En intensiv och lärorik period är nu förbi , för min del. Perioden har inneburit många resor, möten och internat i förbundets tjänst. Under vecka 4 hade jag förmånen att delta i ett internat med SME-kommittén. Uppgiften var att vi skulle fördjupa oss i nationalekonomi, marknadsekonomi kontra planekonomi för att bättre kunna framföra argument för vikten av sunda villkor för företag och företagsamhet inför årets valrörelse. Inte minst för att kunna förklara nyttan av vinst. Jag kan varmt rekommendera ”En rapport om vinst” författad av Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson.
Marknadsekonomi (marknadsliberalism) är en hypotes eller teori som utvecklades under 1700-talet, bland annat av filosofen och ekonomen Adam Smith. Marknadsliberalismen resulterade bland annat i att industrialismen i England kunde etableras och en tilltagande fri marknad växte fram. Adam Smith brukar även räknas som grundare av den moderna nationalekonomin. För att citera Adam Smith: ”Det är konkurrensen som gör att marknadsekonomin fungerar. Det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att möra ett bra kött och bryggaren att brygga ett starkt öl. Ty det är konkurrensen som gör att endast de bästa producenterna överlever och förser konsumenterna med det de vill ha.”
I Sverige var det Johan August Gripenstedts visioner och politiska gärning i mitten av 1800-talet som gav Sverige det välstånd vi fortfarande skördar frukterna av. Han arbetade hårt för att bland annat riva ner tullmurarna och var drivande i frågan om att avskaffa det månghundraåriga skråsystemet och ersätta det med näringsfrihet. Marknadsekonomin grundar sig alltså i föreställningen om att vi rent ekonomisk åstadkommer bättre resultat genom att släppa handeln fri och det i sin tur bygger på frivillighet och samverkan. En bärande princip är också att handel eller byten kommer att äga rum först när det uppstår en ”win-win”-situation. Grunden i detta är just frihet och valmöjlighet – att det går att jämföra olika alternativ och beslut helt enkelt tas utifrån det som är ekonomiskt mest effektivt och det som gynnar båda parter.
Har du funderat över vinsten på frukostbordet? När din frukost står på bordet på morgonen är det inte bara för att du ställt dit den. Människor som inte vet vem du är – och som ibland lever i en annan del av världen – har hjälpt till med det mesta. Det är inte av omtanke om just dig som de har försett dig med kaffe, bröd, mjölk, smör, ost, skinka och yoghurt, utan för att tjäna pengar. En viktig anledning till att vi alla kan ställa en allt mer varierad måltid, till en allt lägre kostnad, på bordet är möjligheten för företag att göra vinst. Den enda möjligheten för företag att tjäna pengar är att på något vis betjäna andra.
Vägen till vinst är både mödosam och osäker, men det är den som berikar både företaget och alla inblandade. Det är så företagen kan fortsätta att betala sina anställda, investera i bättre produktionsmetoder och kompensera sina ägare. Eller som den socialdemokratiske före detta finansministern Kjell-Olof Feldt skrev i sin memoarbok: ”Vinstens uppgift är inte bara att vara en mätare på graden av effektivitet i olika sätt att använda de ekonomiska resurserna. Vinstintresset är dessutom den enda renodlade bevakaren av att resurser utnyttjas effektivt.Och för att denna bevakning ska fungera måste det finnas en grupp aktörer i samhället, vars mål och mening med livet är att maximera vinsten i det näringsliv man äger.”
Redan Adam Smith insåg på sin tid att människor ägnar sig åt annat än att bara tjäna pengar: omtanke om och förståelse för andra spelar den centrala rollen i människans liv. Så vinst är inte förlust för någon utan en angelägenhet för alla! Vilket gör kedjan av vinnare lång. Vi pratar om kundens vinst, leverantörernas och långivarnas vinst, de anställdas vinst, företagets vinst och sist men inte minst samhällets och välfärdens vinst. Något att tänka på nästa gång du äter din frukost!
Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com
