Det fanns ett Sverige och en värld före covid-19. Nu är världen på väg att förändras, men vet vi inte hur och inte hur mycket. Plötsligt slog Coronakrisen till och i kölvattnet har osäkerheten stegrats. Vår förmåga att förutse framtiden har förvisso alltid varit osäker. Men nu har också vår övertygelse om att vi kan göra tillförlitliga framtidsprognoser fått sig en rejäl törn. Vårt samhälle baserat på vetenskapen utstrålar nu plötsligt ovisshet. Därför blir inget sig likt för näringslivet efter Corona.
Jag är ganska övertygad om att många kommer se över sina leveranskedjor för att se om de inte kan skapa kortare och mer regionala försörjningskedjor där man både producerar och sourcar, samt säljer på en närmre och mer begränsad marknad för att minska globala risker.Men hittills har regeringen med Stefan Löfven skött uppgiften bra och med en stor lyhördhet från många samhällsintressen att ta hänsyn till. För detta ska man ha det beröm man förtjänat. Naturligtvis finns det mer att göra för olika branscher beroende på hur hårt man drabbats. Ett bevis för lyhördhet var när regeringen lyssnade och justerade korttidspermitteringen, som nu kommer att vara möjligt upp till 80 procent av normal arbetstid samtidigt som arbetsgivarens kostnader minskar med upp till drygt 70 procent. Lika viktigt var det att anståndsräntan sänktes med mer än hälften till 3,1 procent. Detta är exempel på två viktiga åtgärder i rätt riktning. Men det behövs än mer kraftfulla åtgärder för att undvika utslagning av jobb och företag.
Dessvärre blir man både förundrad och besviken över när Finansmarknadsminister Per Bolund mitt under brinnande kris kritiserar oss företagare för att vi inte förutsett eller buffrat för en kris till följd av att en regering stänger ner hela ekonomin på grund av en Pandemi som ingen i hela världen var minsta förberedda på. Självfallet delar jag uppfattningen att alla företag borde ha en buffert som ökar uthålligheten och minskar sårbarheten för tillfälliga avbrott och störningar i produktionen. Men det är lättare sagt än gjort då den genomsnittliga rörelsemarginalen i näringslivet ligger runt 5-6 procent. Ett sätt att hjälpa oss företagare att skapa större beredskap för framtida kriser är att låta oss behålla lite mer av våra vinster. Många kommer då efter den skattereform som gjordes snabbt påpeka att den svenska bolagsskattesatsen är relativt låg internationellt sett. Men i detta sammanhang måste man också komma ihåg att hur hög bolagsskatten är avgörs dock inte enbart av själva skattesatsen.
Minst lika viktigt är hur avdragsmöjligheterna ser ut. På 1970- och 80-talen var visserligen skattesatsen väsentligt högre än idag, men sett till hur mycket skatt som faktiskt betalades i förhållande till vinsternas storlek – den effektiva skattesatsen – har inte särskilt mycket förändrats. Data från nationalräkenskaperna över företagens vinster och skatter indikerar till och med att den effektiva bolagsskattesatsen har ökat i Sverige. Orsaken till detta är de kraftigt åtstramade avdragsmöjligheterna.
En annan snabb åtgärd för att hjälpa företagen att bygga upp sin buffert är att avskaffa den allmänna löneavgiften, (avgiften som företag betalar för att få betala ut lön). Den allmänna löneavgiften fungerar som ett ”dragspel” och justeras för att hålla det totala avgiftsuttaget, som fastställs politiskt oförändrat vid små förändringar i socialavgifterna (Se Beräkningskonventioner 2020 sidan 80). Den allmänna löneavgiften är alltså en ren skatt, vilket departementet även skriver: ”Avgiften kan i sin helhet ses som en skatt eftersom den inte är direkt kopplad till någon förmån för individen.” Så Finansmarknadsministerns ursäkt efter uttalandet var på sin plats.
När väl Coronakrisen är över är det av yttersta vikt att regeringen kommer med kraftfulla stimulanspaket. För byggbranschen skulle man till exempel kunna höja ROT-avdraget till 50 procent för att öka efterfrågan. Men ROT-avdraget skulle även må bra av att breddas så att exempelvis bostadsrättsföreningar och hyresvärdar har en liknande subvention för att öka deras incitament att genomföra renoveringar på motsvarande sätt som småhusägare. Även staten kan hjälpa till att få fart på ekonomin och byggbranschen genom att tidigare lägga redan beslutade investeringar.
Förbundet har med anledningen av det exceptionella läge som uppstått till följd av coronaviruset beslutat genomföra kongressen digitalt den 15 maj med start klockan 10 (för mer info gå in på förbundets hemsida). Vi ska göra vårt yttersta för att kongressen ska bli så bra och framåtriktad som möjligt utifrån rådande omständigheter! Vi hörs och ses digitalt på kongressen den 15 maj!
Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com
Publicerad: 2020-05-07
Ledaren är ursprungligen publicerad i PVMagasinet #4.2020
