Höga koldioxidhalter i sovrum och störande matos i småhus

PVF Yrke & Utbildning och Lunds tekniska högskola har med FORMAS som medfinansiär genomfört ett forskningsprojekt om inomhusluften i småhus. Slutrapporten är nu här och den visar på generellt sett nöjda boende, men också på för höga koldioxidvärden, störande fläktljud och utmaningar med fukt.

För att kommunicera kring inomhusluftens vikt för vår hälsa startade PVF Yrke & Utbildning forskningsprojektet ”Ren luft, Friskt liv” tillsammans med en forskargrupp vid Lunds tekniska högskola, LTH. Den har letts av Hans Bagge, universitetslektor på avdelningen för byggnadsfysik, och Dennis Johansson, forskare på avdelningen för installations- och klimatiseringslära.

Sedan 2015 har dessa forskare studerat 150 hus byggda år 2006–2016. Man har mätt temperatur, relativ fuktighet och koldioxidhalt. De boende i husen har dessutom fått svara på en enkät om hur de upplever inomhusklimatet.

Nöjda trots stora skillnader

Vad man ville veta var om de boende i landets småhus är nöjda med inomhusluften, och via mätningar ville forskarna få fram fakta på hur det faktiskt står till med inneklimatet. För att få en mångfald i mätningarna gjordes de i småhus på 14 orter runt om i landet, det vill säga i olika utomhusklimat. Husen varierade i storlek från 100 kvm–280 kvm och hade mellan 1 och 6 personer i hushållen.

Vad som framkom ganska snabbt i studierna var att generellt sett så upplever de som bor i småhus att de har bra eller mycket bra luftkvalitet inomhus. Det intressanta är att upplevelsen verkar vara densamma trots att luftflödesvariationen i de olika husen är stor.

Forskningsprojektet ”Ren luft, Friskt liv” har letts av Hans Bagge, universitetslektor på avdelningen för byggnadsfysik, och Dennis Johansson, forskare på avdelningen för installations- och klimatiseringslära. Foto: Maria Åslund

Öppen planlösning ökar problem med matos

Det finns dock förbättringar att göra, enligt de boende. Det de störs av är bland annat viss lukt och brist på att kunna påverka ventilationen. På frågan om vad som stör inomhusluften mest svarar 40 procent ”eget matos”, 20 procent ”vedeldningsrök”, 16 procent ”svårt att själv påverka ventilationen” och 12 procent ”instängd lukt”. Just matoset verkar ha en modern och enkel förklaring.

– Dagens villor har ofta öppen planlösning mellan kök och sällskapsrum. Det ställer höga krav på köksfläktens uppfångningsförmåga och det är inte säkert att alla spisfläktar för villor är anpassade för det, förklarar Hans Bagge.

För varmt, ventilationsbuller och höga koldioxidvärden

Många upplever att det är för varmt inomhus på sommaren. Det visade sig också att ljud från ventilation och fläktar ute eller inne, upplevs mer störande än ljud från exempelvis trafiken utanför.

En annan specifik upptäckt i studien är att många småhus har onödigt höga koldioxidvärden i sovrummen. Värden som inte bör vara högre än 1 000 ppm. I 17 procent av sovrummen är dock koldioxidkoncentrationen i medeltal över 1 200 ppm under uppvärmningssäsongens nätter, även i hus som har ett bra ventilationsflöde i huset som helhet.

Saknar kunskap om skötsel av ventilationen

I jämförelsen mellan F- och FTX-system visar studien att FTX-systemen har högre luftflöde i småhusen, och högre luftflöde har en tendens att göra de boende mer nöjda. Nackdelen med mer avancerade ventilationssystem är att många småhusägare faktiskt inte vet hur de ska sköta ventilationen, vilket ger ökad risk för fukt.

Generellt sett är torr luft dåligt för kroppen – i dessa covidtider har det också visat sig att viruset sprids lättare i torra miljöer – och för hög luftfuktighet kan vara dåligt för huset och orsaka fuktskador. Den fukt vi som brukare tillför byggnaden har också ändrats och ökats med åren.

– Exempelvis duschas det mer nu i badrum i 60-talshusen jämfört med när de var nya, berättar Hans Bagge.

Ska leda till framtidens smarta småhus

Från LTH hoppas man att deras resultat ska både skapa förstående och väcka idéer hos branschens aktörer och i förlängningen förbättra småhusens inomhusklimat.

– Den här typen av forskning ger en bakgrund till hur framtidens smarta hus kan utvecklas. Vi behöver både rätt och relevant teknik, förklarar Dennis Johansson och tillägger att en enkel åtgärd skulle kunna vara koldioxidvarnare i sovrum.

Forskarnas funderingar rör sig också mycket kring hur brukarna ska kunna påverka temperaturen och luftflödet, samt hålla nere energianvändningen.

– Det finns potential att förbättra både inneklimat, fuktsäkerhet och energianvändning genom bättre behovsstyrning även i småhus, konstaterar Hans Bagge.

I och med denna rapport är PVF Yrke & Utbildnings uppdrag avslutat. Men det finns mer data att hämta ur den här studien och forskarna på Lunds Tekniska Högskola är öppna för fler samarbeten. Bland annat har en mindre studie om övertemperaturer beviljats av Energimyndigheten med start i april 2022.

Rapporten kommer inom kort att publiceras i sin helhet. //

 

FAKTA
Rapport: Ventilation och innemiljö i moderna småhus – mätningar och analys.
Genomförare: Avdelningen för byggnadsfysik och avdelningen för installationsteknik på Institutionen för bygg- och miljöteknologi vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, 2021.
Team: Hans Bagge, Dennis Johansson, Dan Jönsson, Jesper Rydén och Victor Fransson.

 

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!