Praktikanterna bygger Pogab

Thomas Gustafsson är handledare för lärlingarnas cirka 20–25 timmar per vecka.

”Hela vår verksamhet bygger på att ta emot och lära upp praktikanter. Utan dem skulle vi inte ha kommit så här långt”. Det säger Mathias Mattsson vd på Pogab, ett av Västsveriges största plåtslagerier med 40 anställda.

Att ta emot praktikanter och lärlingar kan för vissa kännas som ett stort och krångligt steg och något man kanske drar sig för. Men inte för Pogab, som har verkstäder i både Ale och Landvetter. Mathias Mattsson, som driver Pogab tillsammans med Mattias Kloo, har ända från starten 2005 byggt upp sitt företag genom att ta emot lärlingar, lärt upp och format dem till de medarbetare han vill ha.
– När jag själv var ung fick jag stor hjälp att komma in i yrket av dels min morbror och dels min första chef, Tommy Björk, vars plåtslageri jag jobbade på. Men också av min lärare Rune Anderberg på Bräckegymnasiet. Samtliga älskade hantverket och lät mig testa och ”leka” i verkstaden. Så la de grunden för mitt intresse och min kunskap i yrket, säger Mathias Mattsson som har fört traditionen vidare på den egna firman.

Från vänster syns Mathias Mattsson, Mattias Kloo samt praoeleven Elsa Normén. Hela det här rummet är utformat enbart för utbildning av lärlingarna.

Ge tillbaka till den yngre generationen
– När jag, tillsammans med min dåvarande kollega Magnus Johansson, köpte min gamla praktikplats 2005 efter några år i Norge och runt om i Sverige, hade vi först inga anställda utan vår chans att växa var genom just genom att utbilda egna plåtslagare. Precis som jag hade förmånen att lära mig av äldre plåtslagare vill jag nu ge tillbaks till den yngre generationen samtidigt som jag får nytta av det själv eftersom det ger mig arbetskraft.
Hos Pogab får praktikanterna mycket tid i verkstaden. Hela 60 kvadratmeter är avsatt till en speciell ”lärlingshörna” med lite enklare maskiner och massor av material att öva på. Där kan de träna på att göra allt från rännvinklar och hängrännor till blomkrukor och vattenhinkar.

Investera tid i praktikanterna
– De får testa sig fram med plåten och göra sina fel och misstag. Det lär de sig av, och först när de är mogna låter vi dem komma med ut på ett bygge. Det är bästa sättet att få en lärling att verkligen lära sig något, säger Mathias och tillägger:
– Alldeles för många firmor tar inte hand om sina praktikanter utan låter dem bara sätta skruv och städa på byggarbetsplatsen. Men man måste investera tid i sina lärlingar, låta dem träna inomhus, under bra handledning, så att de lär sig yrket på riktigt. Lägger man ett par timmar i veckan på en elev och ger dem uppgifter så att de hittar glädjen med hantverket, då kommer så mycket annat på köpet.

Integrering och praktik
Hos Pogab har de ständigt flera praktikanter, dels från Mathias gamla gymnasieskola Bräcke och även praoelever från grundskolorna i närheten, men framför allt från det privata Lärlingsgymnasiet. Just nu är det hela fem praktikanter på plats i Ale.
– Vi har ett nära samarbete med Lärlingsgymnasiet. De har en byggutbildning med inriktning plåtslageri men de har ingen egen verkstad så alla praktiska delar gör eleverna här hos oss. Sen skickar vi upp dem till PVF i Katrineholm där de får avlägga prov.
Som en del i lärlingsverksamheten arbetar Pogab dessutom med integrering av invandrare i sina verkstäder i Ale och Landvetter.
– Just nu går en kille från Palestina som företagslärling hos oss och vi har en yngre lärling, som är från Afghanistan, som går ett plåtslagarprogram på Bräckegymnasiet. Ytterligare en kille, som är lite äldre, kommer från Syrien, berättar Mathias.

Vett och etikett inte alltid sjävklart
Men visst är det inte alltid en dans på rosor att ha hand om unga praktikanter, medger Mathias. All handledning rör nämligen inte bara plåtslageri och yrket i sig.
– Dagens samhälle gör att vi som arbetsgivare många gånger måste uppfostra ungdomarna som kommer till oss i social kompetens, mobiletikett och till och med hygien. Många säger att det är fel på dagens ungdomar, men jag säger att det snarare är fel på dagens föräldrar som inte tar sitt ansvar, säger han och tillägger:
– Vi skapar en framtid för de här ungdomarna. Istället för att gnälla och säga att dagens ungdomar är lata så ger vi dem rätt förutsättningar och verktyg för att lyckas.

Text: Karin Cedronius
Foto: Boel Ferm
Publicerad: 2020-05-19
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #4.2020)

Inläggsförfattare: Redaktionen