Det är fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som, enligt lag, ansvarar för att få bort snö och is från taken. De ska se till så att inget faller ner från taken och skadar personer eller egendom. Vi reder ut begreppen vad du bör tänka på när du ska skriva snöskottaravtal med fastighetsägare och underentreprenörer.
– Ansvarsdelen är mycket viktig, framförallt för entreprenören. Så se alltid till att skriva ett avtal som tydligt visar vem som ansvarar för vad. Plåt & Ventföretagen har tagit fram en mall till ett bevakningsavtal för skottning av yttertak, som alla våra medlemmar kan använda och som finns på vår hemsida, säger Johan Lindström vd på Plåt & Ventföretagen.
Och det finns några viktiga saker att tänka på innan du börjar ditt arbete med att röja snö och is.
– Ta inte över ansvar från fastighetsägaren. Denne ska se till att du som entreprenör ska kunna utföra ditt uppdrag utan fara för skada på person och på egendom som riskerar att skadas. Om fastighetsägaren inte kan se till att bilar och andra föremål som står i vägen flyttas kan du inte utföra uppdraget, säger Martina Jonaeson, försäkringsförmedlare på Säkra.
Det kan handla om allt från bilar till markiser, utemöbler och grillar. Om de inte flyttats när snöröjningen inleds och fastighetsägaren skrivit över ansvaret på entreprenören som snöröjer riskerar denne att åka på skadestånd eller att stå för kostnaden om egendom skadas.
– Se alltid till att dokumentera överenskommelser skriftligt, en muntlig överenskommelse via telefon räcker inte om ord står mot ord vid en konflikt, fortsätter Martina Jonaeson.
Skotta säkert har minskat skadorna
Hon berättar att skador vid snöskottning har varit vanliga, men att Plåt & Ventföretagens utbildningssystem för säkrare utförande för snöskottare – Skotta säkert – har minskat skadorna.
– Skotta säkert är tydligt och innehåller information riktad till alla inblandade. Det innebär också att alla som utför snöröjning får en utbildning – inte bara arbetsgivaren.
Det finns olika typer av avtal som förstås betyder olika stort ansvar för företaget som snöröjer. Anrop betyder att beställaren, det vill säga fastighetsägaren kontaktar entreprenören när denne vill att taket ska snöröjas. Den andra typen av avtal är ett fullserviceavtal, eller bevakningsavtal eller rondering som det också kallas.
Ett fullserviceavtal innebär att takskottaren tar på sig ansvaret att snöröja – när det behövs. Det betyder att denne måste ut och titta på hur snö- och isläget ser ut på taken och fatta beslut när det är dags att snöröja. Ett fullserviceavtal är förstås ett större och mer tidskrävande jobb än ett anrop, eftersom du då tar på dig ett större ansvar, så se till att ta höjd vid en offert.
Det finns några fler saker att tänka på innan du börjar snöröja.
– Jag rekommenderar verkligen att göra en avsyn av taket där du dokumenterar takets skick. Spara sedan dokumentationen som bevisbörda eftersom den kan vara viktig vid en eventuell konflikt med fastighetsägaren. Vid en avsyn ser du också om taket är skadat innan du börjar arbeta på det. Det är lika viktigt att göra en avsyn efter att du utfört arbetet. Det skapar också kvalitet för kunden och är främst till för att dokumentera statusen på takets skick.
Jobbet kan ju faktiskt inte utföras om taket inte uppfyller arbetsmiljökraven. Därför ska man göra en avsyn innan. Avsynen är jobb som du så klart ska ta betalt för.
Text: Tomas Skagerlind
Publicerad: 2020-12-21
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #11.2020)
OBS! Missa inte när John Nyström, från Nyströms Plåtslageri i Östersund, visar TV4:s Marcus Noterius hur en riktig takskottare arbetar. Självklart sker det med Skotta säkert-västen på. Klicka här!
DETTA SÄGER LAGEN
Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är enligt lag skyldiga att se till att snö och is inte rasar ned från taken och skadar personer eller egendom. De kan alltså bli skadeståndsskyldiga om de inte lever upp till kraven.
Ansvaret regleras i Ordningslagen (1993:1617) Kap 3, 3 §: ”Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta ska ske på sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer till skada.”
