– För mig handlar det om att vara stolt över sitt hantverkskunnande.
Johan Johansson förklarar varför han har valt att ta mästarbrev i plåtslageri efter så många år i branschen. Han är plåtslagare med närmare 40 års yrkeserfarenhet. Sedan 2009 driver han Wäxjö Plåt och Montage AB tillsammans med kollegorna Erik Magnusson och Stefan Krantz. Förra året bestämde sig de tre för att tillsammans bli mästare i plåtslageri.
– Redan som nyutbildad plåtslagare hade jag funderingar på att ta mästarbrev. Jag är otroligt stolt över att vara plåtslagare. Det är ett av få hantverksyrken som finns kvar i dag och tanken på att vi använder i stort sett samma metoder, verktyg och material som för flera hundra år sedan är häftig, säger han.
Går att kombinera med jobb
Förra året gjorde trion alltså slag i saken och gick den utbildning som krävs för att få kalla sig mästare.
– Vi sa: ”Vad fasen, nu kör vi!” Vi gjorde det som en kul grej. Vi har haft hjälp och stöd av varandra, även om var och en behövde göra sina egna uppgifter och sitt eget slutprov, berättar Johan.
Den tio veckor långa utbildningen genomfördes på distans, bortsett från uppstartshelgen som ägde rum på Leksand Folkhögskola.
– Jag tycker att det var ett jättebra upplägg, då själva uppstarten med fysisk träff var förlagd på en helg och resterande undervisning skedde på distans. Eftersom det var många egna uppgifter var det inga problem att kombinera lärandet med arbetet, säger Johan.
Alltid en andra chans
Tidigare krävdes det flertalet praktiska prov som deltagarna på utbildningen skulle redovisa vid slutprovet. Nu har utbildningen gjorts om och fokuserar mer på hur du driver ett företag och leder ett team. Fortfarande genomförs ett slutprov som granskas av plåtsektionen inom förbundet.
– Vi gick igenom allt från marknadsföring till bokföring och offertskrivande, i stort sett allt som man behöver veta för att driva ett företag inom plåtslageri på bästa sätt. Jag tycker verkligen att alla som funderar på att gå utbildningen ska göra det. Skulle man misslyckas kan man alltid göra om provet tills man klarar det, menar Johan.
Mer fokus på det teoretiska
Att vägen till ett mästarbrev ser annorlunda ut i dag än tidigare är en medveten förändring från förbundets sida.
– Eftersom det redan finns ett krav på erfarenhet för att få sitt yrkesbevis, och yrkesbeviset är i vår bransch likställt med gesällbrev, så ville förbundet underlätta för dem som vill fortsätta sin utbildning till mästare. Därför har vi nu lyft bort de praktiska bitarna ur provet, där man tidigare var tvungen att visa upp referensprojekt som man hade utfört, och mer fokuserat på de delar som man inte kan lära sig på ett plåttak, såsom bokföring eller marknadsföring. Som mästare ska man kunna driva ett företag eller leda en arbetsgrupp inom plåtbranschen, förklarar Rickard Lindskog, företagsrådgivare hos Plåt & Ventföretagen.
Gammal och fin tradition
Det är inte jättevanligt att utbildade plåtslagare väljer att bli mästare.
– Intresset är ganska svalt för att bli mästare och har så varit under en längre tid. Vi hoppas att fler ser fördelarna med att kunna betitla sig mästare och förstår att ju fler som väljer det, desto bättre för branschens trovärdighet. Det är en gammal och fin tradition som vi gärna vill bevara och kanske snarare återinföra på bredare front, berättar Rickard.
Han tror att det skulle lyfta hela branschen om fler utbildade sig till mästare.
– Då skulle vi kunna lyfta vår yrkesstolthet mycket tydligare mot slutkund och också höja statusen på plåtslagaryrket. Går du och funderar på om du ska ta ett mästarbrev, då är mitt råd: Gör det bara! Det finns inget att tveka på, jag kan garantera dig att du kommer att utvecklas i din yrkesroll och känna en stolthet över ditt yrke på ett helt annat sätt, säger han.
Ett sätt att visa stolthet
Den 3 november 2021 fick så Johan, Erik och Magnus ta emot sina mästarbrev under en stor ceremoni i Blå Hallen i Stockholms Stadshus tillsammans med närmare 175 hantverkare inom andra yrken som också fick sina gesäll- och mästarbrev tilldelade.
– Det var jätteroligt att närvara vid ceremonin. Det kändes pampigt och tjusigt värre. Dessutom fick vi varsin guldring. Bara den är värd att bli mästare för. Den retar gallfeber på många kan jag meddela, skojar Johan.
Att den nya titeln skulle bidra till fler jobb är han tveksam till.
– Visst finns det vissa kunder som väger det tungt och ser det som en garanti för att vi kan vårt hantverk, men yrkesbeviset är ju redan ett kvitto på att du är utbildad. Mästarbrevet visar mer att du har erfarenhet inom yrket, men också att du har koll på alla lagar och regler som gäller när du driver ett företag inom branschen, säger han och tillägger:
– Mästartiteln handlar för mig personligen om att jag är stolt över att vara plåtslagare. Vi är hantverkare inom plåtslageri och vi är experter inom vårt område. Jag tycker att vi alla behöver lyfta vår bransch mer och visa stolthet över vårt yrke.
Det här krävs för ett mästarbrev
Yrkesbevis – Efter godkänd yrkesexamen och 6 800 timmar i yrket kommer yrkesbeviset och yrkesbältet på posten. Har du ingen yrkesexamen i grunden krävs 10 000 timmar i yrket.
Gesällbrev – För gesällbrevet gäller att du har yrkesbevis samt via en referens kan intyga att du kan utföra byggnadsplåtslagaryrket självständigt.
Mästarbrev – För mästarbrev krävs att du har ett gesällbrev och minst sex år som yrkesverksam med god erfarenhet i ledande ställning. Dessutom krävs att du går en mästarutbildning, vilket är en bred företagarutbildning på deltid och distans. Utbildningen är avgiftsfri, förutom den obligatoriska uppstartshelgen och kurslitteraturen som du får bekosta själv.
Vill du veta mer?
Läs mer om utbildningen hos Sveriges Hantverksråd eller på förbundets webbplats där du även ansöker.
