Fler ska välja en yrkesutbildning

Regeringen har nyligen presenterat flera förslag med syfte att stärka svensk arbetsmarknad. Det handlar bland annat om att utöka yrkesutbildningen på gymnasiet och att bättre matcha utbildningar med den kompetens som näringslivet behöver.

Tyngdpunkten på förslagen som berör utbildning och kompetens ligger på att fler ska välja en yrkesutbildning på gymnasiet. Allt eftersom kompetensbristen har brett ut sig, inte minst inom praktiska yrken, har näringslivets behov av yrkesutbildade blivit allt tydligare. För att planera och dimensionera gymnasieutbildningen vill regeringen tillföra 33 miljoner kronor nästa år.

Dessutom vill regeringen att utbudet av utbildning i gymnasieskolan och den yrkesinriktade utbildningen inom komvux ska utgå från vad eleverna efterfrågar men också från hur kompetensbehovet inom välfärd och näringsliv ser ut, och för att möta klimatomställningen.

Kompetensförsörjning stort problem

Magnus Wallerå, chef för avdelningen för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, bekräftar att kompetensförsörjning i dag är ett av näringslivets största problem. Och en del av lösningen på det är att företagens efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft i högre grad styr dimensioneringen av utbildningsplatser i gymnasieskolan, konstaterar han.

– Därför är det en viktig signal att nu anslå resurser och ålägga kommunerna att samarbeta för att erbjuda eleverna ett allsidigt utbud av utbildning. För att tillgodose arbetsmarknadens behov behöver andelen elever i varje årskull som slutför ett yrkesprogram öka från 30 till 40 procent.

Kunskapslyft

Samtidigt räcker det inte att få till ett bättre utbud av utbildning, menar Magnus Wallerå. Mer måste göras för att öka attraktiviteten för yrkesutbildningen.

– Svenskt Näringsliv vill att den grundläggande högskolebehörigheten ska ingå i alla yrkesprogram med möjlighet för eleven att välja bort denna. Vi vet från enkätundersökningar att det är den enskilt viktigaste förklaringen till att elever ratar yrkesprogrammen, säger han

Regeringen vill också göra en storsatsning inom det så kallade Kunskapslyftet. Genom att bygga ut och anpassa utbildningarna ska fler ges möjlighet att utbilda sig till de jobb som växer fram. Som ett led i det föreslås att 1,5 miljarder kronor tillsätts under 2022 till 14 000 platser på utbildningar som kombinerar yrkesutbildning med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk.

Satsning på unga

Regeringen slår också fast att Sveriges långsiktiga konkurrenskraft hänger på att företag kan rekrytera personer med nyckelkompetens, och här görs en särskild satsning på unga. För att hjälpa unga företag att rekrytera och behålla kvalificerad kompetens vill regeringen införa lättnader i reglerna kring hur personaloptioner beskattas.

För att stötta de branscher som drabbades hårdast av pandemin, där många unga arbetar, föreslås även att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar gälla även nästa sommar. //

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!