Glasblåsare med känsla för metaller

Glasblåsaren Martin Ehrensvärd gillar att tänja på gränserna och testa nya saker i sitt yrke. Som en av få glasblåsare blandar han i olika metaller i glaset för att skapa ny glaskonst. Sedan sommaren 2020 äger och driver han tillsammans med sin fru, Aleksandra Ehrensvärd, Stockholms Glasbruk på Skansen.

Vägen dit var något udda och gick via Silicon Valley, dit Martin Ehrensvärd som 15-åring flyttade från Täby med sina föräldrar och två syskon. I USA driver föräldrarna ett stort it-företag.

Martin var dock aldrig inne på ett framtida jobb inom samma bransch. Han fastnade i stället för glasblåsning, efter att hans mamma hade uppmanat honom att göra något som han tycker om.

I high school hade han glasblåsning som tillval.

– Och jag la alltmer tid på glasblåsning efter att jag hade bestämt mig för att satsa på det, säger han.

Givet yrkesval

Efter high school förstärktes Martins övertygelse om vilket yrke han skulle ha i framtiden. Målmedvetet reste han runt i världen och letade upp glashyttor, där han träffade flera av världens bästa glasblåsare. Kunskaperna som han samlade på sig har gjort Martin Ehrensvärd välutbildad inom sitt yrke, trots hans unga ålder på 25 år.

Föräldrarna bor kvar i USA, men Martin och hans syskon är tillbaka i Sverige.

I samband med att han flyttade hem fick han tips om att glashyttan på Skansen var till salu. Att äga en glashytta var något som han och hans fru Aleksandra hade pratat om.

Sedan sommaren 2020 äger och driver Martin och Aleksandra Ehrensvärd Stockholms Glasbruk på Skansen. Glasbruket har funnits på Skansen sedan 1936, men startades redan tre år tidigare i en källarlokal på Södermalm.

Foto: Anders Myrdal

Koppar, stålplåt och nickel

Martin Ehrensvärd funderar ofta på vad som går att göra med olika material tillsammans med glas, till exempel metaller.

– Det mest omöjliga är på sätt och vis det som är mest intressant. Det har alltid varit så för mig sedan jag började blåsa glas. För det är bara genom att försöka med något omöjligt som det blir en direkt spänning. Det är nyfikenheten som driver mig.

Den första metallen som han använde i glas var koppar.

– Vi provade att lägga in ett kopparnät i glaset – och det funkade. Efter det sökte vi överallt för att hitta olika sorters koppar. Koppar får en så himla snygg röd färg, den kan tona från rött till orange i samma pjäs.

Martin jobbar både med kopparfolie och kopparnät, vilka ger olika effekter och färger. Kopparfärg blir det om man lägger på glaset direkt på kopparn.

– Men om kopparn blir varm först, då oxiderar den och blir gråaktig. Det visste jag inte tidigare, utan det är något som vi har lärt oss under processen.

Foto: Anders Myrdal

Smälter vid 1 100 grader

Koppar har en smältpunkt på 1 100 grader. När glaset kommer ut ur ugnen är det 1 100 grader, fast under processen kommer det aldrig upp i 1 100 grader. Så om man stoppar in koppar i glaset smälter det inte under själva processen. Men skulle man stoppa in kopparn i smältugnen skulle det smälta.

– Ingen annan glasblåsare har gjort på det här sättet. Glasvärlden är inte jättestor och vi följer alla varandra. Det blir en snackis om någon kommer på något nytt. Det är ett sätt att hålla sig uppdaterad på vad som är möjligt, säger Martin.

Nu vet han att koppar funkar tillsammans med glas.

Men hur skulle mässing funka, som har lägre smältpunkt än koppar?

– Om man stoppar in mässing i glas händer det lätt att den bara smälter och det blir bubblor av den. Det kan ju också bli snyggt och en helt annan effekt.

Martin Ehrensvärd tror att de kommer att beställa tunn mässing också.

– Mässing är inte lika enkel att jobba med som koppar, för den fastnar inte lika lätt på glaset. Men det är en tidsfråga innan vi kommer att få det att funka också.

Foto: Anders Myrdal

Stål krymper inte

Martin Ehrensvärd har också testat att använda stålplåt. Han köpte en rulle som är 0,01 millimeter tjock.

– Så tunn måste den vara för att glas krymper lite medan det svalnar medan stål inte krymper alls. Så om man har en tjock bit glas med en tjock bit stål i sig kommer de att krympa olika. Och skillnaden kommer bli så stor att glaset spricker. Men om stålet är 0,01 millimeter tjockt gör det inget att stålet inte krymper. Stålet påverkar glaset så lite i och med att det är så tunt. Kopparn däremot krymper mer som glaset, så det går att ha tjockare kopparbit.

Vad har ni för mål med era experiment med metaller i glas?

– Bra fråga. Att någon ska upptäcka vår glaskonst. Om vi anstränger oss, är nyfikna och tar lite risker så blir de saker som vi tillverkar mer spännande. De flesta vet antagligen inte hur till exempel koppartråden kom in i vinglaset.

Målet är också att få möjlighet att kunna samspela med andra industrier.

– Om det blir supersuccé kan jag fortsätta att envisas med att kontakta fabriker som gör tunna metaller. Eller så får vi bygga en maskin själva som kan tillverka tunna metaller. Det vore coolt, säger Martin.

Vid sidan av glasproduktionen ordnar Stockholms Glasbruk också kurser i glasblåsning för företag och privatpersoner.

Martin Ehrensvärds gillar att blanda in metaller i sin glaskonst. Här är ett exempel där han arbetat med kopparplåt. Foto: Anders Myrdal

Brinner för nya utmaningar

Martin Ehrensvärds framtidsplaner handlar bland annat om att han vill göra glas som han själv gillar och sedan hitta folk som tycker om det han gör.

– Så länge verksamheten går runt och vi samtidigt har utrymme att göra nya experiment känns det bra. För mig är drivkraften att experimentera för att få fram nya prylar viktig.

I framtidsplanerna ingår också att skapa fler typer av större konstverk. Då behövs det en större ugn, något Martin och Aleksandra har som mål att köpa.

– För vi vill sälja vårt glas utanför Skansen också och vi hoppas att folk ska tänka på konst när Stockholms Glasbruk nämns. Vårt mål är att detta ska bli en konstnärlig hytta. Både med och utan metall i glaset. //

Glasföremål utan metaller. Foto: Anders Myrdal

Så skapas glaskonst
• Glas är en blandning av sand, kalk och soda.
• Blandningen smälts i en ugn i 1 200 grader över natten.
• Glaset fastnar på en pipa. Med olika verktyg formas glaset efter önskad form. Eftersom glaset är mjukt kan det hängas ner för att det ska bli längre. Om det ska bli större blåser man i pipan.
• Och glaset kan rullas i färg om man vill färga det.
• Glaset formas på en stålbänk. När det kallnar stoppas det in i en invärmningsugn tills det blir mjukt igen. Därefter går man tillbaka till bänken och fortsätter jobba med det tills glaset har fått det utseende som man vill att det ska ha.
• Glaset läggs sedan in i kylugnen för att långsamt kylas av i cirka ett halvt dygn. • Där sänks glasets temperatur från omkring 500 grader till rumstemperatur. En process som görs för att glaset inte ska spricka.

 

 

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!