”Att jobba bort höjdrädslan är ett dagligt arbete”

Fredrik Sträng har utmanat de högsta bergstopparna i världen. Han var med om att försöka bestiga världens näst högsta topp, K2, när elva klättrare omkom 2008. Därefter har han försökt nå toppen igen och fortsatt klättra. Hans höjdrädsla har hjälpt honom.

– Jag kan nog skylla min höjdrädsla på folk runt mig, säger bergsklättraren och alpinisten Fredrik Sträng.

Som liten tyckte han att höjder var fascinerande, men en utflykt till vattentornet Svampen i Örebro förändrade hans inställning.

– Vi var högst upp och jag sprang glatt ut till ett räcke – som var betydligt högre än jag var i den åldern – när en man röt till mig att jag inte skulle hoppa utför kanten. Jag kommer ihåg att jag tänkte: ”Nej, varför skulle jag det? Det vore ju otroligt dumt.” Efter ett tag insåg jag att många människor har ett dysfunktionellt förhållande till höjder, som egentligen handlar om tvångstankar om att man ska kasta sig ut omedvetet. Man får svindel och ser sig själv falla ner och dö.

Rädsla för höjder

Efter händelsen utvecklade Fredrik det som han kallar för en fobi eller rädsla för höjder, vilket var väldigt opraktiskt eftersom han var intresserad av klättring.

– Men samtidigt blev klättringen en slags terapi mot rädslan. Jag har insett att rädslan, eller fobin, är en överlevnadsmekanism, så jag är otroligt försiktig och ordentlig när jag klättrar. Att jobba bort höjdrädslan är ett dagligt arbete, säger han.

Fredrik definierar rädsla som en konstruktion och fara som verklig. Att vara medveten om faror gör att man kan undvika dem – och i bästa fall sluta vara rädd.

– Är du inknuten i en skorsten eller liknande och infästningen tål ett ton, och du oroar dig för att du är för tung på grund av att du åt en rejäl frukost, då är det rädsla, inte en reell fara du utsätter dig för, säger han.

Klättringen fungerar som terapi mot höjdrädslan. Foto: www.strang.se

Check, double check, trouble check

Fredrik menar att konsekvenstänkande är det viktigaste för att undvika faror. Planera, beräkna riskerna, säkra och kalkylera utfallet av en olycka: Vad händer om jag ramlar här?

– En förutsättning för att vara en duktig klättrare och att leva ett långt liv är check, double check, trouble check. Det vill säga kolla, kolla igen att allt är gjort på rätt sätt och ställ frågan: Vad händer om jag belastar x eller glider vid y och så vidare? Alltså: Vilken typ av trubbel kan uppstå?

Checkarna kan röra sig om allt från att kontrollera bultar, att trädet som ska tas ner inte är ruttet, till att stenen är trygg att förankra sig i.

– Som klättrare i Alperna vet du antagligen att permafrosten försvinner, vilket leder till att det blir mer och mer lös sten. Då är det viktigt att kolla att du inte firar dig ner från en sten som är lös, säger han.

Beredskapsplan

Allt säkerhetsarbete startar alltså med en plan och en beredskapsplan.

– Beredskapsplanen behövs om något går snett. Nummer ett är att analysera vad som kan gå snett och vad man i så fall gör. Ju fler sådana frågor man ställer sig, desto troligare är det att man kan klara av en svår situation. I mitt fall kan det till exempel handla om hypotermi, det vill säga nedkylning. Har jag planerat för detta och kan rutinerna för att undvika nedkylning, så behöver jag inte förlita mig på att turen står på min sida.

Att dessutom öva regelbundet, till exempel på första hjälpen, och att uppdatera sina kunskaper är oerhört viktigt, tillägger han.

– Och att vara i bra form. Då orkar du generellt mer av mental utmattning och även fysisk trötthet.

Andra tips för att hålla sig säker är att se över utmaningar som är specifika för det område eller den plats där man befinner sig. För en plåtslagare eller andra inom byggbranschen kan det handla om att känna sin arbetsplats. Kustnära arbeten kan påverkas av tidvatten, vintern slår olika över olika delar av Sverige och under olika månader, trafik kan vara en faktor att ta hänsyn till, likaså fotgängare eller trånga passager.

– För mig som klättrare kan det handla om sådant som att jag vet att det sommartid brukar bli åskväder efter lunch på en viss plats – då får man planera efter det, säger Fredrik.

Fredrik på 8 047 meters höjd. Broad Peak, Pakistan. Foto: www.strang.se

Att förstå risker rätt

Han förklarar att rätt förståelse av risker ligger i ett gränsland mellan att vara livrädd och fullständigt omdömeslös.

– Distinktionen dem emellan är faktiskt enkel när det kommer till de flesta saker eller processer. Bara överleva eller leva? Jag anser att kvaliteten ligger i vad jag fyller livet med, för livet är ingen destination utan en process. Vi har blivit väldigt bekväma och tappat motståndet, det innebär att göra saker som får pulsen att gå upp.

Han fortsätter:

– Jag är inte dumdristig. Jag har vänt många gånger på ett berg och behöver inte bevisa att jag är försiktig. Samtidigt måste du ta risker för att vinna någonting. Det gäller på alla områden i livet.

Han tycker inte om begreppet äventyrare utan menar att det har vattnats ur och fått lite dåligt rykte.

– För mig handlar det om att jag gillar att klättra och var fascinerad över att kartor hade vita fläckar. Så var det när jag växte upp; nu är sorgligt nog bara två till tre procent av jordens landmassa ekologiskt intakt på ett sätt som gör att biologisk mångfald kan existera fritt. Mina expeditioner började med en fascination över det okända. Det har ingenting med erövring att göra, utan om att nyfiket uppleva lusten och passionen till det okända.

Varför just klättring?
– Skidåkning och klättring har varit det som jag får störst behållning av. Det är en fantastisk känsla att vara riktigt bra på en sak, men det kräver att man övar mycket på just den saken. Att hela tiden försöka bli bättre är en skön känsla, säger Fredrik.

Vilka orsaker kan en fallolycka ha inom byggbranschen?
– Tidspressen är ett problem. Den kan leda till att man struntar i checklistor, procedurer och enkla säkerhetsåtgärder. Tänk hellre: Om jag gör det här rätt från början sparar jag tid, eftersom ingen behöver råka ut för en olycka. Det är A och O att följa rutinerna. Alltid.

Fredrik har varit i telecom-branschen, uppe på tak och i master. Hans erfarenhet är att när man går i sidled är risken för att slinta större, särskilt om det är halt.

– Du kan glida i sidled, släpas längs taket tills du slår i någonting. Det kan leda till stukningar eller att du gör illa ditt knä. Många olyckor – även mindre – kan undvikas genom att ställa sig frågan: Kan jag göra det här på ett säkrare sätt? Är svaret ja, så gör det!

Här använder Fredrik värmeväxlare att andas genom för att värma inandningsluften. Foto: www.strang.se

Farliga ”det går nog bra”-mentaliteten

– Har du knutit tusen knutar, men knyter en enda knut fel och sedan belastar den så är det kört oavsett. Tänk aldrig: Det går säkert bra bara den här gången. Ha nolltolerans för slarv och lathet. Använd protokoll, checklistor – och gör det varje gång!

Fredrik arbetar sedan flera år tillbaka i sitt eget företag som bland annat föreläsare. Hans erfarenhet, också som entreprenör, är att timing är allt.

– Tyvärr, kan man ju tycka. Det finns många exempel på personer och företag som har varit före sin tid och där initiativet har dött ut på grund av det. Kodak uppfann digitalkameran, men släppte projektet eftersom marknaden inte var mogen. Det gäller att tro tillräckligt på sin idé för att orka jobba och se sitt alster ta form. Du måste vara passionerad över det du gör. Även om alla andra får lön, kan du som grundare ofta inte ta ut lön på flera år när du startar något nytt. Jag anser att företagarna är ryggraden i Sverige, men det kan vara tufft. Avundsjuka, ifrågasättande och negativa kommentarer kan få en modfälld. Då gäller det att ha motståndskraft och köra på.

”Ingen bergsutsikt är värd att dö för, och det har hållit mig vid liv. Då vänder jag om för att kunna se en annan dag.”

Hur leder man sitt företag framåt och till toppen?
– Du kan aldrig vara en bra ledare om du inte kan leda dig själv. En bra ledare behöver självkännedom, lyhördhet. Samtidigt behöver du kunna äga besluten. Var klar över vart du vill och varför, och bli duktig på att kommunicera det. Ha tilltro till teamet – du kan inte göra allting själv. En ledare måste tryggt kunna överlåta ansvar och släppa kontrollen.

För att utvecklas måste du göra fel och det är inget fel med det, säger Fredrik.

– Alla, även vinnare, gör fel. Utan högt satta mål och utan att ta vissa risker når man inget Mount Everest, för då sker ingen progress. En bra företagskultur innebär bland annat att kunna erkänna att du hade fel, även om du är ledare. Personer som kan erkänna det blir följda och respekterade.

I bästa fall får en duktig ledare hela teamet att gå åt samma håll. Hur då?
– Det startar alltid med ”varför?”. Varför gör jag det här jobbet, den här uppgiften? Jag har själv arbetat inom verkstadsindustrin och vet att det blir mycket mer intressant om du vet varför vissa uppgifter ska göras. Flera undersökningar styrker att jobbet blir roligare, prestationen bättre och att en person drar utvecklingen åt rätt håll när hen upplever att det finns ett högre syfte än det omedelbara verkställandet, säger Fredrik.

I processen framåt, där alla drar åt samma håll, ingår att lära känna varandra, att förstå personen bakom rollen. Syftet är att kunna känna tillit.

– Inom klättring är tillit speciellt viktig, men den är basen i allt där man vill nå ett gemensamt mål. Känner du inte dina teammedlemmar kan ett litet missförstånd bli ödesdigert. Hur vi kommunicerar, till exempel, är individuellt. Vad betyder orden egentligen? För att veta det behöver man känna teamet på djupet.

Naturen är viktig för Fredrik. Han är engagerad i miljöfrågor för att värna om orörd natur och ett hållbart jordklot. Foto: www.strang.se

Maktlös inför objektiva faror

Tillbaka till Fredrik i rollen som klättrare.

När var du som mest rädd?
– I situationer där jag har varit maktlös inför objektiva faror. Till exempel när jag har klättrat på K2 och det kommer enorma stenar nedfallande eller när en stor lavin kommer oväntat. Då känner man sig väldigt liten, maktlös och låst. Rädsla kan också uppstå när jag ser någon annan göra ett fel som kan bli fatalt – till exempel stå på en exponerad plats utan att vara inknuten.

Berätta om din mest spännande expedition eller klättring!
– Mest minnesvärda är de gånger då jag har klättrat med kompisar. Men de flesta expeditioner har sin charm. Jag minns när vi besteg det 8 000 meter höga berget Gasherbrum i Pakistan. Det var dimma och snö på vägen upp. Så sitter jag grensle på toppen, molnen öppnar sig, himlen blir blå. En efter en kommer klättrarna upp. Det var helt magiskt.

2019 gjorde Fredrik sin senaste stora expedition. Den nedskräpning som tidigare orörda platser genomgår har successivt förstört hans önskan att känna sig som en upptäcktsresande.

– Jag klättrar fortfarande, men är färdig med åttatusenmetersberg. Vi förvandlar alla de här vackra bergen till sopberg. Risken att bli sjuk är större än att du omkommer. Det luktar urin, ligger bajs, matrester, syrgastuber och annat skräp överallt. Lusten att klättra och att uppleva förstörs. Därför engagerar jag mig aktivt i miljöfrågor. Det är en tragedi att vi människor vill tämja allt. Jag hoppas verkligen att vi kan lämna vissa platser av vår planet oförstörda. //

Fakta Fredrik Sträng
44-årig svensk fjällklättrare, alpinist, dokumentärfilmare, författare och föreläsare. Anordnar också events och gruppträningar för företag. Årets manliga äventyrare 2007 och 2010. Har bestigit bland annat Kilimanjaro, Mount Blanc, världens högsta berg Mount Everest och sex andra berg på 8 000 meter. Forskarassistent i Triple E.D. (Everyday Decisions), ett internationellt forskningssamarbete om beslutsprocesser i extrema miljöer.

 

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!