Nya krav på klimatdeklarationer och EPD:er

Vid årsskiftet träder Boverkets nya regler kring klimatdeklarationer för byggnader i kraft. Då blir arbetet med miljövarudeklarationer, även kallat EPD:er, av byggprodukter en viktig parameter. Vi har talat med Armina Nilsson, Sustainability Partner på Saint Gobain Sweden, om vad de nya reglerna innebär och vad en EPD egentligen är.

Armina Nilsson. Foto: Saint Gobain Sweden

Vad är en EPD?
– EPD är en förkortning av ”Environmental Product Declaration” och är helt enkelt en tredjepartsverifierad deklaration som beskriver en byggprodukts miljöpåverkan i varje steg under dess livscykel.

Varför gör man en EPD?
– Nyttan med EPD:er är att ge en förståelse för produktens miljöpåverkan. De används till exempel när man ska klimatdeklarera en byggnad eller göra livscykelanalyser. För materialproducenter ger en EPD information om hur man kan förbättra sin produkts miljöprestanda. Man använder även EPD-information om man ska miljödeklarera byggnader enligt Boverkets krav, som träder i kraft den 1 januari 2022, eller för att miljöcertifiera en byggnad efter exempelvis Svanen, BREEAM eller Miljöbyggnad.

Hur går det till att ta fram en EPD?
– Underlaget för en EPD tas fram av produkttillverkaren utifrån produktens innehåll och dess specifika produktionsställe, enligt en internationell/europeisk standard. EPD:n granskas sedan av en oberoende tredje part, ett certifieringsorgan. När man tar fram en EPD tittar man på olika delar av livscykeln: allt från klimatpåverkan vid utvinning av råmaterial till den påverkan som uppstår i produktionen, transporter, byggprocess, driftskede och slutligen vid rivning, återanvändning och återvinning. Med hjälp av den här detaljerade informationen vet man som producent även vilka delar som man ska fokusera på för att förbättra sin produkt utifrån ett miljöperspektiv.

Vad innebär Boverkets nya regler kring klimatdeklaration av byggnader?
– Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Kort innebär det att det för alla nya byggnader som söker bygglov efter 1 januari 2022 måste redovisas en klimatpåverkan. Det görs genom att registrera en digital klimatdeklaration i Boverkets register. Gör man som byggherre inte det får man inte något slutbesked. Det finns vissa undantag, som man kan läsa mer om på Boverkets webbplats, bland annat privatägda bostäder samt industri-, verkstads- och lagerbyggnader.

Hur kommer EPD:er in i detta?
– Till en början kommer Boverket att sätta generella värden, så kallade generiska värden, för olika produktgrupper i sin klimatdatabas, där byggherrarna hämtar information för att göra sina klimatdeklarationer. Men sedan är det upp till varje enskild leverantör att ta fram en EPD för just sin produkt och då förbättra sina värden i databasen. Det kan innebära en konkurrensfördel, eftersom produkter med lägre klimatpåverkan kommer att vara mer eftertraktade.

Påverkar detta plåt- och ventbranschen på något vis?
– Initialt är det bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar som ska klimatdeklareras enligt Boverkets nya krav. Det innebär att installationer i nuläget inte påverkas. På sikt innebär det dock att producenter som levererar material till plåtslagare måste göra EPD:er för sina produkter. Det är viktigt för en plåtslagare att ställa krav på sina leverantörer så att de gör detta. Hela idén med EPD och klimatpåverkan är att minska utsläpp av växthusgaser och öka kunskapen i branschen kring hur klimatpåverkan sker och kan minskas. Genom att göra medvetna val när man köper in sitt material kan man som entreprenör vara med och påverka.

Saint Gobain var tidigt ute och har arbetat med miljövarudeklarationer för flera av sina produkter ända sedan 2012. Berätta hur ni jobbar för att nå detta!
– Vi jobbar enligt devisen ”Vi bygger hållbarhet” och i det ingår att vi ska minska våra absoluta klimatutsläpp med 40 procent till 2030, jämfört med 2017. Vägen dit innefattar tre delar, eller scope som det kallas. Scope 1 innebär direkta utsläpp från våra egna anläggningar, Scope 2 indirekta utsläpp från inköpt el eller värme och Scope 3 innefattar indirekta utsläpp från vår värdekedja. Där ingår exempelvis inköpta material och förpackningar, transporter, avfall, anställdas resor med mera. I det steget tar vi alltså ansvar hela vägen och inkluderar även våra leverantörer i vår resa mot netto noll klimatutsläpp 2045, vilket vi är extra stolta över. //

 

FAKTA KLIMATDEKLARATION
Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Det betyder att nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs. Mer information om klimatdeklaration av byggnader hittar du i Boverkets digitala handbok.

DET HÄR GÄLLER FÖR DIG I PLÅT- & VENTBRANSCHEN
•Kravet på att göra en klimatdeklaration ligger på byggherren.
• Kravet gäller endast för nya byggnader och bara för byggnadens stomme och skal.
• Boverket tillhandahåller generella värden som byggherren kan använda.
• Företag inom plåtslageri eller stålbyggnad kan bli berörda om byggherren vill diskutera produktval eller liknande.
• Företag inom ventilation berörs inte eftersom installationer inte ingår i klimatdeklarationen i dagsläget.
Mer information finns på Boverkets webbplats.

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!