Hälften av jämtarna väljer yrkesprogram

Varför väljer hälften av niondeklassarna i region Jämtland något av gymnasiets yrkesprogram i första hand? Motsvarande siffra för hela riket är cirka en tredjedel. Klart är att det finns en stor skillnad mellan hur elever i storstäder respektive glesbygdskommuner väljer till gymnasiet.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv rapporten ”Attityder till yrkesprogram – och varför de väljs bort”. Där konstateras ännu en gång att yrkesprogrammens attraktivitet är i sjunkande och har varit så allt sedan gymnasiereformen 2011. Den här utvecklingen vållar problem, både för företagens kompetensförsörjning och för de ungas ställning på arbetsmarknaden.

Rapporten har ett elevperspektiv. Man har låtit eleverna komma till tals med sina förklaringar till varför de väljer som de gör, det vill säga att två av tre gymnasieelever i landet väljer ett högskoleförberedande program i första hand. De flesta av förklaringarna är också kända sedan tidigare:

  • Man vill gå ett program som ger högskolebehörighet.
  • Yrkesprogram uppfattas som alltför smala.
  • Yrkesprogram leder till sämre betalda jobb.
  • Yrkesprogram uppfattas som alltför lätta.
  • Föräldrar förordar dem inte.
  • Där går inte ”min typ av elever”.

Göran Larsson, planeringschef på Jämtlands gymnasium.

Varierad bild

Emellertid så ser verkligheten inte lika ut överallt i Sverige. I region Jämtland administreras gymnasieutbildningen i fem av de åtta kommunerna av Jämtlands Gymnasium inom ramen för Jämtlands Gymnasieförbund. Förutom Östersund ingår även de fyra glesbygdskommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda och Åre.

I dessa kommuner är fördelningen av årets förstahandsansökningar till gymnasiet 50/50 mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Under de två senaste åren har yrkesprogrammens andel av förstahandsansökningarna ökat från 44 procent läsåret 2019/20 till 46 procent 2020/21 och till 50 procent för år 2021/22.

På riksnivå har yrkesprogrammens andel av förstahandsansökningarna däremot minskat från 38 procent läsåret 2018/19 till 37 procent 2019/20 och 36 procent 2020/21. För det kommande läsåret, 2021/22 har Skolverket ännu ingen sammanställd statistik.

Bekräftar trenden

Göran Larsson, planeringschef på Jämtlands Gymnasium, noterar att det verkar vara en trend att andelen som väljer yrkesprogram är högre i glesbygden än i storstäderna:

– Omedelbart efter gymnasiereformen 2011 såg vi en nationell trend att intresset för yrkesprogrammen minskade. Minskningen var dock mindre i glesbygdskommuner. En viktig anledning till att intresset avtog var att man inte fick högskolebehörighet. De senaste åren har dock yrkesprogrammens andel ökat hos oss, säger Göran Larsson.

Och hur förklarar du denna skillnad mot riket?
– Då måste jag nog spekulera. Den goda arbetsmarknaden lokalt är förstås betydelsefull. Å andra sidan är arbetsmarknaden bra även söderöver, så det är nog ingen fullständig förklaring. Men Jämtland har av tradition legat bra till på yrkesutbildningar, samtidigt som intresset för akademisk utbildning har varit lågt. Kanske är det en kulturfråga också. Jämtländska ungdomar drar sig nog lite grann för att ge sig i väg alltför långt hemifrån.

Utpräglat jämtlandsfenomen

Bygg- och anläggningsprogrammet på Jämtlands Gymnasium, med utbildningar i Östersund och Bräcke, redovisar en mycket kraftig ökning av antalet förstahandssökande. Östersund har fått 81 sökande jämfört med 62 sökande år 2020. Konkurrensen om platserna blir hård eftersom endast 58 elever får börja till hösten.

“Den kraftiga ökningen är ett utpräglat jämtlandsfenomen.”

Den kraftiga ökningen är ett utpräglat jämtlandsfenomen, förklarar Kjell-Åke Skoog, områdesansvarig för Bygg- och anläggningsprogrammet på Jämtlands Gymnasium.

– Här har yrkesprogrammen alltid varit populära. Att nu så många som 50 procent väljer yrkesprogram beror nog mycket på att vi har duktiga lärare som har både god yrkeserfarenhet och lärarutbildning. Detta har spridit sig bland ungdomarna som pratar mycket med varandra. Vi har utbildningar och skolor där man trivs, helt enkelt.

Kjell-Åke Skoog, områdesansvarig för bygg- och anläggningsprogrammet på Jämtlands Gymnasium.

Plåtslageri som specialyrke

Någon inriktning plåtslageri finns inte på Bygg- och anläggningsprogrammet på Jämtlands Gymnasium. I stället erbjuder man det som ett specialyrke.

Kjell-Åke Skoog berättar att om någon elev så önskar så ordnar man med lärlingsplats på ett plåtslageriföretag inom ramen för APL (arbetsplatsförlagt lärande) eller så kallad yrkesutgång. Det brukar handla om några enstaka varje år.

– I fjol var det ett par elever som valde det, och vi har bra kontakter med lokala plåtslageriföretag. Det är inte svårt att få praktikplatser och vi kan säkert få fram fyra, fem stycken på årsbasis om det behövs. Men det är väldigt viktigt att även plåtslageribranschen håller sig framme och visar att man finns. Företagen måste komma hit och berätta för eleverna om yrket och vad man håller på med, säger Kjell-Åke Skoog.//

Hård konkurrens om framtidens plåtslagare
Region Dalarna har tillsammans med Jämtland och Norrbotten den högsta andelen förstahandssökande till gymnasiets yrkesprogram, cirka 50 procent. På Lugnetgymnasiet i Falun finns länets enda bygg- och anläggningsprogram som har en inriktning plåtslageri, och intresset för utbildningen verkar öka. Till höstterminens första årskurs av Lugnetgymnasiets bygg- och anläggningsprogram finns det 48 förstahandsansökningar till de 32 platserna. Det är en kraftfull ökning jämfört med år 2020 då endast 33 förstahandsansökningar kom in. I slutet av första årskursen väljer eleverna inriktning för de två återstående årskurserna. Nu till våren kommer fem elever att ta sin examen med inriktning plåtslageri, och för år 2022 ser det ännu något bättre ut. Då kommer åtta färdigbakade plåtslageristudenter att gå ut tredje årskursen. Enligt Sara Johansson, studievägledare på Lugnetgymnasiet, så är intresset stort från de lokala plåtslageriföretagen. De köar formligen för att försöka knyta till sig dessa framtidens plåtslagare.

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!