut att delta i Skolverkets försöksverksamhet med branschskolor. Satsningen innebär att utvalda branschskolor kan sluta avtal med skolhuvudmän, och att skolhuvudmännen därmed kan söka statsbidrag för kostnaderna som det innebär att skicka elever till en branschskola.

Fasadgruppen gör tre nya förvärv i Stockholm

24 februari, 2022

Herrängen startades år 1992, Vantör år 1993 och EPM år 1996. Bolagen har under många år haft ett tätt samarbete och delar idag kontors- och verkstadslokaler, som ligger i direkt anslutning till Fasadgruppens befintliga dotterbolag Karlaplans Plåtslageri. Bolagen erbjuder tjänster inom bland annat byggnadsplåtslageri, tätskiktsarbeten och takmålning. Bolagen har tillsammans 13 heltidsanställda och omsatte preliminärt cirka 30 MSEK under 2021.

Förvärven sker i form av en inkråmsöverlåtelse där Fasadgruppens dotterbolag Karlaplans Plåtslageri förvärvar hela den rörelse som Herrängen, Vantör och EPM för närvarande bedriver, inklusive kundavtal, arbetsredskap, varumärke samt anställda.

Nära samarbete i 30 år

– Vi har följt utvecklingen i Herrängen och Vantör under många år och varit imponerade av deras kunnande och starka erbjudande. Det känns kul att få välkomna deras erfarna team till oss på Karlaplans där vi ser tydliga möjligheter att fortsätta växa tillsammans, säger Andreas Illerfelt, vd för Karlaplans Plåtslageri.

– Vi på Herrängen och Vantör har arbetat i nära samarbete i snart 30 år och det känns väldigt spännande att nu ta steget in i ett större sammanhang där samverkan är en del av kulturen. Som grannar med Karlaplans Plåtslageri känns det naturligt att slå ihop våra verksamheter och därigenom skapa synergier och ännu bättre kundvärden, säger Håkan Sundin, vd för Herrängen och EPM.

Hantverk i kombo med modern verkstad

– Vi har sedan starten fokuserat på att kombinera hantverkskunnande med en modern verkstad och välanpassad maskinpark, och har fått förtroendet att hjälpa många kunder genom åren. Vi ser fram mot att fortsätta leverera tjänster av högsta kvalitet och samtidigt dela med oss av våra erfarenheter och hitta nya samarbeten som en del av Fasadgruppen, säger Mikael Allinger, vd för Vantör.

Fasadgruppen finansierar förvärvet med egen kassa. Säljarna har åtagit sig att återinvestera en del av köpeskillingen genom att inom tre månader förvärva befintliga aktier i Fasadgruppen för ett belopp motsvarande 1,0 MSEK. Aktierna som förvärvas genom återinvesteringen är föremål för ett överlåtelseförbud (s.k. lock up-åtagande) under 12 månader. Genomförandet av förvärvet är inte föremål för några fullföljandevillkor och bolagen blir därför omedelbart en del av Fasadgruppen. //

Höga koldioxidhalter i sovrum och störande matos i småhus

22 februari, 2022

För att kommunicera kring inomhusluftens vikt för vår hälsa startade PVF Yrke & Utbildning forskningsprojektet ”Ren luft, Friskt liv” tillsammans med en forskargrupp vid Lunds tekniska högskola, LTH. Den har letts av Hans Bagge, universitetslektor på avdelningen för byggnadsfysik, och Dennis Johansson, forskare på avdelningen för installations- och klimatiseringslära.

Sedan 2015 har dessa forskare studerat 150 hus byggda år 2006–2016. Man har mätt temperatur, relativ fuktighet och koldioxidhalt. De boende i husen har dessutom fått svara på en enkät om hur de upplever inomhusklimatet.

Nöjda trots stora skillnader

Vad man ville veta var om de boende i landets småhus är nöjda med inomhusluften, och via mätningar ville forskarna få fram fakta på hur det faktiskt står till med inneklimatet. För att få en mångfald i mätningarna gjordes de i småhus på 14 orter runt om i landet, det vill säga i olika utomhusklimat. Husen varierade i storlek från 100 kvm–280 kvm och hade mellan 1 och 6 personer i hushållen.

Vad som framkom ganska snabbt i studierna var att generellt sett så upplever de som bor i småhus att de har bra eller mycket bra luftkvalitet inomhus. Det intressanta är att upplevelsen verkar vara densamma trots att luftflödesvariationen i de olika husen är stor.

Forskningsprojektet ”Ren luft, Friskt liv” har letts av Hans Bagge, universitetslektor på avdelningen för byggnadsfysik, och Dennis Johansson, forskare på avdelningen för installations- och klimatiseringslära. Foto: Maria Åslund

Öppen planlösning ökar problem med matos

Det finns dock förbättringar att göra, enligt de boende. Det de störs av är bland annat viss lukt och brist på att kunna påverka ventilationen. På frågan om vad som stör inomhusluften mest svarar 40 procent ”eget matos”, 20 procent ”vedeldningsrök”, 16 procent ”svårt att själv påverka ventilationen” och 12 procent ”instängd lukt”. Just matoset verkar ha en modern och enkel förklaring.

– Dagens villor har ofta öppen planlösning mellan kök och sällskapsrum. Det ställer höga krav på köksfläktens uppfångningsförmåga och det är inte säkert att alla spisfläktar för villor är anpassade för det, förklarar Hans Bagge.

För varmt, ventilationsbuller och höga koldioxidvärden

Många upplever att det är för varmt inomhus på sommaren. Det visade sig också att ljud från ventilation och fläktar ute eller inne, upplevs mer störande än ljud från exempelvis trafiken utanför.

En annan specifik upptäckt i studien är att många småhus har onödigt höga koldioxidvärden i sovrummen. Värden som inte bör vara högre än 1 000 ppm. I 17 procent av sovrummen är dock koldioxidkoncentrationen i medeltal över 1 200 ppm under uppvärmningssäsongens nätter, även i hus som har ett bra ventilationsflöde i huset som helhet.

Saknar kunskap om skötsel av ventilationen

I jämförelsen mellan F- och FTX-system visar studien att FTX-systemen har högre luftflöde i småhusen, och högre luftflöde har en tendens att göra de boende mer nöjda. Nackdelen med mer avancerade ventilationssystem är att många småhusägare faktiskt inte vet hur de ska sköta ventilationen, vilket ger ökad risk för fukt.

Generellt sett är torr luft dåligt för kroppen – i dessa covidtider har det också visat sig att viruset sprids lättare i torra miljöer – och för hög luftfuktighet kan vara dåligt för huset och orsaka fuktskador. Den fukt vi som brukare tillför byggnaden har också ändrats och ökats med åren.

– Exempelvis duschas det mer nu i badrum i 60-talshusen jämfört med när de var nya, berättar Hans Bagge.

Ska leda till framtidens smarta småhus

Från LTH hoppas man att deras resultat ska både skapa förstående och väcka idéer hos branschens aktörer och i förlängningen förbättra småhusens inomhusklimat.

– Den här typen av forskning ger en bakgrund till hur framtidens smarta hus kan utvecklas. Vi behöver både rätt och relevant teknik, förklarar Dennis Johansson och tillägger att en enkel åtgärd skulle kunna vara koldioxidvarnare i sovrum.

Forskarnas funderingar rör sig också mycket kring hur brukarna ska kunna påverka temperaturen och luftflödet, samt hålla nere energianvändningen.

– Det finns potential att förbättra både inneklimat, fuktsäkerhet och energianvändning genom bättre behovsstyrning även i småhus, konstaterar Hans Bagge.

I och med denna rapport är PVF Yrke & Utbildnings uppdrag avslutat. Men det finns mer data att hämta ur den här studien och forskarna på Lunds Tekniska Högskola är öppna för fler samarbeten. Bland annat har en mindre studie om övertemperaturer beviljats av Energimyndigheten med start i april 2022.

Rapporten kommer inom kort att publiceras i sin helhet. //

FAKTA
Rapport: Ventilation och innemiljö i moderna småhus – mätningar och analys.
Genomförare: Avdelningen för byggnadsfysik och avdelningen för installationsteknik på Institutionen för bygg- och miljöteknologi vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, 2021.
Team: Hans Bagge, Dennis Johansson, Dan Jönsson, Jesper Rydén och Victor Fransson.

1...353637...83 Sida 36 av 83