Jag vill börja med att rikta ett stort tack till alla er som svarade på förbundets årliga medlemsenkät där vi undersöker vad ni medlemmar tycker om förbundet och vad vi kan förbättra. I år ökade svarsfrekvensen med drygt 65 procent till 234 svar, vilket är positivt. Totalt svarade cirka 25 procent av våra medlemsföretag. En siffra som jag hoppas blir ännu bättre kommande år.
Ett ord som ofta återkommer i de fria svaren är trygghet. Det är tryggt att vara medlem i Plåt & Ventföretagen både för företagaren, de anställda i medlemsföretaget och dess kunder. Vilket är helt i linje med förbundets mission som lyder:
”Aktivt synliggöra våra branscher samt ge ett tryggare företagande”.
För en tid sedan hade jag förmånen att träffa och lyssna på vår nya näringsminister Ibrahim Baylan i samband med vårt senaste styrelsemöte i Svenskt Näringsliv. När det blev dags för öppna frågor passade jag på att ställa frågan om vad regeringen menar med bostadsbyggandet i den nya regeringsförklaringen. På sidan 4 i den nya regeringsförklaringen står bland annat följande att läsa:
”Bostadsbyggandet ska göras snabbare, billigare och mer hållbart.”
Det är klart man undrar vad som menas med orden snabbare, billigare och mer hållbart. För mig är det ord som går stick i stäv med varandra. Innebär snabbare ännu kortare byggtider? Betyder billigare lägre standard och vad avses med mer hållbart. Är det hållbart ur ett ekonomiskt, miljömässigt eller ett socialt perspektiv.
Näringsministern kunde inte förklara vad som avsågs med snabbare, billigare och mer hållbart. Svaret som jag så småningom fick var att vi ur ett hållbarhetsperspektiv borde bygga mer i trä. Kanske var det inte rätt mottagare till min fråga, den borde kanske istället ställas till vår nya finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund som nu tar med sig bostadsfrågorna till Finansdepartementet. Flytten av bostadsfrågorna från Näringsdepartementet till Finansdepartementet är en politisk signal om att dessa kommer att prioriteras under den kommande mandatperioden.
Begreppet snabbare för att nå målet om kraftigt sänkta handläggningstider och kostnader bör exempelvis innefatta helt digitala processer för detaljplanering, markköp, bygglov, fastighetsbildning och inskrivning.
När det gäller byggplåtsprodukter kopplat till ett hållbarhetsperspektiv har vi en grannlaga uppgift att förklara inte bara för näringsministern utan för folk i allmänhet att ”plåt” som material har en extra lång hållbarhet och kan tjäna sitt syfte i 100 år. Därefter kan den återvinnas till 100 procent eller återbrukas på 100 olika sätt, för att sedan återvinnas igen till 100 procent och återbrukas på 100 nya sätt för att sedan… och så kan det fortsätta i all oändlighet. I vår branschorganisation Svensk Byggplåt pågår sedan en tid tillbaka kampanjen “Extra lång hållbarhet” för att fler ska få upp ögonen för den miljösmarta byggplåten och det oändliga kretslopp som den rör sig i.
Många lever precis som vår näringsminister i villfarelsen att trä är det mest miljövänliga byggmaterialet. Så är det exempelvis inte ur ett fuktbelastningsperspektiv då organiska material börjar brytas ner. Istället är stål och plåt ett utmärkt materialval eftersom det är oorganiskt och till skillnad från trä inte binder fukt. Därigenom riskerar man inga fuktskador som på sikt leder till angrepp av svamp eller skadedjur i konstruktionen, med allt vad det innebär.
Gå in på Svensk Byggplåts hemsida (www.svenskbyggplat.se) och läs vår hållbarhetsförklaring så att vi tillsammans kan opinionsbilda om byggplåtens extra långa hållbarhet.
Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com
Publicerad: 2019-03-25
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #2.2019
