Men även om människor nu långsamt börjar komma tillbaka till både kontoret och arbetsplatsen har vi ännu inte återgått till arbetslivet på det sätt som vi kände det före coronaviruset. Det kan därför vara klokt att stanna upp och reflektera över vilka långsiktiga konsekvenser pandemin får och om några av de beteendeförändringar som har följt i pandemins spår blir permanenta.
Något som definitivt är tydligt är frågan om kontorets roll och utformning i framtiden. Kommer kontorsytorna att vara större eller mindre? Jag läste i en artikel för en tid sedan att före pandemin jobbade drygt 10 procent hemifrån en halv till en dag i veckan. Under pandemin jobbade över 70 procent från hemmet i någon mån.
Vad det nya normala kommer att bli efter pandemin är för tidigt att säga, men en sak är säker, acceptansen för att jobba hemifrån har ökat i många branscher. Det är lätt att dra slutsatsen att vi framåt behöver mindre kontorsytor när fler jobbar hemifrån. Men det finns nya studier som visar att vi helst vill ha större konferensrum, distans mellan skrivborden och större ytor för kreativitet, innovation och inte minst socialt umgänge.
Kontoret som mötesplats
Så hur kommer det att bli, går vi från att kontoret varit en arbetsplats för att i framtiden vara en mötesplats? Rollen som kulturbärare för kontoret känns viktigare nu än någonsin, men bilden är naturligtvis inte ensidig och utvecklingen kommer sannolikt att se olika ut för olika branscher.
Personligen tror jag att flexibiliteten både på kontoret och på individnivå sannolikt kommer att vara nyckeln till framtidens arbetsplatser. Vi kommer säkert att se nya innovativa koncept och affärsmodeller växa fram inom områden som coworking, flexplatser eller att hyra kontor ”per timme”.
Det vi har lärt oss under pandemin är att digitala möten kan genomföras på kortare tid och kan vara mer effektivt på distans. Men kreativiteten, spontaniteten och möten där vi behöver läsa av en annan människa är svårare att ta digitalt. Det talar för tanken att kontoret framöver kommer att bli den mötesplats som vi i hemmajobbandets tider saknade.
Så säger ministern
Förbundet har haft förmånen att träffa vår bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson. Läs mer om mötet på sidan 14.
Den 10 februari deltog jag i en lunch med SME-presidiet och Centerpartiets rättspolitiska talesperson Johan Hedin. Ämnet som vi diskuterade var brott och otrygghet med anledning av att brottsligheten har blivit ett enormt problem för företagen.
De vanligaste brotten (och kostsammaste om man aggregerar dem) är lågprioriterade vardagsbrott som stöld, skadegörelse och inbrott. Endast hälften av företagen anmäler alltid brott, då det finns en utbredd uppfattning om att det inte gör nytta att anmäla vissa typer av brott. Det i sin tur gör att mörkertalet är stort.
I byggbranschen har antalet anmälda inbrottsstölder på byggarbetsplatser ökat med 34 procent sedan Polisens omorganisering 2015. Främst är det bygg- och arbetsmaskiner, eldrivna handmaskiner, byggnadsställningar, vitvaror och material som stjäls. Värdet av det stulna beloppet är svårt att uppskatta. Sannolikt ligger det samlade värdet på stöldgodset en bra bit över 2 miljarder kronor.
Viktigt visa vad brott kostar
Johan Hedin instämde i att mycket behöver göras, och att ett första viktigt steg är att uppdra till BRÅ att ta fram relevant statistik så att vi får grepp om problembilden. En stöld kostar mycket mer än värdet av det som stjäls. För en företagare handlar det också om att hålla löften och tider till kunder, förmågan att attrahera personal och annat som kan innebära att mycket går förlorat. Detta måste tydliggöras.
Johan Hedin gav oss löfte vid sittande bord att lägga ett sådant förslag under nästa motionsperiod. Så på kort tid har förbundet haft givande möten med två av våra riksdagspolitiker för att berätta om vad som är viktigt för våra medlemsföretag.
Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com
