Säkerhet är avgörande för alla som arbetar på tak. Men enligt statistik från Arbetsmiljöverket har antalet fallolyckor inom byggbranschen ökat något på senare år, efter en längre tid av nedgång. Dessutom har det ökade intresset för solcellspaneler skapat en ny dimension kring taksäkerhet.
Från en sjunkande trend under 25 år till en svagt ökande de senaste åren. Så ser olycksstatistiken för fallolyckor ut inom byggbranschen enligt siffror från Arbetsmiljöverket. Inom plåtslageri har utvecklingen varit liknande.
– Fram till 2012 sjönk antalet fallolyckor inom plåtslageri stadigt för att sedan plana ut på en högre nivå. 2018 råkade 16 personer, vilket motsvarar 2,1 av 1000 sysselsatta, inom plåtslageri ut för en fallolycka, som krävde minst en dags frånvaro från arbetet. Det kan man jämföra med lägstanivån 2012 då endast nio olyckor, eller 1,3 av 1000 sysselsatta, anmäldes. Men de senaste fyra åren har dock antalet fallolyckor varit konstant, berättar arbetsmiljöexperten Björn Samuelsson.
Hans Eriksson, Plåt & Ventföretagens arbetsmiljöexpert och ordförande i Taksäkerhetskommittén, kommenterar statistiken så här:
– Vad den uppgången beror på är svårt att veta men det kan handla om en ökad byggtakt där fler och kanske nya och ovana byggaktörer som bidrar till en högre olycksfrekvens. Eftersom statistiken bygger på att någon blivit sjukskriven för en fallolycka minst en dag går det inte utesluta att förändringar i benägenheten att sjukskriva också spelar in. Även om varje olycka naturligtvis är en katastrof i sig talar vi om väldigt små variationer i låga tal. Uppgången från 2012 är inte större 0,8 procentenheter.
Viktigt för branschen med färre olyckor
Något som förvånar är att införandet av sanktionsavgifterna 2015 inte syns i statistiken. Den reformen verkar alltså inte ha påverkat antalet olyckor.
– Det kan bero på att arbetsgivarna redan vidtagit enkla och effektiva åtgärder och att det är det som syns i den kraftiga nedgången fram till 2012. Vad man nu jobbar med är att få alla med på tåget och använda de skydd som faktiskt finns. Då hjälper inte straff som drabbar arbetsgivaren särskilt mycket, säger Hans Eriksson.
Det krävs ingen formell säkerhetsutbildning för att arbeta på tak, men det finns ett ofrånkomligt kunskapskrav i Arbetsmiljölagen om att var och en som arbetar på höjder ska känna till vilka regler som gäller och vilka skyddsåtgärder som ska vidtas. Arbetsgivaren ska därför informera alla sina medarbetare om att det inte är tillåtet att arbeta där det inte finns fallskydd och de ska se till att personalen har alla nödvändiga kunskaper för att förhindra fallolyckor.
– Om man till exempel väljer att använda personligt fallskydd ska alla som är inblandade i arbetet ha tillräckliga kunskaper för detta, säger Hans Eriksson.
Att helt komma bort från olyckor går kanske inte, men det är viktigt för alla i branschen att de blir färre, mindre allvarliga och medför kortare tid med sjukfrånvaro.
– På Plåt & Ventföretagens hemsida finns ett cirkulär med namnet ”A 2014 03 Arbetsmiljöinformation”. Där tas det upp vad arbetsgivaren ska informera medarbetarna om för att undvika arbetsmiljöolyckor och sanktionsavgifter. Cirkuläret innehåller information till de anställda, där det bland annat framgår att den som upptäcker brister kring fallskyddet måste avbryta arbetet och kontakta en på förhand namngiven person i arbetsledningen, säger Hans Eriksson.
Regler och inspektioner
I Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa om vilka säkerhetsåtgärder som arbetsgivaren ska vidta vid takarbeten och vad en arbetstagare ska rätta sig efter. I Boverkets byggregler, BBR ställs kraven på fasta skyddsanordningar. Men de varierar, beroende på när de är uppförda, byggnadens fasadhöjd och taklutning med mera.
2015 införde Arbetsmiljöverket sanktionsavgifter för brott mot vissa av myndighetens föreskrifter. Det innebär bland annat att Arbetsmiljöverket har rätt att skicka ut sina inspektörer, utan att anmäla detta i förväg, för att se över säkerheten vid en arbetsplats. Om det finns säkerhetsbrister kan sanktionsavgiften bli flera hundra tusen kronor i ett större företag. Ett exempel är när det helt saknas fallskydd vid arbeten på högre höjd än två meter. Men även brister i ett befintligt skydd kan leda till sanktionsavgift, till exempel ett räcke som är för lågt eller en ställning som står för långt från väggen.
Hans Eriksson anser att regelverket kring sanktionsavgifterna är alltför rigida och att de lägger över skulden på arbetsgivaren oavsett vem som har slarvat med säkerheten eller hur det gått till.
– Det finns exempel där våra medlemsföretag gjort allt rätt men där en enskild medarbetare har slarvat och inte följt säkerhetsreglerna, eller där någon utomstående har saboterat fallskyddet och då drabbas företaget, det vill säga arbetsgivaren, av höga sanktionsavgifter. Det är inte rimligt.
Enskilt ansvar också viktigt
Han får medhåll av Björn Samuelsson:
– Min personliga åsikt är att man idag lägger väldigt stort ansvar på arbetsgivarna och att de flesta gör väldigt mycket för att upprätthålla säkerheten för sina medarbetare, men ändå är det arbetsgivaren som råkar illa ut om en enskild individ struntar i de föreskrifter och regler som ges. Jag tycker att man ska kunna utkräva mer ansvar av den enskilda individen så att man följer givna instruktioner.
Eftersom alla tak är en potentiell arbetsplats, ska de alltid vara ordentligt utrustade med taksäkerhetsanordningar som takstegar, gångbryggor med vajer och tillräckligt med förankringspunkter så att underhåll, inspektion och tekniska besiktningar kan göras på ett säkert sätt. De senaste årens ökade intresse för solcellspaneler har dessutom gett taksäkerhetsarbetet ytterligare en dimension.
– Självklart ska även tak med solcellspaneler ha samma säkerhet som andra tak. Men eftersom detta är en helt ny marknad märker vi att det ibland tummas på säkerheten, säger Hans Eriksson och fortsätter:
– Det finns förstås många duktiga och seriösa entreprenörer inom solcellsmontage, men tyvärr finns det också en del lycksökare som inte är lika noga och som prioriterar ner taksäkerheten till förmån för att maximera antalet solceller på taket. Ibland på grund av att kunden önskar det, ibland för egen ekonomisk vinnings skull. Det är förstås olyckligt.
På kommitténs hemsida kan man ladda ner ett särtryck över regelverket kring taksäkerheten på tak med solpaneler.
– Särtrycket utgår från samma grundtanke: att alla tak är en potentiell arbetsplats och då måste det finnas bra säkerhet. Då går det förstås inte att montera paneler från kant till kant på taket utan utrymme måste lämnas för säkerheten, säger Hans Eriksson.
Text: Karin Cedronius
Foto: Cecilia Nordstrand och Mikael Lundgren
Publicerad: 2019-12-04
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #11.2019)
