Risk för bostadsbrist och segregerade bostadsområden

Antalet färdigställda bostäder i Sverige minskar markant från år 2024 och framåt. I år färdigställs cirka 58 000 bostäder inräknat nettotillskott genom ombyggnad enligt Boverket. År 2024 faller antalet till cirka 40 000 bostäder, och 2025 färdigställs cirka 30 000 bostäder. Risken är överhängande att vi på kort sikt får en bostadsbrist skapad av den rådande inflations- och räntechocken.

Så har det nya arbetsåret för förbundsordförande uppdraget efter kongressen startat. Den 8 till 11 juni deltog jag, tillsammans med vår vd och förbundsdirektör Johan Lindström, på det landsmöte som vår norska systerorganisation Ventilasjons- og Blikkenslagerbedriftenes Landsforbund (VBL) arrangerade i Tromsö.

Landsmötet inleddes med Fagdag och många intressanta föreläsningar om bland annat norsk ekonomi, Nordic Waste-projektet, kompetensförsörjning och hållbarhet och samarbete. Vi fick också vara med under bankettmiddagen då hedersutmärkelsen ”den gylne hanen” delades ut till personer som har gjort betydande prestationer för VBL. Ett mycket trevligt sätt att uppmärksamma medlemmar som på ett eller annat sätt gjort insatser för förbundet.

I våra länder har vi många gemensamma utmaningar framför oss, inte minst när det gäller att hitta morgondagens arbetskraft. Likaså gör det höga ränteläget att bygginvesteringarna minskar. Framför allt är det bostadsbyggandet som kraftigt bromsar in de kommande åren, vilket jag skrivit om tidigare i mina ledare, och som blir än mer tydligt när jag tagit del av Boverkets senaste prognos för juni i år.

Antalet nya bostäder minskar

Antalet färdigställda bostäder i Sverige minskar markant från år 2024 och framåt. I år färdigställs cirka 58 000 bostäder inräknat nettotillskott genom ombyggnad enligt Boverket. År 2024 faller antalet till cirka 40 000 bostäder, och 2025 färdigställs cirka 30 000 bostäder. Det är långt under de cirka 63 000 enheter om året som enligt Boverkets bedömning behövs fram till 2030 för att svara mot den historiska och framtida befolkningsutvecklingen. Risken är överhängande att vi på kort sikt får en bostadsbrist skapad av den rådande inflations- och räntechocken. Detta i kombination med den fullständiga frånvaron av bostadspolitik i såväl Tidöavtalet som i det allmänna politiska samtalet kan komma att få allvarliga och negativa följder för samhället. Här är några potentiella konsekvenser:

  • Bostadsbrist och ökade bostadspriser: Utan en aktiv bostadspolitik kan efterfrågan på bostäder överstiga tillgången, vilket leder till bostadsbrist och ökade bostadspriser.
  • Hemlöshet: Bristen på bostadspolitik kan leda till ökad hemlöshet. Människor som inte har råd med bostäder eller inte kan hitta tillgängliga bostäder kan tvingas leva på gatan eller förlita sig på tillfälliga boenden. Detta påverkar deras hälsa och välbefinnande negativt och kan leda till en negativ spiral av sociala problem.
  • Segregerade bostadsområden: Utan en strategisk bostadspolitik kan socioekonomiska klyftor förstärkas och leda till segregerade bostadsområden.

Aktiv bostadspolitik behövs

På sikt ökar risken för minskad ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft när människor har svårt att hitta bostäder i områden med goda arbetsmöjligheter. Företagen får svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Det kan också minska rörligheten för arbetskraften och begränsa ekonomisk tillväxt.

För att undvika dessa konsekvenser är det viktigt att vi har en aktiv bostadspolitik som främjar tillgång till prisvärda bostäder, minskar bostadsbristen och främjar social inkludering och hållbar stads- och samhällsutveckling.

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!