Ny samarbetsmodell kan underlätta återbruk av byggmaterial

Få byggnadsmaterial används mer än en gång. En av anledningarna är att det saknas etablerade affärsmodeller för återbruk. I ett examensarbete från KTH presenterar civilingenjörerna Dana Trabulsi och Milan Sofipour en ny samarbetsmodell för återbruk av byggnadsmaterial.

– De vi intervjuade för examensarbetet hade över lag en positiv inställning till återbruk. Man insåg vikten av återbruk och ville gärna återbruka, men en fråga som återkom var om återbruk är ekonomiskt gynnsamt, säger Milan som har fått jobb på Ekonomistyrningsverket efter examen.
Flera av de tillfrågade var i startfasen och höll, lite famlande, på att undersöka om de kunde återbruka och i så fall hur.

Milan och Dana upptäckte att den främsta orsaken till att så lite byggmaterial återbrukas var att det saknades kunskap och ett etablerat arbetssätt kring hur man kan gå till väga. En annan anledning kan vara att nya material är ”för billiga” och därmed inte stimulerar till återbruk av gamla material, menar Milan.
– Osäkerheten kring lönsamheten var stor. Och av någon anledning har inte återbruk samma image miljömässigt som klassiska miljöcertifieringar.

Trodde hyresgästerna ville ha nytt

Dana berättar att fastighetsägarna i undersökningen trodde att hyresgäster var negativt inställda till gamla material. En anonym enkät bland 200 hyresgäster visade motsatsen: hyresgästerna var faktiskt positiva till återbruk. Estetiska hänsyn stod högt på listan, liksom funktionalitet. Att det skulle vara ekonomiskt gynnsamt var den tredje viktigaste parametern för att säga ja till återbrukade material.Men hyresgästerna ville inte gå så långt som att acceptera hyrespåslag. 

– Framgång här handlar i hög grad om hur väl fastighetsägaren lyckas förmedla vad återbrukade material i fastigheten innebär för hyresgästen. Gamla material kan vara väldigt vackra, funktionella och även spara pengar, säger Dana som i dagsläget arbetar på Svenska Bostäder.

KTH-studenterna Milan Sofipour och Dana Trabulsi, som nu är färdiga civilingenjörer, visar vägen till en fungerande modell för återbruk i sin masteruppsats.

Kunskap ökar möjligheterna

Dana och Milan konstaterar att återbruk fortfarande är ganska okänd mark, särskilt hos hyresgästerna. Mot den gruppen är det viktigt att kommunicera miljövinsterna.
– Hyresgästerna visar sig bli mer positivt inställda till återbruk när de får veta hur mycket lägre koldioxidutsläppen blir, säger Dana.

Även om miljövinsterna är oomtvistade när det gäller återbruk, så är ekonomisk vinst ingen självklarhet när man väljer återbrukade material.
– Om materialet behöver transporteras och rekonditioneras kan det bli dyrare än att köpa nytt, som ofta är billigare på grund av storskaligheten, säger Milan.

Han menar att det fortfarande finns många frågor att tackla runt de ekonomiska aspekterna.
– Det kan vara ekonomiskt gynnsamt med återbruk, men det krävs en bra affärsmodell för att se detta tydligt.

Genom att tänka återbruk från början när man planerar en fastighet eller en renovering hamnar ribban för återbruk lägre.
– Vad hyser lokalen för material idag och vad kan vi återbruka? Det behövs detaljerade register, med information om hur länge materialen har varit i bruk, hur de har använts, vilka möjligheter de har att återanvändas och var de finns, säger Dana.

Samverkansmodell med inbyggt ansvar

– Vår modell bygger på ett samspel mellan alla parter, i syfte att gynna miljön. Alla behöver göra uppoffringar. Arkitekterna menade att de bör vara med i förvaltningsfasen, så att de i ett senare skede har all information tillgänglig. Sådant underlättar planeringen för alla, säger Milan.
– Alla intervjuade nämnde samarbete, de hänvisade till att en aktör inte kan förändra hela branschen. Det är tydligt att det måste finnas en gemensam vilja, säger Dana.

Modellen är anpassad för fastighetsägare. Den visar vem fastighetsägaren ska prata med, i vilket skede och vilken typ av informationsutbyte som ska ske med de olika parterna. Varje enskild process på vägen i fastighetsanpassningen har sin turordning och en checklista. Rivningsskedet sattes innanupphandlingsfasen av forskarna, för att ge möjlighet att notera ned de material som ska kunna återbrukas.

Formuleringen i kravspecifikationen kan vara viktig, konstaterade Dana och Milan under arbetets gång. Om ”brunt tegel” istället formuleras som ”brun fasad” öppnar detta för en rad olika material och det blir lättare för entreprenören att hitta tillgängliga återbruksmaterial.

Strama tidplaner visade sig vara ett annat problem som försvårade för återbruksprojekt.
– Vi intervjuade många aktörer i byggbranschen och ställde frågan ”hur kan fastighetsägare göra för att underlätta ert jobb med återbruk”? Svaret blev att det behövs mer tid, för att demontera och för att hitta material. Det fanns en önskan om mer flexibla krav generellt när det gäller återbruk, säger Dana.

Glimrande återbruksmaterial

De intervjuade menade att just plåt och stål har stor potential att återbrukas, eftersom vinsterna med återbruk är väldigt stora för dessa materialtyper. Massor med CO2 frigörs vid produktion och materialet är extremt hållbart.
– Utrymmet för att återbruka inom plåt- och ventilationsbranschen är enormt. Vi visste inte ens att ventilationskanaler går att återanvända, säger Milan.

Båda tror att det behövs många fler utbildningar och seminarier på temat återbruk.
– Första steget är att belysa frågan – att visa att det finns ett affärsområde inom detta. Kunskapen om återbruk av byggnadsmaterial måste fördjupas och nå ut till alla branschaktörer och till företagen, säger Dana.

”Låt materialet leva sitt liv”

Hon och Milan ser många fördelar med att ta vara på ett materials hela livslängd.
– Först och främst att saker och ting inte går till spillo; idag utnyttjas väldigt lite av ett materials möjliga livslängd. Men också att vi kan tillverka mindre av nya material som genererar utsläpp och avfall, säger Dana.

Ett konkret och direkt utfall av examensarbetet var att uppdragsgivaren Vasakronan blev väldigt nöjd med arbetet, berättar författarna.

– Uppsatsen tacklade frågor som Vasakronan själva inte hade tänkt på. Vi hoppas att vårt arbete kan vara en språngbräda, men det krävs mer för att standardisera ett återbruksarbete, säger Dana.

– Alla nya affärsmodeller är svåra i början, men de förfinas med tiden, flikar Milan in.
– Ja, och det här är ett viktigt ämne som berör oss alla, säger Dana och hoppas att fler vill börja jobba med olika modeller för återbruk av byggmaterial.

Text: Susanne Ringheim Kilje
Foto: Fatima Akil
Illustration: Catharina Nygård
Publicerad: 2020-12-23
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #12.2020)

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!