Ett fungerande säkerhetsarbete blir allt viktigare när underentreprenörer är mallen i de flesta byggprojekt och andelen unga platschefer ökar.
Tidigare forskning pekar mot att byggplatschefers säkerhetsledarskap har betydelse för medarbetares säkerhetsbeteenden och för antalet arbetsskador och -olyckor. Forskningsprojektet ”Säker ledare” har nu undersökt hur platschefer på byggen påverkar och själva påverkas av säkerhetskulturen på sina arbetsplatser. Målet med projektet är att förbättra säkerhetsledarskapet och säkerhetskulturen i bygg- och anläggningsindustrin och därmed skapa tryggare byggarbetsplatser.
– Byggplatschefer är centrala ledare inom byggbranschen. Deras uppgift är att leda byggprojekt och samordna ömsesidigt beroende yrkesarbetare, arbetsledare, projektchefer, underentreprenörer och beställare. Men det gäller att de får bra utbildning och introduktion, säger Martin Grill, universitetslektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet och ledare för projektet Säker ledare.
Beteendebaserad säkerhet
En av de mer effektiva metoderna sedan tidigare för att minska arbetsolyckor kallas för beteendebaserad säkerhet, BBS. Metoden går ut på att skapa och hålla en fungerande säkerhetskultur vid liv och förstärka säkra beteenden. Forskningsgruppen har vidareutvecklat detta koncept till en metod de kallar för ITBS. ITBS innebär träning i säkerhetsledarskap i form av individuell beteendeträning, återkoppling, hemuppgifter och en plan för att upprätthålla beteendet.
Träningen består av att träffas i grupp, träna på säkerhetsbeteenden och ge återkoppling på sådana. Genom att uppmuntra och förstärka säkra beteenden hos arbetstagarna skapas förutsättningar för en bra säkerhetskultur. Träningen innebär även individualiserade övningar på byggplatser för att tillämpa kunskapen i vardagen.
– Beteenden lärs in och kan utvecklas. Deltagarna har fått lära sig grundläggande psykologi kring beteende och blivit coachade hela vägen, säger Martin Grill.
Projektet har alltså fokuserat på typer av ledarskap som är lyhörda och relationsskapande samt belöning av säkra beteenden, medan det har lagts mindre fokus på regler och riktlinjer.
– En säker ledare ser till att arbetet sker på ett sätt som leder till så få olyckor som möjligt. Då gäller det att hitta effektiva sätt att involvera medarbetare i bedömningen av risker och hur man tillsammans kan lösa risker. Det krävs en öppen dialog för att få en låg olycksfrekvens, säger han.
Positiva resultat
Forskningsprojektet har slutrapporterat. Resultatet visar att byggplatscheferna utvecklade sitt säkerhetsledarskap positivt.
– Vi såg en högre frekvens av återkoppling kring säkerhetsbeteenden, ett mer aktivt lyssnande. Vi såg också mer belönande ledarskap och att yrkesarbetarnas säkerhetskunskaper togs till vara. Deltagarna upplever att de använder kunskapen från projektet i sin vardag och att arbetssättet påverkar ledarskapet, säger han.
Projektet har resulterat i en validerad utbildning där nyanställda platschefer introduceras i säkerhetsarbete och Martin Grill tror att det kan leda till färre olyckor om fler blir medvetna om säkerhetsfrågor och har en aktiv dialog om dem.
– Arbetsberedningar, riskbedömningar och andra hjälpmedel för att öka säkerheten behöver kompletteras med aktiva, närvarande samtal. Ta med ditt eget ansvar in i arbetet, diskutera och skapa rutiner för säkerhetsmedvetenhet i det egna företaget. Det är till hjälp för alla i ett byggprojekt.
Arbetsolyckor
Byggbranschen står för drygt 20 procent av alla arbetsrelaterade dödsfall i Europa. Var femte dödsolycka i byggbranschen drabbar en ung person. På världsbasis dör årligen 300 000 människor i arbetsrelaterade olyckor och nästan 100 000 personer skadas.
Säker ledare
I forskningsprojektet deltog 68 byggplatschefer från 30 olika företag, tillsammans med över- och underordnade arbetsledare samt yrkesarbetare (utförare). Totalt ingick 320 personer i studien. Byggföretagen, Byggcheferna och Skanska var samarbetsparter och AFA Försäkring finansiär.
