Fortsatt strid om plåtslagarnas kobryggor

I våras blossade det upp en debatt kring kobryggor med anledning av att Arbetsmiljöverket plötsligt ville förbjuda dem och tvinga plåtslagarna att använda otympliga, tunga och dåligt anpassade CE-märkta stegar. Mycket tyder på att myndigheten inte förstår skillnaden mellan en vanlig stege och en kobrygga, men efter påtryckningar från Plåt & Ventföretagen har nu Arbetsmiljöverket delvis backat från kravet.

En kobrygga, eller liggstege, är ett hjälpmedel för att positionera sig på en viss nivå på en sluttande yta. Det är ett typiskt och traditionellt arbetshjälpmedel som har använts i plåt- och takbranschen i många år, men kanske inte i framtiden. Under våren stoppades nämligen ett antal företag från att använda dem.

Ett exempel på det är en plåtslagerifirma i Nyköping som fick påhälsning av Arbetsmiljöverket, vilket slutade med ett omedelbart förbud med hot om vite på 80 000 kronor. Detta trots att de hade korrekt byggställning.

– Det är oerhört svårt för att inte säga omöjligt att utföra plåtslageriarbeten på ett tak utan kobryggor. Det här är riktigt tokigt och Arbetsmiljöverket har tänkt helt fel. Jag vill ju inte att plåtslagare ska tvingas använda farligare hjälpmedel. Skulle det bli ett förbud mot liggstegar skulle det bli väldigt problematiskt för alla i plåtslagarbranschen, säger Hans Eriksson, biträdande förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen.

– Vi vill naturligtvis att Arbetsmiljöverket ändrar sig i synen på liggstegar, men problemet är att deras inspektörer förmodligen inte förstår vad de tittar på. De tror att det handlar om en alldeles för klen hemmatillverkad stege. Men det är ingen stege utan ett arbetsredskap, säger Hans Eriksson, i en intervju i tidningen Byggnadsarbetaren.

Ett foto ur boken ”Hårda nypor, mjuka slag”, där det tydligen går att se ut kobryggor används. Bilden är tagen på en av Bång & Lewerths arbetsplatser i Stockholm under tidigt 90-tal. Foto: John Nau

Arbetsmiljöverket fel ute

John Aspendal är ombudsman på Byggnads med ansvar för plåtfrågor och även han anser att Arbetsmiljöverket är helt fel ute.

– Det här bygger på okunskap och missförstånd, som jag verkligen hoppas att man kan reda ut. Om man till exempel tittar på hur arbetet bedrivs när snickare lägger om tegeltak och spikar läkt, så går de ju på läkten. Det är exakt samma virke som kobryggorna. Varför är då träläkten godkänd att kliva på i ena fallet men inte i det andra? Det är en fråga man bör ställa sig, säger John Aspendal i samma intervju i Byggnadsarbetaren.

Osäkra stegar

Enligt Hans Eriksson har Arbetsmiljöverket i vissa fall krävt att kobryggorna ska byggas av konstruktionsvirke för att kunna godkännas. En plåtslagarfirma som Hans Eriksson har varit i kontakt med byggde en sådan. Den blev både otymplig och osäker.

– En vanlig kobrygga på sex meter kan man bära ensam. Den här var bara fem meter, men det krävdes två personer för att bära den. Ett ergonomiskt vansinne. Vi får huvudbry av Arbetsmiljöverkets hantering i den här frågan, säger Hans Eriksson.

Han har också blivit uppringd av plåtslagarfirmor som blivit tillsagda att byta ut sina kobryggor mot en stege som hänger med en krok över nocken.

– Hur de har kunnat släppa in den stegen på svensk arbetsmarknad förstår jag inte. Det finns inget osäkrare än den typen av stegar, risken för felhantering är oerhört stor.

Glädjande information

I juni fick Hans Eriksson dock glädjande information när det gäller striden om kobryggorna.

– Efter våra ansträngningar fick vi besked om att Arbetsmiljöverket nu har backat från kravet i minst ett ärende. Men det finns fortfarande ett ärende om samma sak som ska upp i förvaltningsrätten.

Striden om kobryggornas vara eller icke vara fortsätter således och Plåt & Vent Magasinet kommer att hålla er uppdaterade i utvecklingen.

LÄS MER!
En längre artikel om debatten kring kobryggor hittar du på Byggnadsarbetarens hemsida!

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs senaste numret