Marschaller välkomnar i den kyliga novemberkvällen. Väderskyddet som omsluter hela tingshuset fladdrar lätt i vinden. Stefan Sjödahl på Villstad Bleck & Plåt AB och hans två anställda har lyxen att kunna jobba på ett tak som är jämnt upplyst med ljusslingor och dessutom helt inkapslat under ett väderskydd. Regnet slår trumvirvlar mot plasten, men här är det torrt.
– Det är en enorm fördel. Vi kan jobba så mycket vi vill utan att bekymra oss om vädret, säger Stefan.
Det är ett stort intresse bland medlemsföretagen som har mött upp. Många ligger på knä för att i närbild studera Villstad Bleck & Plåts hantverksarbete.
Förutom takvandring bjuds det på irish coffee eller vanligt kaffe, och historiskt kunniga lokalbon Sven Jarl berättar om Reftele ting och dess historia. Många olika mål har dömts i tingshuset, allt från mord till rättstvister. Byggnaden används numera endast som ordenshus.
Tredje generationen
Stefan Sjödahl på Villstad Bleck & Plåt AB tillhör den tredje generationen plåtslagare i familjen och hans son blir därmed den fjärde generationen. Totalt är de tre anställda. Förutom Stefan är det även sonen Svante Sjödahl, som är under utbildning till plåtslagare, samt Tony Skoog.
– Både jag och Svante har sprungit runt på verkstäder sedan barnsben. Vi fick inte in gå in om vi hade shorts på sommaren för vi kunde skära oss, minns Stefan.
Han berättar att när Svante var liten ville han spränga postlådor. Det fick han – om han gjorde egna. Det gjorde han, riktiga postlådor av plåt med lock som han sprängde sönder.
Stefan tar gärna emot lärlingar. Men Gislaved kommun har tyvärr tagit bort inriktningen plåt på byggprogrammet, trots skrivelser och protester från Stefan. Tony kom redan som skoltrött 15-åring, och efter utbildning och praktik fick han anställning.
– Tony är lika nördig som jag. Vi tycker att det är jättekul att få vara med om detta. Jag jobbar gärna med fler historiska byggnader.
Det krävs mycket kunskap för ett sådant här jobb.
– Vi vidareutbildar oss hela tiden och försöker lära oss mer, säger Stefan.
Varför nytt tak?
Cirka fyra miljoner kronor kostar restaureringen av det gamla koppartaket på Reftele tingshus. Det inkluderar snickare, byggställningar och takomläggning. Hälften av kostnaden står kulturmiljövården i Jönköpings län för. Den andra hälften kommer genom ett extra anslag från Riksantikvarieämbetet. Tingshuset är byggnadsminnesförklarat sedan 40 år. I dag ägs det av uppdragsgivaren Stiftelsen Helios kulturhus som betalar tio procent. Huset används av Svenska Frimurare Orden.
Men varför lägga om ett tak som efter nästan 70 år fortfarande är funktionsdugligt?
Stefan förklarar att även om koppartaket var i gott skick – ”det hade nog hållit i 50 till 100 år till” – så gjorde man misstag när byggnaden tilläggsisolerades. Takstolarna och sponten försvagades genom kondensbildning under plåten och hela taket måste läggas om.
– Det fanns ett fint koppartak från 1954, men på 70-talet skulle man spara energi och isolerade och satte spont på insidan. Sponten blev som fnöske, helt rutten.
Takstolarna hade sackat en halv meter, på ett ställe var det endast plåten som höll ihop taket.
– När resten av taket revs var allt lika dåligt under. Takstolarna har bytts ut till specialsågade av äldre virke, berättar Stefan.
Den gamla kopparen går inte att återanvända så den har lämnats till återvinning. Taket måste göras på gammalt sätt, med en liten falsförskjutning. Nya bitar tillverkas, precis som 1920.
– Det jättelånga taket är 16 meter, där har vi lagt en fast zon innan brottet och sedan är det glidklammer.
Stöldbegärligt material
Villstad Bleck & Plåt lämnade inte mindre än fem offerter för att lägga om taket. Det berodde på att länsstyrelsen insåg att de inte hade pengarna. Den första offerten skrevs i januari 2020. I mars 2021 godtogs offerten och Stefans företag kunde påbörja arbetet.
Priset på koppar har ökat hela tiden. När Stefan skrev den första offerten, i januari 2020, var priset 82 kronor kilot. När företaget väl fick uppdraget kostade koppar 108 kronor kilot och nu, i december 2021, är den uppe i 135 kronor och tillverkas i Tyskland. Offerten inbegriper aktuellt dagspris på koppar.
– Ungefär fem ton koppar går åt, det är svårt att säga vad hörnen sväljer. Det är de som tar tid och kräver mest arbete, säger Stefan.
Materialet är mycket stöldbegärligt så ständig övervakning behövs. Det finns både kameraövervakning med väktare och, om larmet går, en högtalare som tjuter: ”Larm aktiverat, väktare på väg!”.
Stefan tror att anledningen till att just hans företag fick jobbet att det är auktoriserat och kan lämna längre garantier via Trygg plåt.
– Det tror jag avgjorde lite, att vi kunde lämna mer garantier än de som inte är medlemsföretag och auktoriserade. Jag tror på systemet, vi behöver det, det är också tryggare för kunden.
Återanvänder smarta lösningar
Under sommaren kom byggnadsställningarna upp runt det gamla tingshuset.
– Vi började tillverka kopparbitarna vecka 32 och vecka 36 startade monteringen på plats.
Det är ett avancerat hantverk. Koppardelarna tillverkas i verkstaden och falsas ihop på plats.
Arbetet är uppdelat i olika etapper. Först skulle snickare riva det gamla taket och lägga ny spont och underlagspapp.
– Vi började jobba och kom i gång två veckor för sent då snickarna inte var klara.
Stefan och hans medhjälpare jobbar åtta till tio timmar om dagen och beräknar vara klara före jul, möjligen med två veckors försening.
Innan arbetet satte i gång tittade Stefan och kollegerna på hur det gamla koppartaket var gjort.
– Vissa lösningar som var riktigt smarta har vi använt igen.
Stefan ser svårigheter som en utmaning att ta tag i. Han har fått hitta på en del egna lösningar och har haft hjälp av Roslagens Plåtkonsult.
– De kunde hjälpa oss genom förbundet, det ingår i medlemsavgiften.
Ett exempel på tips var att använda glidklammer.
– Det har man normalt inte på skivtäckning, men här rekommenderades vi att lägga fast zon och blidklammer som på en bandtäckning.
Kvällen avslutas med hamburgare och quiz
Många lösningar har de klurat ut själva. Stefan säger att det lönar sig att släppa svåra områden en stund.
– Vi lägger oss och falsar enklare saker och i nästa stund kommer vi på lösningen.
Det är inte bara taket som åtgärdas. När målare skulle måla om urtavlan på ytterväggen gjorde de sönder visarna på klockan.
– Vi fick renovera dem. Och de gamla hängrännorna är sparade och vi har lött om alla skarvar.
Stefan och hans medarbetare får många frågor av intresserade kollegor på rundturen.
– Vilket hantverk, det är ett fantastiskt arbete som utförs, säger Tommy Axelsson från GW Plåtslageri.
Bertil Höglund, från HK Byggnadsplåt, är mycket imponerad av falsningen.
– Koppar rör sig så det behövs tätare falsning, förklarar han.
Kvällen avslutas på restaurang Ströget i Gislaved med hamburgare och pubquiz. //
Fakta Villstad Bleck & Plåt
Startade: 1992. Omsättning: 2,3 miljoner kronor. Anställda: Tre, två plåtslagare och en lärling. Verksamhet: I huvudsak byggnadsplåtslageri, samt ventilation och ”plåtmockajäng” på uppdrag, som glidplåtar och uppsamlingsplåtar. Storlek: Den totala ytan för verkstad och kontor, ligger på cirka 150 kvadratmeter.
Fakta Reftele tingshus
•Ligger i Reftele i Gislaveds kommun i Jönköpings län. • Byggnadsår 1903–1904. • När tingsförhandlingarna upphörde såldes byggnaden av Byggnadsstyrelsen. • Ägs sedan 1978 av Stiftelsen Helios kulturhus. • Används huvudsakligen som ordenshus. • Byggnadsminnesförklarat 1979. • Tingshuset uppfördes efter ritningar av byggmästare John Johnsson. • Det oregelbundna taket är sedan 1950 belagt med kopparplåt. • Fönstren är stickbågiga och taken valmade samt klädda med plåt. • Entréns centrala placering markeras genom en kolonnförsedd portik och en frontespis med spiror och urverk. • Frontespisen är klädd med kopparplåt.
