Klimatförändringarna är ett faktum, med längre perioder av torka och plötsliga skyfall med stora mängder av nederbörd. Vilka krav ställer det på framtidens byggnader? Hur kan byggbranschen förbereda sig och bidra till en mer klimatanpassad fastighet?
Enligt forskaren Mattias Hjerpe vid Linköpings universitet, som har tittat närmare på städers klimatomställning och hur befintlig bebyggelse är sårbar inför extrema väderhändelser, står vi inför stora utmaningar som också innebär spännande möjligheter.
– Vi måste gå mot en fossilfri värld och minska våra koldioxidutsläpp till noll. Det betyder att fossilfria material, exempelvis stål som det forskas mycket på nu, kommer att vara en eftertraktad produkt. Efterfrågan på materialet är oändlig. För ventilationsföretag, precis som för hela byggbranschen, kommer förändringen innebära att de kommer att behöva arbeta med nya typer av material. Troligtvis kommer kostnaden för materialet att vara dyrare än dagens, men efterfrågan kommer att vara stor ändå, menar han.
Ökande behov av bättre inomhusklimat
En annan förändring som väntar runt hörnet är att vi alltmer kommer att börja energieffektivisera. Där krävs det stora satsningar på befintliga fastigheter.
– I samband med nybyggnation väljer byggherrarna ett energieffektivare system, men de äldre byggnaderna behöver uppdateras. Här är ventilationsföretag nyckelspelare när det kommer till att erbjuda mer moderna och smarta installationer, säger Mattias.
Oavsett om vi i detta nu kunde stoppa alla utsläpp av koldioxid så är den dystra sanningen att vi ändå kommer att få ett varmare klimat, då processen redan har startat.
– Även om vi klarar att hålla oss till två graders uppvärmning, så är den temperaturhöjningen kännbar. Successivt kommer det att skapas ett ökat behov av bättre inomhusklimat. Många äldre hus har i dag självdrag och är inte byggda för att stänga värmen ute och släppa in kylan. Fortfarande planeras nya hus med asfalterade ytor direkt i söderläge och fasader helt utan skugga. Det är optimalt för ett kallare klimat, men det kommer att skapa problem med höga inomhustemperaturer i framtiden, slår Mattias fast.
Ny marknad för lösningar som kyler
Behovet av att skapa svala rum inomhus kommer att öka. Det öppnar för en marknad där kunskap och lösningar som kyler i stället för värmer kommer att efterfrågas.
– Den ventilationstekniker som dessutom tipsar kunden om att exempelvis sätta ett luftintag i skuggat norrläge, eller den takläggare som rekommenderar ett plåttak som inte alstrar så mycket värme, har mycket att vinna. Vi har lagar och regler som styr lägsta temperatur inomhus, men inga skarpa riktlinjer när det kommer till högsta temperatur. Det gör att skolor, förskolor och äldreboenden kan drabbas hårt när värmen slår till. Här behöver samhället ge frågan om svala inom- och utomhusmiljöer större tyngd, menar Mattias.
När det kommer till översvämningar, vars risk väntas öka i ett förändrat klimat, tycker han ändå att samhället har kommit längre.
– Där har det de senaste åren inträffat en del incidenter med stora skador som följd, och det har kommit en ny bestämmelse i plan- och bygglagen som föreskriver att kommuner ska ge sin syn på risker i befintlig bebyggelse. Det har gjort att fler regioner och kommuner har börjat diskutera hur de ska hantera stora mängder vatten som kommer under kort tid. Men fortfarande finns det inga gemensamma planer för hela landet och mycket ansvar ligger på de enskilda fastighetsägarna. Här behövs ännu mer diskussion kring hur vi ska göra anpassningar och vi behöver se en gemensam samsyn, säger Mattias.
Enkät: Hur arbetar ni för att klimatanpassa era fastigheter?
Per Stephani, vd Kalmarhem AB
– Vi har gjort och gör en del saker. Vid vårt nya omsorgsboende har vi installerat kyla. Vi har temperaturgivare i i stort sett alla våra lägenheter. Vid vårt kommande nyproduktionsprojekt så har vi utformat huset utifrån solinstrålningen. Vi arbetar kontinuerligt med kundens beteende gällande detta. Vid fönsterbyten så använder vi fönster med solfilm i glaset. Vi har identifierat några fastigheter efter de senaste skyfallen där vi gör om dräneringssystemen för att klara regn kopplat till värmeböljor.
Ulf Johansson, energistrateg, Halmstad Fastigheter AB
– Vi jobbar på flera plan. 1. Vi installerar solavskärmning alternativt solskyddsglas. Fast solavskärmning, som avskärmar den högt stående sommarsolen men släpper in vinterns lågt stående sol, är oslagbart. Solskyddsglas med g-värde 32 procent mot öster – söder – väster ger också god effekt. Det är standard i all vår nyproduktion.
– 2. Vi använder FTX-ventilationsaggregatets värmeväxlare för kylåtervinning. När uteluftens temperatur en varm sommardag är högre än inomhustemperaturen i lägenheterna, låter vi den svalare lägenhetstemperaturen ”kyla” den inkommande varma uteluften med hjälp av värmeväxlaren. Helt gratis. Så snart det är svalare ute än inne i lägenheterna sommartid återgår vi till ”traditionell by-pass förbi växlaren”, vi låter den svala sommarnattsluften kyla ner lägenheten. Det är standard i all vår nyproduktion och i samband med renovering där så är möjligt.
– I en tung byggnad, under sommarens värmeböljor, ser vi att tilluftstemperaturen kan sänkas åtskilliga grader, 3–5 grader. Maximal rumstemperatur inomhus kan sänkas med 2–3 grader. I en lätt byggnad, under sommarens värmeböljor, ser vi att tilluftstemperaturen kan sänkas några grader. Maximal rumstemperatur inomhus kan sänkas med någon grad.
– Observera att det är så kallad FTX-ventilation som ger möjligheter att motverka hög rumstemperatur sommartid. Frånluftsventilation, F-system, och frånluftsventilation med värmeåtervinning via värmepump, FX-system, medger inte denna möjlighet att hålla nere rumstemperaturen, eftersom man tvingas ta in varm uteluft direkt in i sovrum och vardagsrum utan möjlighet att kunna kyla den.
– 3. Vi utnyttjar värmetrögheten i stommen för temperaturutjämning över dygnet. När det är svalare ute än inne förordar vi att ventilera och vädra så mycket som möjligt. När det är varmare ute än inne förordar vi att man stänger till lägenheten, ”Stäng ute värmen”. Räkna på ”sommarfallet” så att du vet vilket klimat som du får inomhus vid en värmebölja (VIP+/IDA/BV2). För värmeböljorna kommer att bli återkommande.
Patrizia Finessi, expert på miljö, fastighet och hållbarhet hos Sveriges Allmännytta
– Sveriges Allmännytta har inga riktlinjer för anpassning vid värmeböljor i dag. Vi har ett projekt på gång där vi bland annat ska hitta effektiva naturbaserade lösningar, det vill säga lösningar baserade på grön struktur, som kan minska effekterna av värmeböljor inomhus och på bostadsgårdar, som komplement till tekniska grå lösningar. Naturbaserade lösningar ser vi som mer hållbara alternativ, både ekonomiskt och miljömässigt, än att till exempel installera energikrävande fjärrkyla för att få ner temperaturen inomhus.
