I den aktuella rapporten, ”Framtidens yrkesutbildning”, konstateras att den svenska gymnasiala yrkesutbildningen lider av sex huvudsakliga problem:
- Branscherna kan inte påverka utbildningarnas innehåll.
- Utbudet svarar inte mot arbetsmarknadens behov.
- Huvudmännen tar inte ansvar för utbudet.
- För få vill gå en yrkesutbildning.
- För få kan gå en yrkesutbildning.
- För få slutför ett yrkesprogram.
Andelen elever på de nationella programmen som läser en yrkesutbildning har sjunkit från 45 procent 2008 till cirka 30 procent i dag. År 2035 kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade om inget görs.
För att ändra på denna dystra utveckling föreslår rapporten att företag och branscher får ett avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen. Framför allt när det gäller innehåll och kvalitetssäkring, men också till viss del dimensionering. Maktförskjutningen till branscherna ska genomföras såväl nationellt som regionalt och lokalt. Fler ska kunna gå en yrkesutbildning och kvaliteten på yrkesutbildningarna ska höjas.
Så ska målen nås
För att dessa mål ska nås föreslås 26 konkreta reformer, bland annat dessa:
Nationella branschråd ska inrättas med avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen. Ledamöterna ska bestå av arbetsgivare– och arbetstagarrepresentanter, utsedda av regeringen, från relevanta organisationer.
Även regionala branschråd ska inrättas, bland annat med uppgift att kvalitetssäkra de regionala analyserna av utbud och efterfrågan på olika utbildningar.
Och lokala branschråd ska inrättas för att kvalitetssäkra den gymnasiala yrkesutbildningen.
Företag som tar emot lärlingar och apl-elever bör få göra ett skatteavdrag, praktikavdrag, som täcker 100 procent av kostnaden för att ta emot en praktikant. Praktikavdraget behövs för att antalet apl-platser ska bli fler.
Regionala planeringsunderlag ska tas fram för att garantera att antalet utbildningsplatser motsvarar arbetsmarknadens behov.
Samordningen mellan huvudmän på regional nivå måste förbättras för att säkerställa att utbildningens kvalitet är tillräckligt hög. Alla huvudmän, både kommunala och privata, ska ha tillstånd av Skolinspektionen att bedriva gymnasieutbildning. Därmed garanteras mer likvärdiga förhållanden mellan huvudmännen, och att arbetsmarknadens behov styr utbildningsutbudet.
Högskola och yrkesutgång
Försöksverksamheten med branschskolor ska utökas och permanentas. Bygg ut med fler skolor och täck alla inriktningar som det råder stor brist på nationellt och regionalt. De nationella branschråden beslutar om inrättande av skolor samt utformning.
Bygg upp ett system med lärlingar inom vuxenutbildningen. Det ger större möjlighet för arbetsgivare att nå grupper som de normalt inte når, och kan bland annat bidra till att arbetsmarknaden blir mindre könsuppdelad. Lärlingsutbildning ska alltid vara efterfrågestyrd från arbetsgivaren.
Grundläggande högskolebehörighet ska ingå i alla nationella program. Det är nödvändigt för att generellt öka attraktionskraften för yrkesutbildning. Kurser motsvarande grundläggande högskolebehörighet ska dock alltid kunna väljas bort av elever som vill gå ett yrkesprogram med nuvarande struktur.
Yrkesutgångar ska införas på högskoleförberedande program. Elever som inte avser att studera vidare på universitet och högskola ska under gymnasieskolans senare del kunna välja en yrkesutgång på sin utbildning. De nationella branschråden beslutar om vilka yrkesutgångar som ska finnas tillgängliga.
Skapa bredare ingångar på yrkesprogrammen genom att förändra gymnasieskolans programstruktur, till exempel genom sammanslagningar av befintliga program. Samtidigt bör de högskoleförberedande programmen bli mer utpräglat högskoleförberedande. Därmed kommer eleverna att bli bättre rustade att slutföra sina högskoleutbildningar. På så sätt skulle också färre elever uppleva de högskoleförberedande programmen som breda ickevalsalternativ som håller alla dörrar öppna, vilket kan öka andelen elever som väljer yrkesprogram.
Fler förändringar
Studie- och yrkesvägledningen ska stärkas genom hela utbildningssystemet. Bland annat bör arbetsmarknadskunskap bli obligatoriskt på högstadiet.
Rusta eleverna för entreprenörskap och innovation. Eleverna på samtliga program ska lära sig att utveckla och genomföra nya idéer. De ska också erbjudas om att genomföra ett UF-år (Ung Företagsamhet).
Fler ska kunna gå en yrkesutbildning. Nästan var fjärde elev som gick ut grundskolan våren 2020 hade inte fullständiga betyg. Här måste kraftfulla insatser sättas in så att väsentligt fler elever klarar av grundskolan och blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Rapporten innehåller dock inga förslag på konkreta åtgärder, eftersom den fokuserar på problemen i gymnasieskolan.
Yrkesprov ska inrättas på samtliga yrkesutbildningar. För att garantera att utbildningarna motsvarar arbetsmarknadens behov på anställningsbarhet ska gymnasiearbetet på ett yrkesprogram alltid innehålla ett yrkesprov som är godkänt av ett nationellt branschråd. Respektive bransch ska vara involverad i utformningen av yrkesprovet och i hur det används.
Mer läsning:
Stor personalbrist i plåt- och ventbranscherna
Viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål”
