Höga C blir permanent konstverk på Kvarnholmen

Konstverket Höga C är en hyllning till svenskt plåtslagerihantverk. Målet är också att det ska inspirera fler unga att utbilda sig till plåtslagare. Den 4 juni fick konstverket en permanent plats längst ut på Kvarnholmen i Nacka kommun, då det invigdes som en del av Wall Street Festival.

Höga C står stadigt förankrat i Kvarnholmsparken vid Stockholms inlopp. En vacker plats väl synlig från både vattnet och land, med många båtar som passerar och människor på promenad i parken.

– Att Nacka kommun nu har vikt den här platsen på Kvarnholmen, där konstverket ska stå permanent, är ett bevis på att de ville ha ett verk som uppfyllde kriterierna för området i sin helhet. De ser värdet av vad man kan göra med en helsvensk produkt, där stålet, hantverket och hantverkarna bakom konstverket bildar en helhet, säger kopparslagarmästaren Björn Hammar som är initiativtagaren till projektet.

Han har drivit liknande projekt sedan 2016. Grundidén är att lyfta fram plåtslageriyrket och inspirera fler unga att utbilda sig inom branschen. Och behovet är stort – i dag saknas det 2 000–3 000 plåtslagare i Sverige.

Avancerat hantverk i rostfritt stål och aluminium

Konstverket är format som en båge och består av 1 400 kvadratiska rutor i rostfritt syrafast stål på tre sidor och aluminium på insidan. Fjärilarna är också i syrafast stål. Varje ruta kräver tolv moment för att skapa räta linjer, vilket i sig är ett avancerat och tidskrävande hantverk. Till bågens topp är det 4,5 meter och längden är nio meter.

Inför invigningen har många nyfikna privatpersoner stannat till vid konstverket, där det bjuds på snittar och dryck.

Jernkontorets vd, Annika Roos, klipper bandet och några musiker framför musik i operasångarna Birgit Nilssons och Jussi Björlings anda. När de stod på toppen av sin karriär kunde de pricka in höga c, en mycket hög ton som ofta betraktas som ett slags mästarton för operasångare. I konstverket används namnet som en symbol för höga ambitioner, precision och fulländning i hantverket. Det är också en hyllning till plåtslageriyrket och Ruben Nilsson, som tidigare var plåtslagare och senare visdiktare.

Plåtfirmor och plåtslagerielever

Mats Gerdau, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Nacka kommun.

De plåtslagerifirmor som har varit med i projektet är Plåtslagaren GH Johansson, NP-gruppen och Rostfria tak. Fem elever från Kista yrkesgymnasium har också deltagit.

Mats Gerdau, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Nacka kommun, är också på plats.

Vad har Höga C för betydelse för att locka unga människor in i bristyrket plåtslageri?

– Konstverket visar vad man kan göra om man jobbar inom plåtslageri. Så det tror jag kan leda in och bredda blicken för vad man kan göra med plåt, säger Mats Gerdau.

Varför tror du att det fattas några tusen plåtslagare?

– Det finns ju knappt någon plåtslageriutbildning i Stockholm, trots att det finns ett skriande behov av plåtslagare. Det är jättekonstigt.

Vad kan ni som politiker göra?

– Vi kan försöka skapa förutsättningar och visa på arbetsmöjligheter. Men sedan måste ju branschen visa vad man kan göra. Jag tror att det finns en förlegad bild av vad plåtslagare är för något: att det är farligt, att man klättrar på tak och att det är kallt. Det kanske inte är så lockande för så många. Men det vi kan göra är att se till att det finns en utbildning för vuxna. Vi i Nacka har en väldigt tillåtande vuxenutbildning, där du kan skola om dig. Det handlar om att få in ungdomar och att få andra att bli intresserade av den här branschen.

Varför upplät ni den här platsen på Kvarnholmen i Nacka kommun åt just det här konstverket?

– Vi ska aktivera platserna i kommunen. Det ska finnas ett innehåll – mer konst i den offentliga miljön. Det tycker jag är jätteviktigt, att människor trivs och mår bra. Man får något att titta på och prata om. Vi satsar ganska mycket pengar på offentlig konst och har tidigare avsatt pengar i framtidsfonder för att kunna ha råd att göra sådana här saker.

Peab, som sedan 12 år arbetar med att bygga bostäder på Kvarnholmen, har också en roll i projektet.

– Vi har medverkat genom att anlägga fundamentet till konstverket. Det är vårt sätt att bidra med något positivt och sprida lite glädje i området, säger Joakim Johansson, arbetschef på Peab.

Varför ska unga människor just söka sig till plåtslageriyrket?

– För att det är ett väldigt konkret och positivt yrke. Ett bekräftande yrke för både tjejer och killar. Och du kan vända dig om och titta på jobb du gjort på din ålders höst och säga: det här har jag gjort. Och man känner stolthet, säger Björn Hammar.

Hur ser framtiden ut för Höga C?

– Det ska stå här permanent, lika länge som Chrysler Building på Manhattan i New York, som uppfördes 1928 i exakt samma material som det här konstverket: rostfritt syrafast stål. Sedan 1928 har det inte bytts ut någon plåt, taket har endast tvättats två gånger.

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs senaste numret