Pontus Slättman är vd för WorldSkills Sweden. Han tror att en viktig anledning till att de som går yrkesprogram känner sig bättre rustade för framtiden är utbildningens kombination av teori och praktik. På ett yrkesprogram får eleverna minst 15 veckor APL, alltså arbetsplatsförlagt lärande, (det vill säga praktik eller prao).
– Det gör att ungdomarna kommer ut i arbetslivet, ser hur det går till, får testa sina framtida yrken själva och därmed vet vilken typ av verklighet de kommer ut i, säger Pontus Slättman till Tidningen Näringslivet.
Undersökningen visar också att de som går yrkesprogram kommer ut i yrkeslivet fortare än de som går högskoleförberedande utbildningar. De får också än bättre lön. Ändå är det svårt för yrkesprogrammen att fylla sina platser, vilket i förlängningen skapar problem för företagen, som inte hittar den kompetens som behövs – en nöt som många på arbetsmarknaden har försökt knäcka under lång tid.
Gamla fördomar i vägen
Pontus Slättman konstaterar att de 15-åringar som söker in till gymnasiet inte sällan påverkas av både såväl vänner som familj.
– Till viss mån kan det vara gamla fördomar och myter som hindrar fler från att välja yrkesprogram, vilket är mycket tråkigt – speciellt eftersom vi ser hur stora fördelar yrkesprogrammen har, säger han och berättar att WorldSkills Sweden genom projektet DinTalang jobbar hårt med att få fler att inse fördelarna med yrkesprogram.
Vad skulle skolorna och arbetsgivarna behöva göra för att fler ska välja yrkesprogram?
– Vi ser att skolor som har ett gott samarbete med näringslivet ökar attraktionskraften och kvaliteten på utbildningen. Där man samarbetar för att synliggöra utbildning tillsammans skola och företag är ett bra exempel för att visa både utbildning och vilka jobb och karriärvägar de leder till.
– Även en god studiemiljö och inspirerande yrkeslärare är viktiga för att vi ska få fram nästa generations skickliga yrkesarbetare, säger Pontus Slättman till Tidningen Näringslivet.
Fakta om undersökningen
Unga som läser på yrkesprogram har en positivare syn på livet. 70 procent som gick ett yrkesprogram uppfattar livet som meningsfullt just nu, jämfört med 66 procent för elever som gick ett högskoleförberedande program. Unga som gick yrkesprogram uppfattar också livet som mer rikt på vänner (67 procent), jämfört med de som gick högskoleförberedande program (57 procent).
81 procent av elever på yrkesprogram anser att deras utbildning ger dem bra förberedelser inför arbetslivet jämfört med 65 procent av elever på högskoleförberedande program.
Unga som gick yrkesprogram är den grupp som är mest etablerad på bostadsmarknaden. 35 procent av de som gick ett yrkesprogram har förstahandskontrakt på sina lägenheter jämfört med 25 procent för de som gick högskoleförberedande. 25 procent av de som gick yrkesprogram äger villor jämfört med 19 procent av de som gick högskoleförberedande.
Elever som gått yrkesprogram tjänar i snitt 50 000 kronor mer varje år än de som gått högskoleförberedande program. Medianinkomst efter ett yrkesprogram är 343 269 kronor, medianinkomst efter högskoleförberedande program är 288 994 kronor.
Källor: Ungdomsbarometern 2023, SCB och DinTalang
