Kurt Fredriksson tog för något år sedan initiativ till en yrkeshögskoleutbildning i målning av plåt på tak och fasader. Dessvärre har planerna grusats, säger han.
– I Sverige finns det flera miljoner kvadratmeter med tak som ingen verkar bry sig om förrän underhållsinsatserna blir väldigt omfattande. Kunskapen är generellt sett för låg kring hur man ska underhålla målade plåttak och även när det gäller hur de ska målas på rätt sätt, med rätt förbehandling och rätt målningsprogram.
Ofta saknar både konsulter och beställare kunskap om tidigare utförda målningar, samt om hur olika färgsystem fungerar tillsammans, menar Kurt som är delägare i Seapen Consulting. Han har arbetat i färgindustrin hela sitt liv, i samma företag, och direkt efter sin pensionering startade han eget. Bland annat har han uppdrag för Ytskyddsakademien i Göteborg som har anlitat honom för utbildningar i rostskydd och plåtmålning.
Höga krav och ointresse
I början av 2022 sökte Ytskyddsakademien i samarbete med Lernia om att få starta en fyra veckor lång yrkeshögskoleutbildning inom området målning av byggnadsplåt hos Skolverket.
Skolverket ville bland annat veta hur många som skulle gå utbildningen och krävde tio referenser för att ge sitt godkännande. Tio referenser svarade att de var intresserade. Men när det kom till hur många elever som de trodde skulle anmäla sig, så blev svaret ett frågetecken.
– Skolverket har väldigt höga krav på utbildningar. Och när det kom till näringslivet verkade efterfrågan finnas, men med viss tveksamhet. Så de planerna är lagda på is, säger Kurt Fredriksson.
Även Plåt & Ventföretagen planerar att öka kunskapen runt målning av byggnadsplåt på tak och just nu utreder förbundet om det går att genomföra en auktorisation liknande ”Trygg plåt”, eftersom takmålning finns inom Plåt & Ventföretagen kollektivavtalsområde.
– Takmålning ingår inte i någon gymnasie- eller efterutbildning i förbundets utbildningsavtal. Vi ser att behovet av ökade kunskaper om målning av plåt finns såväl hos arbetsledning som hos de utförande anställda, sa Plåt & Ventföretagens dåvarande vd, Johan Lindström, i en intervju 2024.
Svårövertygade färgfabrikanter
Kurt Fredrikson har skrivit avsnittet om målning av plåt som finns att läsa på Plåt & Ventföretagens webbplats samt en standard för målning av plåttak och har ett stort antal kontakter. Så han ger inte upp utan jobbar vidare för att skapa intresse och vända opinionen. Nu är målet att få med aktörer som SSAB/Ruukki, Plåt & Ventföretagen, fastighetsägare, entreprenörer med flera på ett kunskapslyft och någon form av auktorisation.
– Det är svårt att få gehör. Färgfabrikanterna, SVEFF, ser inte vitsen med en utbildning. Men entreprenörerna kan ju åka på reklamationer och det drabbar faktiskt fabrikanterna indirekt. Vi måste marknadsföra den befintliga standarden och se till att den blir kravställd, säger han.
Han ser framför sig att standarden omarbetas till en mer praktiskt ”handbok”, att hänvisningen sker i AMA-krav, inte under AMA RA. kanske att AMA Plåt tar över delen om målning av byggnadsplåt.
”Lucka i branschen”
Man kan ju fråga sig varför han fortsätter att driva frågan i så hård motvind.
– Jag är bara väldigt intresserad av ämnet och såg en lucka i branschen när jag jobbade som vd på ett ledande färgföretag. Det mesta inom målning var reglerat men inte underhållet av byggnadsplåt. Nu har jag varit pensionär i sex år och är fortfarande lika engagerad.
Saker som sliter på plåttakets målning över tid är fågelträck, nedfall från träd, pollen, sol, regn, kemiska utsläpp och klorider. Hans uppfattning är att när fastighetsägare kontrollerar fastighetens tak så blir det ofta bara en ytlig kontroll på avstånd, som inte omfattar att gå upp på taket och undersöka det noga. För att minimera risken för onödiga skador, onödigt dyr ommålning och skador som har gått långt vill han se ett regelbundet underhåll, tillsammans med ordentliga kontroller av plåttak.
”Auktorisation god idé”
– Kraven borde komma från fastighetsägarna, men de verkar ha alla möjliga problem på sina axlar och hänvisar till andra som hänvisar till andra. Därför tror jag att en auktorisation ungefär motsvarande Trygg Plåt är en jättebra idé, säger han.
Om taket behöver målas om rekommenderar han inte att ta bort färgen med miljöbelastande kemikalier, utan att i stället högtryckstvätta med nödvändig rengöringskapacitet och därefter måla – även om det sitter kvar färg sedan tidigare målning. Färgborttagningsmedel är bara nödvändigt i speciella fall, på mindre detaljer, säger han.
– Sydsidan brukar ta stryk först. Det är bara dumt att måla områden som inte behöver målas om, och det blir också onödigt dyrt. Rengör taket varje år med till exempel en mjuk borste och ett milt rengöringsmedel – så som det står i plåttillverkarnas garantibrev, säger han och fortsätter:
– Var extra uppmärksam på Västkusten, där saltet från havet fastnar på tak och fasader. Under taksprång blir det en miljö som skapar korrosion, så kallad korrosion i regnskugga. När zinken försvinner rostar plåten.
Skillnad på fabrik och människa
Vissa tillverkare av fabriksmålad tunnplåt ger garantier på upp till 20 år, beroende på var taket befinner sig geografiskt. Det beror på att hos tillverkaren målas plåten i en hårt kontrollerad miljö, omgärdad av standarder och tester. När alla färgskikt är pålagda ugnstorkas hela systemet. En plåtslagare, eller en specialistentreprenör, som målar om på plats arbetar under helt andra förhållanden. Här måste det tas hänsyn till tidigare målning, väder och vind, miljöregler och inte minst konstruktion och åtkomlighet.
– Att stå och måla på ett tak är en utsatt situation, så jag är verkligen förvånad över att det inte finns någon utbildning om risker, förarbete, olika underlag, material, färgtyper och så vidare, säger Kurt.
Han ser trots allt en liten gnista som pyr och hoppas på att nå fram med någon form av branschstandard och en utbildning för underhåll och målning av plåttak och plåtfasader – i alla fall på sikt.
– Jag tror på att få fastighetsägarna intresserade. Målarmästareföreningen borde också vara med, för de får uppdrag som innefattar tak men har inte rätt personal med rätt utbildning. I Sverige har vi ett otroligt stort antal tak med plåt, så vi bör gå i bräschen.
Målning av plåttak i ett historiskt perspektiv
Till för ungefär 50 år sedan kom plåten omålad, med en tunn anodisering av zink och platsmålades efter något år når zinken började försvinna. Detta gjordes regelbundet vart tredje eller fjärde år, ofta av plåtslagare. På 1960-talet dök fabrikslackerad plåt upp, men man fortsatte på samma sätt som förut med ommålning. Det ställde till problem, eftersom de färger och metoder som hade använts tidigare inte fungerade på fabriksmålad plåt. Så kom Plastisol, där färgen flagnade. Ny kunskap krävdes för att möta nya ytbehandlingar och material. Kunskapen om riktiga arbetsmetoder, underhåll och färgsystem har inte nödvändigtvis gått i samma takt som utvecklingen av ytbehandlingar.
