Omkring 6 000 människor, 3 000 bostäder och 450 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor har berörts av den stora stadsflytten i Kiruna. När LKAB år 2004 presenterade sin prognos för hur sprickbildningen skulle komma att nå in i det som nu är gamla centrum, gick startskottet för stadsomvandlingen.
Till en början fanns planer på att placera den nya stadskärnan nordväst om den då befintliga. Delar av området visade sig dock vara underminerat av tidigare gruvbrytning, i andra delar av området hade LKAB upptäckt malm och dessutom fanns planer på att återuppta brytningen av koppar i den tidigare Viscariagruvan i närområdet.
Efter flertalet utredningar landade till slut beslutet i att bygga den nya stadskärnan öster om dåvarande centrum. Under våren 2014 antog kommunfullmäktige i Kiruna en utvecklingsplan för nya Kiruna. I slutet av samma år genomfördes en markanvisningsprocess då tolv företag anmälde intresse för att få bygga i den nya stadskärnan.
”Det nya stadshuset stod på plats 2018. Då var det helt tomt runt omkring byggnaden och nu finns där en ny stad.”
Hösten 2022 invigdes Kirunas nya stadskärna. Fortfarande pågår utvecklingen av staden och nya byggnader ser dagens ljus.
– Det har gått otroligt fort att få en ny stad på plats. 2012 inleddes arbetet på pappret och nu, 2023, har vi en hel stadskärna på plats. Det nya stadshuset stod på plats 2018. Då var det helt tomt runtomkring byggnaden och nu finns där en ny stad, berättar Nina Eliasson, planchef på Stadsbyggnadskontoret i Kiruna kommun.
Kompetensbristen en utmaning
Hon tycker att nya Kiruna har blivit bättre än vad hon hade vågat hoppas.
– Vi har levt så länge på pappret och försökt visualisera hur allt ska bli. Nu när byggnaderna står på plats tycker jag att det blev väldigt bra. Vissa kvarter känns helt kompletta medan det fortfarande saknas något i andra, men över lag blev det väldigt bra, säger hon.
Kiruna är en bruksort där invånarna lever i nära relation med gruvnäringen och gruvan på orten. Inga större byggprojekt har genomförts sedan 2015, vilket skapade en utmaning när stadsflytten skulle ske.
– Det har varit en läroprocess för alla. För att klara av att genomföra projekten har vi haft många personer som har kommit hit utifrån landet för att stärka upp. Det är inte bara stadsomvandlingen som kräver inpendlare, majoriteten pendlar för att arbeta i gruvan. I perioder har vi haft 3 000 personer som arbetar här men bor på annan ort, berättar Nina Eliasson.
En annan utmaning har varit att skapa samma känsla i nya Kiruna som i gamla, så att de boende fortfarande ska känna sig hemma.
– En fördel har varit att vi så tydligt vetat om vilka vi planerar för, men utmaningen har just varit att inte förändra staden helt och hållet. Folk vill känna igen sig, fortsätter hon.
Fortsatta byggnationer för tillväxt
Kompetensbristen är en utmaning för Kiruna, precis som för många andra orter i Sverige. I spåren av den finns det, kanske något överraskande, även en bostadsbrist, säger Nina Eliasson.
– Allt hänger samman. Vi behöver bygga för tillväxt, utöver det som ersätts av LKAB för det som avvecklas. Många företag köper större villor för att erbjuda sina arbetstagare, men då dessa personer inte är skrivna här gynnar det inte skatteunderlaget. Det ger oss en tuffare ekonomisk situation för att klara av investeringar liknande nya bostäder, förklarar hon.
”Vi behöver bygga för tillväxt, utöver det som ersätts av LKAB för det som avvecklas.”
En annan utmaning har varit att hantera det faktum att nya Kiruna blir en så kallad bandstad som har en långsmal utbredning och ändå lyckas få till en väl fungerande infrastruktur och bra flöden.
– Det är cirka 40 byggnader som flyttas och det sker restaurering av en del för att höja standarden. Vi har inte hunnit bygga klart gator, belysning, parker och så vidare, så där ligger mycket fokus just nu. Framåt kommer staden att fortsätta växa med ytterligare bebyggelse. Jag tycker att nya Kiruna har blivit en levande stad med blandad arkitektur och ser fram emot dess framtida utveckling, säger Nina.
Ambitionen är att hela staden ska stå färdigbyggd 2035, men Nina Eliasson tror att de kommer att bli klara tidigare än så.
– Det går riktigt fort nu och det område som ska tömmas är redan tomt. Öppnandet av stadskärnan var en milstolpe, nu ser vi fram emot att få tillbaka vår järnvägsanslutning och att resterande del av Kiruna ska komma på plats.
Flytten i siffror – så många berörs
• 6 000 människor • 3 000 bostäder • 450 000 kvm bostads- och lokalytor • 175 villor • 14 bostadsrättsföreningar • 895 bostadsrätter • 1 424 hyresrätter • 160 företag • 5 hotell • 1 gymnasieskola • 1 sjukhus • 1 kyrka • 1 brandstation • 1 badhus • 1 kulturhus
LÄS MER! ”Vi har haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än under tidigare tretton år”
