EU-taxonomin är helt enkelt ett gemensamt klassificeringssystem för hållbara ekonomiska verksamheter. Ordet taxonomi kommer från biologin, där den är en systematik för att klassificera organismer utifrån likheter och olikheter. Men i EU:s fall handlar det om att klassificera verksamheter.
Systemet har tydliga kriterier på vad som ingår i ett hållbart företagande, utifrån många olika sektorer som exempelvis stål-, betong-, energibranschen, skogsbruk, forskning och utveckling.
– Bakgrunden är att vi ska ställa om Europa och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle på alla plan, något som omfattar klimat, miljö och social hållbarhet. Med alla ombord på båten kan jorden bli ett bra ställe att leva på. Det är långsiktighet som är grunden för EU:s taxonomi, säger Josefin Borg, Market Manager Strategisk hållbarhet på Ramboll.
Sex överordnade miljömål
EU ska vara klimatneutralt år 2050, något som kan definieras på flera sätt. Här är EU-taxonomin till hjälp. Klassificeringssystemet fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassas som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet.
– Det här är inget perfekt system, utan ett försök att hjälpa företag och finansiärer att förstå vad som är hållbart, kopplat till klimatet men även till sådant som vattenresurser och biologisk mångfald, det vill säga vår miljö, säger Josefin.
Taxonomiförordningen ingår i en handlingsplan från EU för hållbar finansiering. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.
– För att veta och kunna redovisa vart pengarna tar vägen behöver företagen data på hur hållbara de företag som de investerar i är. Då behövs transparens från alla håll, säger hon.
Ligga i linje med taxonomin
När Ramboll arbetar med EU-taxonomin mappar konsulterna vad företaget i fråga gör inom sin verksamhet och vart de finansiella flödena, som investeringskostnader och driftskostnader, går.
– Sedan tittar vi på listorna i taxonomin för branscher för att hitta rätt och reder ut hur stor del av verksamheten som stämmer med taxonomin. I nästa steg ser vi på i vilken grad som företaget uppfyller kriterierna i listan för branschen, säger hon.
Om företaget uppfyller kriterierna är det anpassat till EU-taxonomin, eller så att säga i linje med taxonomin.
Ett exempel: om det ska byggas en ny fastighet så klargörs det utifrån listorna hur energieffektiv byggnaden är och vilken hållbarhetsnivå som den ligger på. Är den topp 15 av alla byggnader av samma typ i Sverige – ja, då tillämpas en viss lista, en klassificering. Vid tillverkningen av en produkt gäller det bland annat att undersöka om den är producerad utifrån ett cirkularitetsperspektiv, alltså om den går att återvinna eller återbruka.
– Inom nybyggnation finns oerhört många ämnen och material som inte bör ingå i byggnaden och det ska säkerställas. Detaljnivån är hög och teknisk. Att dokumentera det är inte alltid lätt, säger hon.
Kanske blir det lättare att förstå EU-taxonomin om man tänker på att den i grunden är en transparenslagstiftning för marknaden. Det vill säga, om du inte gör någonting som helst i linje med den är det helt okej, men täcks du av lagkravet om hållbarhetsredovisning så måste du redovisa. EU-taxonomin kan också ge stöd så att det blir lättare att uppfylla lagkrav kring miljö och hållbarhet.
Affärsmöjligheter för små företag
Olika kategorier i taxonomin har olika rapporteringskrav. I dag måste börsnoterade bolag med fler än 500 anställda hållbarhetsrapportera. Nästa grupp ut är bolag som uppfyller två av följande tre kriterier: 250 anställda, balansräkning på mer än 180 miljoner kronor eller en nettoomsättning på mer än 550 miljoner kronor.
– Småbolagens kunder kan komma att omfattas av detta. Många fastighetsbolag, kommunala bolag och stora familjeägda bolag kommer att behöva rapportera, säger hon.
För små företag kan hela taxonomitänkandet vara en utmaning, men Josefin vill påminna dessa företag om att de kan få frågor från sina kunder om vilka kriterier som det lilla företaget uppfyller. Dessutom kommer förmodligen även mindre bolag att omfattas av kravet på hållbarhetsredovisning på sikt och hållbarhetskraven leta sig in i offentliga upphandlingar.
– Genom att vara medveten om EU-taxonomin kan små företag attrahera investerare som kan stötta med en taxonomi-screening. Du kan åtminstone fråga. När det gäller material vill kunderna kanske få garantier på att vissa ämnen inte ingår i det som du levererar, eller liknande. Att ligga i framkant kan leda till affärsmöjligheter, säger hon.
Hennes tips är också att fråga på vilket sätt som man kan stötta sina kunder när det gäller EU-taxonomin och ha en dialog utifrån kundernas perspektiv för att förstå kundernas behov.
– Även för de mindre som inte behöver rapportera, som många av Plåt & Ventföretagens medlemmar, är det positivt att kunna argumentera med att verksamheten är i linje med taxonomin. Det kan också påverka möjligheterna att få gröna lån, säger hon och fortsätter:
– Att du visar att du känner till taxonomin och är lite på tårna kan stödja ditt företagande. Se till att inte hamna på efterkälken, även om du har fullt upp med vardagen.
Kunskapshjälp från olika håll
Bygg- och fastighetsbranschen är kapitaltung. Därför är det inte förvånande att den är en av de branscher som jobbar mest med EU-taxonomin och att branschorganisationerna var tidigt ute med information. Verktyg för att förstå klassificeringssystemet och för att kunna arbeta med taxonomianpassning har tagits fram av bland andra Byggföretagen.
Det finns även dokument, digitala verktyg och webbinarier på temat på andra håll. Här är förslag på sådant som du kan ta del av för att förstå EU-taxonomin:
• Två introduktionsfilmer om hur taxonomin påverkar små och medelstora företag (Tillväxtverket).
• Kunskapsmaterial som Ramboll har tagit fram på uppdrag av SKR.
• Finansinspektionen (med flera) har information på sin webbplats.
Taxonomifakta
EU:s taxonomi är riktlinjer som varje land ska följa för att nå klimatmålen i Parisavtalet. |Taxonomiupplysningar är upplysningar som en koncern eller ett bolag som omfattas av taxonomiförordningen redovisar i sin hållbarhetsredovisning. |Taxonomirapportering är en hållbarhetsrapportering eller hållbarhetsredovisning. Alla företag kan göra en sådan, även de som inte omfattas av EU-taxonomiförordningens rapporteringskrav. Anledningen kan vara rykte/varumärke, benchmarking, konkurrensfördelar, bättre riskhantering eller förbättrat beslutsfattande. |Taxonomianpassning är att ligga i linje med EU:s klassificeringar av hållbarhetsparametrar i sin egen bransch.
