Passiva chefer kan bidra till destruktivt ledarskap

Att vara arrogant, passiv och otydlig är några exempel på vad som kan leda till ett destruktivt ledarskap. Det anser Susanne Tafvelin, forskare vid Umeå universitet, som har lett en studie om destruktivt ledarskap.

– Folk i gemen blir väldigt förvånade över att det är så vanligt, men det beror på att vår studie även inkluderar passiva beteenden. Att chefen drar sig undan är ett vanligare destruktivt beteende än att vara hotfull och aggressiv, Susanne Tafvelin till tidningen Arbetsliv.

Destruktivt ledarskap kan alltså både bestå av aktiva handlingar och av passivitet, och det är ett beteende som är vanligare än man kanske kan tro. Hela 36 procent av svenskarna har varit utsatta för det, enligt en studie som ingår i Susanne Tafvelins forskning.

– Bland de aktiva beteendena kan ledaren uppfattas som arrogant och orättvis. Man fördummar sina anställda och behandlar dem olika. Det kan också handla om att man hotar och bestraffar sina medarbetare eller är ego-inriktad och falsk. Man tar kanske åt sig äran av sina underställdas arbete, håller inte sina löften och sätter sig själv framför gruppen, berättar Susanne Tafvelin i Arbetsliv.

Feghet en faktor

I ett passivt ledarskap är feghet en faktor. Då undviker man att konfrontera andra, håller sig undan och tar inte tag i problem som uppstår. Dessutom är en sådan ledare ofta osäker, otydlig och rörig. Man ger inga tydliga instruktioner och lyckas inte skapa någon struktur för arbetsgruppen.

”Vi har sett att medarbetare till en chef som uppfattas som destruktiv mår sämre.”

– Vi har sett att medarbetare till en chef som uppfattas som destruktiv mår sämre. Vi har också noterat att personalen presterar sämre. Det är lätt att förstå, för om man inte tar tag i saker och styr upp arbetet blir det svårare att lyckas med det man faktiskt ska göra. I slutänden blir korttids- och sjukfrånvaron högre och det blir vanligare att folk säger upp sig. Det säger sig själv – vem orkar jobba för en destruktiv chef hur länge som helst?

Stresskänslighet har betydelse

Susanne Tafvelin har även tittat närmare på varför cheferna agerar som de gör, och varför de hamnar i destruktiva beteenden.

– En personlighetfaktor som har betydelse för de aktiva beteendena är hur stresskänslig man är som person. Men oavsett personlighet spelar även arbetsmiljön in. När chefer upplever att de har för mycket att göra och inte hinner med blir de stressade. Den stressen gör att de uppfattas som röriga och osäkra, säger hon.

En chef som visar prov på destruktiva beteenden behöver se över sina förutsättningar för att lyckas i sitt jobb. Det gäller därför att föra en dialog med sin egen närmaste chef om hur man uppfattar sin arbetssituation. //

På Prevents hemsida läsa fler artiklar om ledarskap.

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!