Medlemsföretaget Wäxjö Plåt och Montage AB är ett av relativt få företag i Kronobergsregionen som har valt att ha APL och ta emot plåtslagerilärlingar. Under de senaste fem åren har tre plåtslagare anställts på företaget efter genomgången APL och lärlingstid.
Just nu har Wäxjö Plåt och Montage tre killar på plats som är på gång att bli utbildade till byggnadsplåtslagare via APL – arbetsplatsförlagt lärande. Samtliga kommer från Kungsmadskolan i Växjö och kommer sannolikt att få jobb hos Wäxjö Plåt och Montage efter att ha slutfört skolan och gjort sina 6 800 timmar som lärlingar på företaget. Johan Johansson, en av ägarna till Wäxjö Plåt och Montage, är mycket nöjd med APL-upplägget. Han säger att det är det naturliga sättet att rekrytera, särskilt i Växjö som saknar gymnasium med renodlad plåtslageriutbildning på själva skolan.
– Jag upplever att det är och har varit jättebra för oss att fungera som APL-plats. Eleverna som kommer hit är motiverade och intresserade och vi får in de blivande plåtslagarna i verksamheten på en gång, säger han.
Saknar fler företag som tar lärlingar
Bland ett fyrtiotal företag i Kronobergs Bleck & Plåtslagaremästareförening är det bara runt sex–sju stycken som tar lärlingar, säger Johan. Han tycker att branschen som helhet borde visa ett större ansvar och säkra tillväxten av plåtslagare genom att erbjuda praktik- och lärlingsplatser i samarbete med gymnasieskolorna och PVF.
Wäxjö Plåt och Montage är noga med att lära ut allt från grunden och sakta bygga på kunskaperna. Johan medger att detta tar viss tid och energi till att börja med, men betonar att företaget får igen insatsen när tredje skolåret kommer – andra året med APL – och eleverna kan vara med direkt i produktionen.
Eftersom Johan sitter i Lärlingsutbildningsrådet, LY-rådet, kan han vara med och påverka hur många elever branschen tar emot. Han säger att det stundtals har varit dåligt med sökande till bygg- och anläggningsprogrammets plåtslageriinriktning och därmed APL-behovet. För att försöka ändra på det har han bland annat gjort besök på Kungsmadskolan tillsammans med en företagslärling, i syfte att få elever att byta inriktning till plåt.
Olika delar i utbildningen ger helhet
Tyvärr är det långt ifrån alla skolor i Sverige som är intresserade av att skapa den här typen av arbetsplatsledd utbildning där också PVF har en roll, konstaterar han. Att eleverna måste göra ett antal veckor av sin utbildning på PVF Teknikcentrum i Katrineholm tycker han är väldigt bra.
– Här får de nya infallsvinklar och inblick i det senaste inom plåtslageri. Samtidigt är jag rädd att skolorna drar sig för att inrätta sådana här byggprogram för plåt och ventilation eftersom det kostar dem pengar att ha eleverna på PVF.
Det han framhåller som särskiljande och positivt med APL-upplägget är att killarna – och de fåtal tjejer som väljer yrket – växer in i organisationen och företagskulturen på ett naturligt sätt. Detta ger engagerade framtida medarbetare samt företaget en chans att styra behovet av plåtslagare över tid.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Foto: Wäxjö Plåt och Montage AB
Publicerad: 2019-03-01
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #5.2018
FAKTA OM PLÅTSLAGERIUTBILDNING
På några gymnasieskolor, men inte alla, går det att läsa Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning ”Plåtslageri som lärlingsutbildning”. Det innebär att eleven tillbringar en eller flera dagar i veckan i verkstad eller på en arbetsplats. Vid PVF Teknikcentrum – som är plåt- och ventilationsbranschens skola och kompetenscentrum – genomförs kompletterande utbildningar för gymnasieelever och företagslärlingar från hela landet, lärlingar avlägger yrkesexamen här och yrkesgrupperna kan vidareutbilda sig.
FAKTA APL
Arbetsplatsförlagt lärande (APL) avser praktik i den nya gymnasieförordningen och berör elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter 1 juli 2011. APL är obligatoriskt på alla yrkesprogram och kan även förekomma på högskoleförberedande program om skolan beslutat det. APL omfattar minst 15 veckor, alternativt halva studietiden när det rör sig om en lärlingsutbildning. Arbetstidslagen och de arbetstidsregler som finns i föreskrifterna om minderåriga gäller inte i detta fall, utan eleven ska anpassa sig efter arbetsplatsens tider såvida inte skolans rektor beslutat något annat.
Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) är en svensk term för de delar av de yrkesförberedande gymnasieprogrammen som är förlagda till en arbetsplats. Det är således en praktik där gymnasieeleven får tillfälle att arbeta praktiskt inom sin framtida bransch. En handledare skall finnas på praktikplatsen. APU förekommer på samtliga nationella program, men i regel inte på estetiska programmet (ES), naturvetenskapsprogrammet (NA), samhällsvetenskapsprogrammet (SA) och teknikprogrammet (TE). APU omfattar minst 15 veckor, där varje vecka ska omfatta minst 24 timmars garanterad undervisningstid. APU berör elever som påbörjat gymnasieutbildningen före 1 juli 2011. Eleven har inflytande i valet av arbetsplats för API/APU, även om det är skolan som fattar det avgörande beslutet.
(Källa: Wikipedia)
