Att säkra kvaliteten på utbildningen inom byggnadsplåt och ventilation, att hålla högsta nivå på maskinparken och en uttalad vilja att ständigt utveckla branschen. Det är tre saker som har varit konstanta sedan starten av branschskolan 1992.
Järnvägsknut och bra hyra
Thord Blomquist var ordförande i dåvarande CYB (Centrala yrkesnämnden byggnadsplåt) som drevs gemensamt av PLR (Plåtslageriernas riksförbund, numera Plåt & Ventföretagen) och Svenska bleck & plåtslagareförbundet. CYB ansvarade för lärlingsfrågor och utbildning. För att kunna utbilda lärlingar från hela landet inför yrkesexamen, beslutade man sig för att bygga en central skola för ändamålet. CYB ansvarade för skolan och PLR bekostade uppbyggnaden.
– Vi ville ligga någorlunda centralt i Sverige, gärna vid en järnvägsknut och få ett bra pris på lokalhyran, berättar Thord, som var den som fick på sitt bord att ansvara för byggandet och inköp av utrustning till skolan.
Katrineholm uppfyllde alla önskemål och vid hyresförhandlingarna föll allt på plats. Sedan dess har samarbetet med Katrineholms kommunala bostadsbolag varit en bidragande faktor till framgången med bra elevhem och väl anpassade utbildningslokaler.
Modern maskinpark
Maskinparken har alltid varit viktig på branschskolan och under åren är det många elever som har uppskattat just tillgången till utrustning. Thord var den som från början köpte in allt material, från pennor till klippmaskiner och det var redan då som ambitionsnivån sattes.
– Vi hade väldigt nöjda elever från start, men ibland frustrerade företagare som beklagade sig över att lärlingarna hade lite för höga krav på företagets maskinpark, minns Thord och skrattar.
Utbudet på skolan växte och förutom utbildning inför yrkesexamen erbjöds snart vidareutbildningar för företag. Byggnadsplåtslageri och ventilationsplåtslageri var i fokus, men efter några år bestämde man sig för att satsa mer på ventilation och byggde en omfattande utbildningsanläggning. Det gick dock lite trögt för kurserna i ventilation – fram till nyligen då ventilation har blivit en egen inriktning på gymnasiets VVS- och fastighetsprogram med yrkesutgång ventilationsmontör.
Plåt på schemat för byggelever
Niklas Angelöf har under många år varit en frontfigur för Branschskolan. Han har jobbat på skolan i flera olika roller sedan 1998. När han arbetade med kursplaner för Skolverket fick han igenom att alla elever på byggprogrammet skulle ges möjligheten att prova på plåtslageri.
– Ganska snart började gymnasieskolor som inte själva hade plåtverkstad eller lärare höra av sig om hur de skulle göra för att deras elev, som inte kunde flytta till en ort med plåtutbildning, skulle kunna bli plåtslagare, berättar Niklas.
Yrkesnämnden ställde sig då positiv till Niklas förslag att testa samma koncept med kompletterande utbildning för gymnasieelever som redan fanns för företagslärlingar. Gymnasieeleverna fick göra gemensamma gymnasieämnen på hemskolan, ha utökad praktik i företagen och gå totalt tolv veckor kompletterande utbildning på branschskolan.
– Då kom den stora förändringen, berättar Niklas och förklarar att elever som har varit på branschskolan blev informella ambassadörer som rekryterade nya elever. Snart kom nio av tio av Branschskolans elever från gymnasieskolor runt om i hela landet.
Inga kursavgifter
Ett annat avgörande beslut kom år 2003 i samband med att PVF:s vd Tomas Andersson kommenterade skolans röda siffror till Niklas och undrade vad de skulle göra åt dem. Niklas förslag var att göra dem ännu rödare genom att ta bort kursavgiften för företagslärlingar. Och så blev det. Ambitionen har med andra ord hela tiden varit att med branschens gemensamma krafter, hålla uppe nivån på kompetensen och säkra kvaliteten. En kamp som fortfarande pågår.
– Just nu jobbar vi intensivt för en fortsättning med branschskoleförsöket, som handlar om att underlätta ekonomiskt för skolhuvudmännen och ge dem möjligheten att söka statsbidrag för kostnaderna som det innebär att skicka sina elever till en branschskola, säger Niklas.
Hög kompetens och god arbetsmiljö
Mats Olsson som i dag är platschef för skolan är mycket stolt över verksamheten och lyfter särskilt fram personalens kompetens och framåtanda.
– Jag är mest stolt över den fantastiska kompetensen som finns här på Branschskolan och inom hela Plåt & Ventbyrån, våra fina och fräscha lokaler och det faktum att personalen hela tiden jobbar proaktivt med förbättringar och nytänk i strävan att utbilda plåtslagare och ventilationsmontörer med högsta kvalitet, säger han.
Mats får medhåll av Plåt & Ventbyråns vd Annika Waernström som ser mycket ljust på framtiden. Hon framhåller vikten av att ligga i framkant även när det gäller arbetsmiljön.
– Vi har ett fantastiskt team som vi vill ge riktigt bra förutsättningar att undervisa. I det ingår en bra arbetsmiljö och trivsel. Vi är väldigt glada över att vara certifierade för ISO 45001 – arbetsmiljö och renoverar just nu skolans lokaler för ännu bättre anpassning till dagens verksamhet, berättar Annika.
En god investering
Den 30-åriga Branschskolan verkar vara i sin bästa ålder med fullbelagda plåtkurser och ventilationskurserna som har kommit i gång under hösten. Men så har det också investerats både mycket tid och pengar.
Thord berättar att det från början fanns vissa tveksamheter till skolinvesteringen, men han är mycket nöjd med hur den har utvecklats.
– Med facit i hand kan vi ju konstatera att satsningen på vår branschskola har blivit lyckad och att vi har en skola som hela tiden fortsätter att utvecklas, säger han.
Faktum är att Plåt & Ventbyråns Branschskola inte enbart betyder mycket för plåt- och ventbranschen utan även har blivit förebild och aktiv modell för Skolverkets pågående branschskolesatsning.
Plåt & Ventbyråns Branschskola drivs i dag av Plåt & Ventbyrån, som ägs gemensamt av Plåt & Ventföretagen och Byggnads.
