Byggnader som ger tillbaka

För att möta nya hållbarhetskrav krävs smarta och effektiva energisystem som anpassas till byggnaden, både funktionellt och estetiskt. En lösning som har en självklar plats på fastigheter med höga visuella och klimatmässiga ambitioner är integrerade solceller.

– Ett byggnadsmaterial som har framtiden för sig – potentialen är enorm, säger Rickard Nygren, arkitekt och hållbarhetsspecialist på White Arkitekter.

I takt med att elpriserna har skjutit i höjden och som i ett steg i utvecklingen mot mer hållbara byggnader installeras solel i allt större utsträckning. Under 2021 ökade antalet installerade solcellsanläggningar med 46 procent jämfört med 2020, enligt statistik från Energimyndigheten. En del av marknaden som är på uppgång är byggnadsintegrerad solel som blir en naturlig del av den arkitektoniska gestaltningen.

– En utmaning för branschen är att förändra idén om vad fasadmaterial är och framför allt vad det gör. Solceller är ett fasadmaterial som inte bara passivt klär in huset eller ger det färg, utan även bidrar aktivt genom att göra el. För att driva utvecklingen framåt måste vi våga ta nya steg, säger Rickard Nygren.

Ny lag om klimatdeklarationer

Från 1 januari 2022 har Sverige en ny lag om klimatdeklarationer för byggnader som uppförs och kunskapen om solcellers klimatpåverkan är fortfarande i sin linda.

– Byggnader ska ge någonting tillbaka till platsen de befinner sig på. I det här fallet sker det genom att solcellerna betalar tillbaka i kilowattimmar och bidrar med förnyelsebar energi till systemet i stort, säger Rickard Nygren.

Ett av de mest uppmärksammade projekten med byggnadsintegrerade solceller är House of Choice i Solna. Huset är Skandinaviens mest energieffektiva hotellbyggnad och är klätt med sammanlagt 2 500 kvadratmeter solceller.

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!