Plåtslagaren som blev utbildningsguru

I 25 år har Niklas Angelöf arbetat intensivt för plåt- och ventilationsbranschens bästa. Mest känd är han kanske för sitt engagemang i ungas rätt till utveckling och utbildning och för att ha vidareutvecklat branschskolan i Katrineholm. Men bedrifterna för branschen är fler och bredare än så. Dessutom överraskar han privat med oväntade erfarenheter inom SM i bruksridning och formationsdans.

För branschen är Niklas en viktig profil, särskilt på grund av sitt engagemang i ungas utbildning och branschskolan i Katrineholm. Han har dessutom varit delaktig i gymnasiereformer, varit chefsexpert i Metal roofing i World Skills Competition, arrangerat SM för unga plåtslagare och suttit fem mandatperioder i Bygg- och anläggningsprogrammets nationella programråd. På så sätt har han också satt standarden för utbildningen inom plåtslageri.

När det gäller Plåt & Ventbyråns Branschskola var han tillfrågad redan vid starten av skolan, men valde i stället att börja på yrkeslärarutbildningen i Malmö. Efter fem år som yrkeslärare i Luleå och Växjö sökte han tjänsten som utbildningskonsulent på yrkesnämnden, vilket även innebar ansvar för branschskolan.

Utbildningen i taktäckning med koppar genomfördes på branschskolan. Tord Niklasson i mitten var plåtlärare i Västerås och Tage Hedqvist plåtlärare i Karlstad.

Drivande i utvecklingen

Sedan dess har han varit drivande i utvecklingen av den till dess nuvarande form – en förebild för Skolverkets försök med branschskolor. Niklas har haft stort engagemang i branschskoleförsöket och fört branschskolekonceptet framåt. Genom sin plats som ämnesexpert i nationella programrådet för Bygg- och anläggningsprogrammet har han även satt innehåll och nivå på Sveriges plåtslagarutbildningar.

I dag arbetar Niklas som utbildningsrådgivare i plåtslageri på Plåt & Ventbyrån. Vi möter en mångfacetterad 25-årsjubilar för att prata närmare om karriären, privatlivet och hjärtefrågan branschskolan.

Vi frågar

 I hela 25 år har du arbetat för Plåt & Vent Yrkesnämnden. Hur känns det?
– Spännande. Det är alltid roligt när det kommer positiv återkoppling på det man gör och att det har bidragit till branschen. Under årens lopp har jag hunnit lära mig mycket som kan bidra till branschskolekonceptets fortsatta utveckling.

Om du får välja fritt på din maffiga meritlista – vilka tre insatser har gjort störst skillnad för branschen?
– Arbetet med att alla elever på BA-programmet ska prova alla inriktningar, även plåt. Expansionen av branschskolan i Katrineholm till nya, stora lokaler. Min delaktighet i borttagandet av kursavgifterna för företagslärlingar.

 Hur kommer det sig att du hamnade på Plåt & Ventbyrån?
– Jag blev uppmanad att söka tjänsten av min föregångare på yrkesnämnden. Jag började den 2 februari 1998.

Vilka olika roller har du haft på branschskolan under åren?
– Jag har varit platschef, men har hoppat in som lärare vid behov. I dag är Mats Olsson platschef, medan jag arbetar med uppsökande verksamhet för att delta på LY-möten, lokala programråd med mera. Jag träffar även lokala skolpolitiker för att belysa värdet av att starta eller behålla plåtslagarutbildningar.

Vad behövs för att plåtslageri- och ventilationsbranschen ska kunna utvecklas vidare?
– Bra utbildningsmöjligheter, vi behöver få fler plåtslagare med rätt kunskaper. Det behövs också ett engagemang i utbildningen från arbetsgivarna. Även om det inte finns någon skola med inriktning plåtslageri eller inriktning ventilation kan man arbeta lokalt för att påverka politiker, skolor och arbetsförmedlingen. Till exempel kan man visa upp plåtyrket på skolor med Bygg- och anläggningsprogram, respektive visa upp ventilationsyrkena på skolor med VVS- och fastighetsprogrammet. Även om skolan inte har verkstad eller kompetens i området kan de utbilda i våra yrken genom samarbete med företagen och branschskolan i Katrineholm. Plåt & Ventbyrån finns tillgänglig som bollplank.

Vilket är ditt bästa minne från alla åren på branschskolan?
– När elever, både killar och tjejer, spontant kommer och ger personalen kramar och tackar för allt som vi har gett dem.

Vilka har de största utmaningarna varit med skolan under åren?
– Den största utmaningen pågår just nu, då vi behöver få den nuvarande regeringen att förstå potentialen i branschskolekonceptet. Jag hoppas att samarbete med branschskola ska bli en permanent utbildningsväg till en yrkesutbildning genom gymnasieskolan.

Vad är den största skillnaden mellan när du började och hur skolan är i dag?
– När jag började hade vi inga gymnasieelever och få företagslärlingar i logistiskt olämpliga lokaler. Nu har vi en del företagslärlingar och massor av gymnasieelever i väl anpassade lokaler. Redan från början hade vi engagerade och kompetenta lärare, men det känns som att nivån ökar konstant.

Berätta en rolig anekdot!
– Rolig och rolig, jag har fått träffa H.M. Konungen, statsminister Stefan Löfven, utbildningsminister Anna Ekström och skolminister Lina Axelsson Kihlblom. Nyligen träffade jag även nuvarande skolminister Lotta Edholm. Jag har fått tala om ämnet branschskola inför riksdagsledamöter under några lunchseminarier i Riksdagshuset.

Kan du nämna två tre personer i branschen som har gjort stort intryck på dig?
– Det finns så många inspirationskällor, men för att nämna några: Folke Bierfeldt, kloka gubben på mitt första jobb som plåtslagare, som sporrade mig till fortsatta studier och sa: ”Kunskap är inte tungt att bära, Nicke.” Sture Grahn, min första lärarkollega på Midskogsskolan i Luleå. Hans Ek, vår legendariska lärare på branschskolan, en lugn och tålmodig man.

Hur har livet i branschen påverkat dig som person?
– Som plåtslagare har jag blivit mer lösningsorienterad.

Vad är din viktigaste roll på branschskolan?
– Att hitta rätt lärare, skolan är ingenting utan bra lärare.

Vad har du kvar som du vill driva igenom?
– Branschskolan som en lagstadgad väg genom gymnasiet mot ett yrke.

Om du inte hade varit på skolan och i plåtslageribranschen, vad hade du gjort då?
– Jag hade varit uppfinnare. När jag behöver något som inte finns tar jag vad jag har i ”bra-å-ha-lådan” och bygger det.

Hur tänker du framåt?
– Nu lägger vi i nästa växel och gasar ända in i kaklet.

Niklas Angelöf, 2015 bruksridnings-DM i Sörmland. Hästen heter The Fabulous Mr Phillips och är en Nordsvensk valack.

Fakta Niklas Angelöf
Ålder: 58 år. Yrke: Plåtslagare, VVS-ingenjör och yrkeslärare, men arbetar som utbildningsrådgivare inom plåtslageri på Plåt & Ventbyrån. Utbildning: Rinmanskolans plåtslageriutbildning, vidareutbildning till VVS-ingenjör, yrkespedagogik på Lärarhögskolan i Malmö. Bor/hemort: Näshulta. Familj: Fru Veronica och utflyttad bonusson. Husdjur: Hund, katter, grisar, gutefår och hästar. Fritidsintressen: Mountainbike i skogen. Dold talang: Tre segrar i istravet-DM:s shettisklass, 6:e plats i SM i bruksridning och silver i formationsdans RM (lagtävling uppbyggd på Lindyhop), ”En svensk klassiker” samt Cykelvasan 2017 och Vasaloppet 2022. Drömyrke som liten: Skrothandlare. Branschfråga du brinner mest för just nu: Regeringens stöd för branschskolekonceptet.

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!