Hur når vi Greta-generationens röster?

I år är det hundra år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i ett svenskt riksdagsval. Kampen om vem som ska inkluderas i demokratin har fortsatt långt efter det.

På andra sidan coronapandemin stundar ett riksdagsval 2022. Den stora frågan är vem som väljs till statsminister. Det är naturligtvis svårt att förutspå redan nu, och mycket kan fortfarande hända fram till den 11 september nästa år. Det slutliga utfallet av pandemin kommer givetvis att påverka valutgången, för huruvida regeringen gjorde rätt eller fel kommer med stor sannolikhet att bli ett ”valargument” för respektive block.

Valet, som inte bara kan bli jämnt och osäkert, kan också gå till historien som det stora klimatvalet. Inte minst kan Greta-generationens röster bli avgörande när Sverige ska återstartas efter pandemin. Därför behöver vi redan nu fundera över vilka frågor som är viktiga för våra medlemsföretag och hur vi ska försöka påverka politikernas chefer, det vill säga väljarna.

Den 11 maj hade jag förmånen att delta i en workshop om långsiktig opinionsbildning tillsammans med SME-presidiet. Det gav mig inspiration till att fundera över vilka frågor som kan vara viktiga för företagsamhetens fortsatta betydelse, vad gäller ekonomisk tillväxt och välfärdsskapande.

Dessvärre känns det som att allt färre förstår styrkan i marknadsekonomin, som bygger på ett oändligt antal frivilliga överenskommelser mellan olika människor och företag där resurser skapas. På något märkligt sätt har ”tolkningsföreträdet” för grunden till den svenska välfärden flyttats över till våra politiker genom deras ”erbjudanden” om skattefinansierade jobb och förmåner.

Här behöver vi ”flytta hörnflaggan” och öka förståelsen hur välstånd skapas genom ett gott och sunt företagsklimat med långsiktiga spelregler och sunda skattenivåer för företagsamma människor och företag.

“Den kanske viktigaste frågan för valet är hur vi ställer om till ett klimatneutralt samhälle, där vi fortsatt kan leverera den elproduktion som vårt samhälle och industri behöver.”

Lika viktigt är det att öka förståelsen för lönen kopplat till det värde som man skapar (produktiviteten). Här måste vi på ett framgångsrikt sätt öka allmänhetens förståelse för tre samband:

  • mellan lönekostnader och konkurrenskraft
  • mellan lönekostnader och nya jobb, till exempel ingångslöner
  • mellan lön och arbetsinsats, det vill säga löneskillnader.

Detta är en grannlaga uppgift som måste göras med eftertanke, så att vi berör väljarkåren på ett känslomässigt sätt.

Den kanske viktigaste frågan för valet är hur vi ställer om till ett klimatneutralt samhälle, där vi fortsatt kan leverera den elproduktion som vårt samhälle och industri behöver. Att framtiden är elektrisk råder det ingen tvekan om. Elektrifieringen av samhället har alltså en fantastisk potential. Exempelvis är Sverige på väg mot 2,5 miljoner laddbara fordon 2030.

Men för att svenska företag fortsatt ska kunna behålla sin konkurrenskraft och skapa välstånd krävs en närmast fördubbling av elproduktionen till år 2045. Den måste dessutom vara fossilfri, stabil och väderoberoende.

För att nå dit krävs ett miljardprogram för elen. En historisk satsning som gör att vi kan fortsätta ha ett modernt och hållbart elsystem. Tiden är knapp! Det krävs stora investeringar och etableringar och det tar tid att planera. Här behöver Sveriges politiker agera omgående!

Avslutningsvis vill jag påminna om förbundskongressen den 11 juni som även i år dessvärre måste genomföras digitalt. Tillsammans gör vi skillnad och skapar medlemsnytta, tänk på att du som medlem är förbundets viktigaste ambassadör. //

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
 jorgen@loddeplat.com

 

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!