Byggbranschen är fortfarande olycksdrabbad

De senaste tio åren har drygt 400 personer i svensk arbetskraft dött i arbetsolyckor. Under 2020 inträffade nio dödsfall vid arbetsolyckor som drabbade personal i privata företag verksamma inom byggbranschen. Det är sex fall fler än 2019 och över genomsnittet för den senaste tioårsperioden. Den långsiktiga trenden är dock fortsatt sjunkande om än i långsammare takt.

Under pandemiåret 2020 inträffade jämförelsevis få dödsolyckor, totalt 29, men hittills i år har 23 personer omkommit på jobbet. Lastbilsförare är mest utsatta.

– Varje dödsolycka är en tragedi och många skulle kunna förhindras om rätt information, säkerhetsåtgärder och kunskap funnits. Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.

Arbetsmiljöverket har analyserat de sammanlagt 404 arbetsolyckor med dödlig utgång som har inträffade i svensk arbetskraft åren 2011 till 2020. Under samma period förolyckades ytterligare 90 personer på jobbet i Sverige, men de ingår inte i den svenska arbetskraften och finns därför inte med i den statistiken.

Rapporten visar att det framför allt är män mellan 55 och 64 år som arbetar i enmansföretag, eller företag med få anställda, som råkar ut för dödliga olyckor på jobbet. Under den senaste tioårsperioden har nio av tio som förolyckats i arbetet varit män. De flesta dödsolyckor sker i mansdominerande branscher.

Lastbilsförare mest utsatta

Hans Eriksson, arbetsmiljöexpert på Plåt & Ventföretagen.

Lastbilsförare har varit mest utsatta för dödsolyckor över tid, sammanlagt 66 lastbils- och långtradarförare har förolyckats på jobbet de senaste tio åren. Andra drabbade yrken är byggnads- och anläggningsarbetare, växtodlare, djuruppfödare, anläggningsmaskinförare, skogsbrukare, underhållsmekaniker, maskinreparatörer, VVS-montörer och brandmän.

Byggsektorn är därmed fortfarande en olycksdrabbad bransch där 3 721 personer, av totalt 362 000, har varit inblandade i en olycka under det senaste året.

– Inom byggbranschen sker det ett förhållandevis stort antal arbetsolyckor. Men om vi däremot tittar på arbetssjukdomar så ligger vi under tillverkningsindustrin med 1,2 arbetssjukdomar per 1 000 personer, och långt under hela riket som ligger på 3,9. När vi kommer till dödsolyckorna så står dock byggbranschen för nästan hälften av alla dödsolyckor inom allt förvärvsarbete i Sverige, säger Hans Eriksson, arbetsmiljöexpert på Plåt & Ventföretagen.

Fall och förlorad kontroll

– Totalt sett så är det en nedåtgående trend när vi tittar på det totala antalet skador i byggverksamheten. Men sedan 2008 har det inte hänt något positivt när det gäller arbetsolyckor inom byggplåt, tyvärr. Däremot har våra medlemsföretag klarat sig helt och hållet från dödsolyckor under fjolåret, tack och lov. Tittar vi på arbetssjukdomar så är det också en ganska tydligt sjunkande trend.

Vilken typ av arbetsskador är det vi pratar om när det gäller plåtslageri?
– Det handlar ofta om förlorad kontroll och då i synnerhet när det gäller maskin, transportmedel och handverktyg. Skadorna uppstår alltså när plåtslagare tappar kontrollen på det som de håller på med och det leder till en olycka. Därefter så utgör fall från höjd ungefär 19 procent av skadorna. Fall, ej från höjd, handlar om att man faller på samma våningsplan och den siffran ligger på 11 procent. Sedan har vi olyckor som uppstår vid kroppsrörelser med fysisk belastning och utan fysisk belastning.

Färre arbetssjukdomar

När vi kommer till arbetssjukdomar så är den största delen relaterade till belastningsfaktorer. Dessa står för hela 64 procent av alla arbetsskador. En annan vanlig arbetsskada är fysikaliska faktorer som handlar om buller och vibrationer.

– Tittar vi på ventilation är det 10 800 som har identifierats som jobbar med installation av ventilationsanordningar. Här var antalet arbetsolyckor 109 stycken. Det ger att det är 10,4 olyckor per 1 000 personer, det vill säga färre än byggnadsplåtslagarna där motsvarande siffra var 13,2 arbetsolyckor per 1 000 personer.

Trenden för arbetsskador är mer tydligt sjunkande för ventilationsmontörer. Däremot är trenden för arbetssjukdomar ungefär likadan som för plåtslagarna, det vill säga en sjunkande trend med färre och färre arbetssjukdomar.

Buller och vibrationer

Vilken typ av skador är det då det handlar om på ventilationssidan? Jo, även här är det förlorad kontroll av maskiner och verktyg, det resulterar dock inte i lika många skador som för byggnadsplåt. I ventilationssektorn förekommer det också fall från höjd, och det är betydligt fler kroppsrörelser med och utan fysisk belastning som har lett till olyckor.

– Tittar vi på arbetssjukdomarna så är det också ungefär samma som för plåtslagarna. Det handlar alltså främst om belastningsfaktorer, som står för 60 procent av arbetsskadorna, samt om fysikaliska faktorer – alltså buller och vibrationer, säger Hans Eriksson.

Fakta Arbetsolyckor
Med arbetsolyckor menas i statistiken skador som leder till minst en dags frånvaro. Med tanke på att det finns cirka 7 600 yrkesaktiva byggnadsplåtslagare och drygt 10 800 ventilationsmontörer är skadenivån procentuellt sett låg. Inom byggbranschen totalt sett avlider cirka sex till sju personer varje år på grund av arbetsolyckor. Sådana dödsolyckor drabbar ytterst sällan Plåt & Ventföretagens medlemsföretag som inte har haft några kända dödsolyckor de senaste åren.

Föregående artikelFinalisterna i PLÅTPRISET 2022
Nästa artikelMingel i ventmontern
Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!